En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

En frivillig rättelse sker normalt i form av en begäran om omprövning. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Detta innebär att du kan begära omprövning fr.o.m. taxeringsåret 2006 (inkomståret 2005) om din begäran kommer in under 2011.

Men i Skatteverkets information om frivillig rättelse den 20 januari 2011 skriver Skatteverket att om undandragen skatt uppgår till minst tio prisbasbelopp bör du överväga att komma in med rättelser tio år tillbaka i tiden. Risken är annars att Skatteverket kan bli skyldigt att göra en brottsanmälan för gamla år som inte har rättats.

Skatteverkets skyldighet att anmäla skattebrott finns i 17 § skattebrottslagen. Enligt 12 § i samma lag ska den som frivilligt vidtar åtgärder som leder till att skatt kan påföras med rätt belopp inte åtalas eller straffas för skattebrott. Vid frivilliga rättelser sker alltså ingen brottsanmälan från Skatteverket.

Preskriptionstiden för skattebrott är normalt fem år men för grovt skattebrott är preskriptionstiden tio år. Ett skattebrott har begåtts om den undandragna skatten uppgår till minst ett prisbasbelopp. Ett skattebrott är grovt om den undandragna skatten uppgår till minst tio prisbasbelopp.

Bestämmelser om omprövningsbeslut och eftertaxering finns i 4 kap. taxeringslagen.

Enligt 14 § får Skatteverket normalt inte meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter utgången av året efter taxeringsåret. Har den skattskyldige i sin självdeklaration lämnat oriktig uppgift om t.ex. storleken av sin inkomst och förmögenhet får Skatteverket dock enligt 15 och 16 §§ genom eftertaxering meddela ett sådant beslut även efter utgången av nämnda tid, dock enligt 19 § inte efter utgången av femte året efter taxeringsåret.

Men om den skattskyldige har delgetts misstanke om skattebrott eller åtal har väckts för sådant brott får enligt 21 § beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas även efter utgången av femårsfristen. Detsamma gäller om en allmän domstol på ansökan av åklagare har förlängt preskriptionstiden för brottet. Eftertaxeringsfristen utsträcks i dessa situationer till utgången av kalenderåret efter det år då någon av de nämnda åtgärderna först vidtogs.

Tidsgränserna i 21 § får av naturliga skäl sin huvudsakliga betydelse vid fall av grovt skattebrott eftersom preskriptionstiden för sådant brott är tio år.

Om Skatteverket med stöd av 21 § har meddelat beslut om eftertaxering efter utgången av femårsfristen ska Skatteverket undanröja beslutet om åtal inte har väckts eller, om åtal har väckts, åtalet har lagts ned eller inte har bifallits till någon del.

En fordran på skatt som har påförts enligt skattebetalningslagen (1997:483) preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning. Detta innebär att skatt som har påförts på grund av ett beslut av Skatteverket 2012 om eftertaxering för inkomståret 2000 preskriberas tidigast 2017.

Har du under inkomståren 2000-2004 haft odeklarerad inkomst och förmögenhet som, om du deklarerat dem, skulle ha medfört att du skulle ha fått betala skatt med ett belopp som motsvarar tio prisbasbelopp, bör du alltså inkomma med rättelse även för dessa år för att undvika åtal.

Ove Grip
Skattekonsult

 

1 Comments
  1. anon
    Clas Ramert
    Dec 30, 2011

    Frivillig rättelse ändrar namn och blir rättelse på eget initiativ i och med införandet av skatteförfarandelagen, som träder i kraft den 1 januari 2012. Motsvarande ändring sker även i skattebrottslagen. Före 2012 gäller att en frivillig rättelse inte godtas såsom varande frivillig om Skatteverket informerat om en generell skattekontroll, som riktar sig mot en grupp som den skattskyldige tillhör. Så har skett beträffande användning av kontokort utfärdade av bank i skatteparadis. De som använt sådana kort har sålunda inte kunnat uppge inkomster i skatteparadis utan att få skattetillägg och eventuellt även råka ut för skattebrottsåtal. Genom lagändringen blir det – så vitt jag förstår – möjligt även för sådana skattskyldiga att rätta sina deklarationer utan annan följd än att de får betala skatten. Det sagda gäller naturligtvis bara om den skattskyldige inte redan fått frågor från Skatteverket eller på annat sätt blivit medveten om att Skatteverket uppmärksammat det enskilda fallet. Nedan följer ett uttalande i prop. 2010/11: 165 sid 478-479:

    ” Ökat utrymme för frivillig rättelse

    Regeringens förslag: Även när Skatteverket har informerat om en generell kontrollaktion ska en uppgiftsskyldig kunna rätta en oriktig uppgift utan att drabbas av skattetillägg eller ansvar enligt skattebrottslagen (1971:69).

    Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 547 f.).

    Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget.

    Skälen för regeringens förslag: Skattetillägg ska inte tas ut om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift (5 kap. 8 § 4 TL och 15 kap. 7 § 3 SBL). Bestämmelsen bygger på tanken att den uppgiftsskyldige bör ha möjlighet att träda tillbaka så länge han eller hon har anledning att tro att den oriktiga uppgiften inte är upptäckt eller kommer att upptäckas (prop. 1971:10 s. 269). Det är emellertid inte bara Skatteverkets åtgärder med avseende på en enskild uppgiftsskyldig - såsom ett beslut om revision eller en förfrågan som har samband med den oriktiga uppgiften - som innebär att frivillig rättelse inte längre kan göras. Även kännedom om att Skatteverket ska genomföra generella kontrollaktioner har betydelse. Om den skattskyldige får kännedom om att Skatteverket kommer att kontrollera t.ex. banktillgodohavanden i utlandet eller vissa typer av transaktioner, är en därefter inkommen rättelse avseende sådana frågor inte att betrakta som frivillig (prop. 1971:10 s. 270 och RÅ82 1:83).

    Denna restriktiva praxis motverkar ett effektivt kontrollarbete. Att informera i media om att en viss typ av transaktion särskilt kommer att granskas framstår ur kontrollsynpunkt som effektivt eftersom Skatteverkets kontrollarbete, och därmed risken för upptäckt, synliggörs. Om det dessutom är möjligt för enskilda uppgiftsskyldiga att i en sådan situation göra en rättelse utan att drabbas av skattetillägg, ökar förutsättningarna för att ett stort antal beslut kan rättas på ett enkelt sätt. En andra chans att på eget initiativ göra rätt för sig utan risk för sanktioner är enligt regeringens bedömning också en ytterligare önskvärd nyansering av regelverket.

    I de situationer som diskuteras här kan det ofta också vara besvärligt att bedöma huruvida rättelsen beror på Skatteverkets information. Det kan t.ex. vara omöjligt att utreda om den uppgiftsskyldige överhuvudtaget har tagit del av informationen och i vilken mån han eller hon i så fall satt den i samband med sina egna förhållanden.

    Regeringen föreslår därför att skattetillägg inte ska tas ut av den som på grund av Skatteverkets information om verkets generella kontrollaktioner rättar en oriktig uppgift. Om däremot rättelsen sker efter det att den uppgiftsskyldige har anledning att tro att Skatteverket har uppmärksammat den oriktiga uppgiften i det enskilda fallet, ska skattetillägg tas ut på samma sätt som enligt gällande bestämmelser. Bestämmelsen om skattetillägg finns i 49 kap. 10 § 2 SFL. Med hänsyn till att skattetillägg och ansvar enligt skattebrottslagen kan komma i fråga för samma gärningar, bör motsvarande ändring göras i 12 § skattebrottslagen.”

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB