En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Många har inte klart för sig hur mycket bättre reglerna för utdelningar från fåmansföretag blivit under senare år. Men, det gäller att planera…

Nedanstående är ett försök att kort och enkelt förklara reglerna i dess viktigaste delar. Lagtexten är dock betydligt mer komplex än som framgår här. Därför bör inte läsaren basera några beslut på nedanstående utan att först ha kontrollerat reglerna i detalj.

Före 1990 års skattereform beskattades utdelningar och kapitalvinster som huvudprincip efter samma skattesatser som förvärvsinkomster. Som en del av reformen infördes en särskild rak skattesats om 30 % i inkomstslaget kapital. Till det inkomstslaget hänförs bl.a. utdelningar. Bakgrunden till att skattesatsen i inkomstslaget kapital sattes lägre än skattesatserna i inkomstslaget tjänst var delvis att man ville undvika flykt av kapital till utlandet. Om inga specialregler införts skulle det ha varit enkelt och mycket lönsamt för fåmansföretagare att ta ut det mesta av ersättningen från sina aktiebolag som lågbeskattad utdelning i stället för högbeskattad lön. Alltså infördes specialregler - de impopulära s.k. 3:12 reglerna. Reglerna blev mycket komplicerade. De innebär mycket kortfattat att en fåmansföretagares utdelningar från det egna bolaget delvis skall beskattas som lön och inte enbart kapital, om han är verksam i betydande omfattning i bolaget.

Det som nu skett är att utdelningar inom ett visst utdelningsutrymme till fåmansbolagets ägare endast skall beskattas med 20 % i stället för normala 30 % inkomstslaget kapital. Utdelningsutrymmet har dessutom kraftigt utökats.

Om man lägger samman bolagets och ägarnas skatt inom utdelningsutrymmet blir den totala skatten 0,28 + 0,20*0,72 = 42,4 %. För svenska förhållanden är detta inte högt. Löneuttag beskattas inklusive socialavgifter med omkring 50 – 70 % (eller mer) beroende på lönens storlek och hur man räknar. Det sagda bygger på att respektive ägare kommit upp så pass högt i lön att ytterligare arbetsgivaravgifterna inte medför någon förbättring av framtida allmän pension. Taket för den pensionsgrundande inkomsten ligger vid 360,000 kr 2008.

Utdelningsutrymmet beräknas som ett slags ”ränta” på aktiernas anskaffningskostnad med tillägg för en del av bolagets lönesumma.  Bolagets lönesumma har fått mycket större betydelse för beräkningen under senare år. De riktigt små företagarna hade dock under den socialdemokratiska regimen ingen glädje av lönesumman, eftersom den skulle reduceras med 10 basbelopp. Den borgerliga regeringen har tagit bort denna spärr.

25 % av lönesumman i bolaget omvandlas till utdelningsutrymme. Ytterligare 25 % tillkommer för den del av lönesumman som överstiger 60 inkomstbasbelopp (2,880,000 2008).

För att kunna tillgodogöra sig löneutrymme måste ägaren eller ägarna dock ta ut viss minimilön och skatta för den. Minimilönen är sex inkomstbasbelopp plus 5 % av lönesumman (inklusive ägarnas löner). Sex inkomstbasbelopp är 2008 lika med 288,000 kr. Om ägaren tar ut 15 inkomstbasbelopp i lön, vilket är 720,000 kr 2008, räcker dock detta oavsett hur stor lönesumman är i bolaget. 

Obs! Om ägaren tar ut en enda krona för lite i lön, bortfaller hela löneunderlaget. Därför bör alla fåmansbolagsägare se över bolagets lönesumma och sitt eget löneuttag i december varje år.

Utdelningsutrymmet är alltid minst två inkomstbasbelopp. Den borgerliga regeringen höjde denna schablon med ett halvt basbelopp. För bolag med små eller inga löner har schablonen stor betydelse.

Nedan följer ett enkelt exempel hämtat från vårt forum, som visar hur mycket utdelningsutrymme det numera kan bli i ett litet företag.

Aktiebolaget anskaffades 2007 av en fysisk person, som är ensam ägare. Löneunderlaget baseras på lönerna under året före beskattningsåret. Eftersom inga löner utbetalades av bolaget under 2006, kunde inget löneunderlag beräknas för 2007 (2008 års taxering). ”Räntan” på anskaffningsvärdet blev inte stort. I stället får då utdelningsutrymmet 2007 beräknas som två inkomstbasbelopp (2006 år nivå), vilket är lika med 89,000 kr. Detta utrymme utnyttjades inte under 2007 utan sparades till 2008.

Sparat utrymme fick 2008 räknas upp med 7,16 % eller 6372 kr till 95,372 kr.

”Räntan” på anskaffningsvärdet uppgår 2008 till 13,16 % av 100,000 kr, vilket är lika med 13,160 kr.

Lönesumman 2007 uppgick till 365,000 kr. Ende löntagare var ägaren. För att kunna tillgodogöra sig löneunderlaget det följande året 2008, måste han ta ut minst sex inkomstbasbelopp plus 5 % av lönesumman under 2007. Det motsvarar 275,400 + 0,05*365,000 = 293,650 kr. Eftersom uttagen lön var högre, 365,000 kr., var lönekravet uppfyllt.

Löneunderlaget blir då 25 % av 365,00 = 91,250.

Totalt blir då utdelningsutrymmet 2008 för ägaren till detta lilla bolag 95,372 + 13,160 + 91,250 = 199,782.

Ägaren till bolaget bör således kunna ta ut cirka 200, 000 kr som utdelning under 2008 med en beskattning om endast 20 %.

Om vi förutsätter att bolagets resultat före skatt 2008 blir 277,000 kr., kan vi lägga samman bolagets och ägarens egen skatt till en totalkalkyl enligt följande:
Resultat före skatt                  277,000
Bolagsskatt 28 %                   -77,000
Årets resultat = utdelning =     200,000
Ägarens egen skatt 20 %        -40,000
Återstår för delägaren             160,000

Den totala skatten bör bli 77,000 + 40,000 = 117,000, vilket utgör cirka 42 % av 277,000.

Nog ser väl kalkylen bra ut för att vara Sverige! Men, planering krävs! I december varje år måste alla ägare av fåmansbolag observera lönekravet och se till att tillräckligt mycket lön tas ut för att man skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget. Om en krona för lite tas ut, försvinner nämligen hela löneunderlaget!

8 Kommentarer
  1. anon
    olleger
    mar 08, 2008

     

     

    Om jag av ngt. skäl inte vill utnyttja utdelningsutrymmet, med tillhörande utdelning, kan jag då skjuta denna framåt i tiden och i så fall hur lännge?

     

                                                                                    Olle

  1. anon
    Bosse S
    jul 11, 2008

    Hej, 

    Jag har en fråga som är relaterad till utdelningsutrymme. Hur räknar man om man är två personer (ej gifta/sambo/släkt) som äger 50 % var av ett AB? 

    Skall båda tjäna över 6 ibb och 0.05 % av totala löneuttaget och hur stort utdelningsutrymmer får var och en?

    Tacksam för hjälp!

     MVH

    Bosse S 

     

      

  1. anon
    Littlefinger
    okt 26, 2008

    Undrar samma sak som Bosse?

    Det står att den delen över utdelningsutrymmet skall beskattas som inkomst? Betyder det inkomstskatt plus arbetsgivar avgifter?

  1. anon
    Rogero
    dec 03, 2008

    Hej Clas!

    Din genomgång av utdelning är väl i första hand inriktat på AB.
    Hur ser det ut för en ekonomisk förening?
    Vi har under detta vårt första år inte tagit ut någon lön ännu, men kommer att ha ett visst överskott vid årets slut (dock mindre än 2,5 inkomstbasbelopp).
    Vi är tre medlemmar i föreningen (fastighetsmäklare) som under årets första månader lånade in ett privat kapital som vi sedan tagit tillbaka via intäkterna. Det som nu finns på kontot kommer att behöva tas ut då vi inte gärna vill betala någon 28-procentig bolagsskatt.
    Finns det några specialbegränsningar för en ekonomisk förening som hindrar oss att ta ut överskottet som utdelning?

    Vänligen

    Roger

    Rogero

  1. anon
    Ulf Bjarme
    dec 03, 2008

    Ni kan dela ut den obeskattade vinsten till medlemmarna i arbetskooperativet (regeler för detta står i stadgarna och i lagen om ek. för. SFS 1987:677)men den kommer att beskattas som lön. Föreningen får avdrag för utdelningen/lönen och de sociala avgifterna.

    Hos mottagarna beskattas utdelningen som lön.

  1. anon
    Rogero
    dec 03, 2008

    Följande text står att finna hos Nutek gällande ek. förening:
    Vinstutdelning

    Utbetalning till medlemmar som inte är ersättning för arbete eller annan motprestation ses som utdelning från föreningen. Utdelningen är inte avdragsgill utan beskattas hos medlemmarna i inkomstslaget kapital.

    Eftersom vinstutdelning endast får ske av befintligt överskott kallas den överskottsutdelning. Det finns fem sätt att dela ut pengar till medlemmar på.

    * Vinstutdelning efter insatskapital.
    * Vinstutdelning i form av återbäring eller efterlikvid baserat på den omfattning medlemmarna deltagit i verksamheten.
    * Återbetalning av medlemsinsatser när medlem lämnar föreningen.
    * Nedsättning av insatsbeloppen och utbetalning av mellanskillnanden. Kräver stadgeändring.
    * Utskiftning vid föreningens likvidation.

    Roger

    Rogero

  1. anon
    Ulf Bjarme
    dec 03, 2008

    Jag hittade ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden 080429 där det framkommer att om en arbetsprestation ligger bakom utdelningen så betraktas den som inkomst av tjänst.

    Lagrum

    11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

    Sökande

    A

    Motpart

    Skatteverket

    Förhandsbesked

    Frågorna 1a och b

    A:s andel av omfrågade överskott från X Ek. För.(X) ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

    Motivering

    A är medlem och VD i X . Medlem i X kan endast den bli som är anställd av föreningen eller dess dotterföretag. Enligt ansökan har X ett 60-tal aktiva medlemmar. Därutöver finns 395 personer som har kvar sina medlemskap i föreningen trots att de inte längre har kvar sina anställningar.

    Föreningen har visat gott resultat varför den överväger att dela ut överskott till de aktiva medlemmarna. A vill med ett antal frågor få veta hur en sådan utdelning ska beskattas hos honom.

    Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

    En utgångspunkt för att besvara de särskilda frågorna kring föreningen och dess karaktär av fåmansföretag är att frågorna om den andel av överskottet som tilldelas A inte ska betraktas som ersättning för av honom utfört arbete för föreningen (frågorna1 aoch b).

    I 11 § fjärde stycket av föreningens stadgar anges hur överskott på föreningens verksamhet ska disponeras. Det överskott som återstår efter avsättning till reservfond och förräntning av insatskapitalet ska fördelas enligt principen procentsats på årslönesumman. Denna procentsats ska vara lika för samtliga arbetande medlemmar och beräknat på respektive medlems årslönesumma tillställas medlemmen i form av efterlikvid.

    Regeringsrätten har i RÅ 2000 ref. 56 tagit ställning till en aktieutdelning där det förelåg en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier i ett bolag där endast ett aktieslag förekom. Det belopp varmed utdelningen på en aktie översteg den lägsta utdelningen på någon aktie var att betrakta som ersättning för en arbetsprestation. Beskattning skulle därför ske i inkomstslaget tjänst.

    I förevarande fall kan på motsvarande sätt konstateras att det föreligger en direkt koppling mellan de anställda medlemmarnas arbetsprestation i föreningen och det överskott som de ska tillställas i form av efterlikvid. De passiva föreningsmedlemmarna får inte någon del av detta överskott. Av praxis får därför anses följa att ifrågavarande överskott är att betrakta som ersättning för en arbetsprestation som ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

    Någon anledning att göra en annan bedömning om fördelningen av överskottet mellan de anställda medlemmarna görs efter huvudtal i stället för årslönesummor finns inte.

    Övriga frågor förfaller.