Omstruktureringar i näringslivet förhindras ibland av att uttagsbeskattning kan bli aktuell om tillgångar förs över mellan olika enheter i en grupp av näringsidkare eller bolag (t.ex. en koncern).

Uttagsbeskattning skall som huvudregel äga rum om en näringsidkare eller en ägare av ett bolag "tar ut" en tillgång ur en näringsverksamhet utan att erlägga marknadspris. Antingen betalas ingenting alls eller också betalas ett "underpris", dvs. ett pris som understiger marknadsvärdet. Även tjänster kan uttagsbeskattas men det sker i praktiken mer sällan.

Avskrivningar på inventarier har störst betydelse för företag som har mycket dyrbara inventarier med långa ekonomiska livslängder. Som inventarier räknas t.ex. fartyg flygplan och pappersmaskiner. I 19 kap. 21 § IL har intagits en särskild regel om att en konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen, hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap. Det kan gälla t.ex. oljecisterner, siloanläggningar och vindkraftverk.

Vissa immateriella rättigheter, som kan betinga mycket höga värden, såsom koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats av någon annan får också med vissa undantag skrivas av enligt reglerna för inventarier.

De svenska avskrivningsreglerna för inventarier är förhållandevis förmånliga. Genom att snabbt skriva av särskilt värdefulla inventarierna mot resultatet minskar skatten kraftigt så länge det finns något kvar att skriva av. Företaget skjuter skatten framför sig. Man brukar tala om att det uppkommer en skattekredit. När det inte längre finns något att skriva av, dvs. när inventarierna är nedskrivna till noll, ökar i stället det skattemässiga resultatet och därmed skatten kraftigt. Företaget betalar då s.a.s tillbaka skattekrediten. 

I dagens nummer av Dagens Industri uppmanar Tommy Carlsson, skattedirektör på Skatteverket landets företagare att söka hjälp med deklarationen. "Det finns många fällor att gå i" säger han och forsätter "Dessvärre är det krångligt att göra rätt för sig om man är företagare. Man bör absolut anlita hjälp, speciellt om man är ny."

Det har knappast blivit lättare för företagarna att leva upp till alla regler, trots att politikerna alltid talar om att de administrativa bördorna för företagen skall bli lättare att bära.

Det som Tommy Carlsson inte säger är att Skatteverket blivit allt agressivare i sina revisioner och i sin processföring. Jag brukar säga att det enda skydd en företagare har när skatterevisorn knackar på dörren är en perfekt skött bokföring. Och det inkluderar naturligtvis noggrant upprättade deklarationer. Tyvärr är det vanligt att taxeringsrevisorer utnyttjar svagheter i bokföringen för att "sätta dit" företagare. Ibland kan de vara mycket fantasifulla i sina revisionspromemorior och vägra lyssna på argument. Taxeringsrevisorerna tycks vara hårt trängda av krav på att deras revisioner skall ge "resultat" - "bra" statistik. När det sedan kommer till skatteprocess, förekommer det ofta att de inte ger sig oavsett vilka argument den skattskyldige för fram. Lyckligtvis har vi oberoende domstolar som för det mesta dömer korrekt.

Klippt ur Närings- och justitiedepartementens pressmeddelande den 26 mars:

"Regeringen föreslår i en lagrådsremiss, som har beslutats i dag, att små aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster som bolagen behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag.

Valmöjligheten står enligt förslaget öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Reformen omfattar därmed 250 000 aktiebolag, vilket motsvarar drygt 70 procent.

Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision ska enligt förslaget fatta ett beslut av den innebörden."

Av lagrådsremissen framgår bl.a. (mina understrykningar):

Henke Larsson fick rätt mot Skatteverket i Förvaltningsrätten i Malmö 2010-03-15.

Domen är mycket intressant från rättsliga utgångspunkter. Eftersom jag inte har hela bilden kan jag ha missuppfattat något. Nedan följer i alla fall vad jag tror mig ha förstått.

Henke fick en sign-on bonus på 1 miljon euro för övergången till Helsingborgs Idrottsförening (HIF). Då var han fortfarande bosatt i Spanien och endast begränsat skattskyldig i Sverige. Det framgår inte av Skatteverkets beslut och inte heller av förvaltningsrättens dom i vad mån bonusen beskattades i Sverige. Av sammanhangen drar jag dock slutsatsen att den beskattades med 25 % svensk skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Enligt den lagen är det i huvudsak omöjligt att få avdrag för någonting.

I förhandlingarna hade Rob Jansen med firma Sport Promotion medverkat. Sport Promotion fakturerade Rob Jansens arvode på HIF den 3 juli 2006.

Henke flyttade till Sverige den 2 augusti 2006 och blev då obegränsat skattskyldig här. Samma dag betalade HIF fakturan till Sport Promotion.

Skatteverket agerade kreativt. De förutsatte att Henke hade anlitat Rob Jansen och inte HIF, trots fakturan och dess utformning. Vidare förutsatte de att HIF betalat en kostnad som Henke borde ha betalt. Därmed hade Henke fått en förmån enligt skatteverket. De hade också insett att Henke inte skulle kunna få avdrag för utgiften om 100 tusen euro.  De bortsåg från att arvodet till Sport Promotion hade fakturerats under den tid Henke endast var begränsat skattskyldig i Sverige. Det kunde de göra med hänvisning till att kontantprincipen gäller i inkomstslaget tjänst. Om HIF betalt fakturan en dag tidigare hade Skatteverkets upplägg inte fungerat. Jag ber att få uttrycka min beundran! Mycket kreativt, Skatteverket!

Har Ni lagt märke till Inger Paulin?

Inger arbetar sedan en tid på Skattepunkten AB. Hon har är redan väl bekant med dem som ofta surfar in på skatter.se.

Inger är en av Sveriges främsta skatteexperter. Hon har bakgrund från domstolar, Riksskatteverket, Finansdepartementet, Ernst & Young och KPMG. Hon är en erfaren skatterådgivare. Läs mer om henne genom att klicka här och sedan skrolla.

Inger tycker mycket om att skriva och vi på Skattepunkten AB är så glada över att hon kommit till oss och skatter.se!

Genom Inger får Skattepunkten AB äntligen en medarbetare i Stockholm. Många klienter vill ju träffa sin skattekonsult och det blir nu så mycket lättare för alla stockholmare.

Särskild löneskatt har varit av två olika slag. Särskild löneskatt på pensionskostnader och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Det som sägs nedan gäller bara den senare skatten.

Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalades tidigare för arbetstagare och uppdragstagare i stället för arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 65 år. Regeringsrätten har dock den 23 juni 2009, mål nr 2652-06, fastställt att det var fel att ta ut särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster avseende personer som fyllt 65 år i sådana fall då dessa personer var uppdragstagare. Skillnaden mellan uppdragstagare och arbetstagare är inte lätt att ange. Arbetstagare torde dock regelmässigt ha någon form av anställningsavtal. Till uppdragstagare räknas bl. a. styrelseledamöter.

Företag som betalt särskild löneskatt på förvärvsinkomster för uppdragstagare bör begära begära att få tillbaka pengarna. Formellt sker det genom att begära omprövning hos Skatteverket. Om det gäller särskild löneskatt på förvärvsinkomster för år 2003 måste begäran om omprövning nå Skatteverket före kommande årsskifte. Om det brådskar, skriv bara ett brev nu och tala om vad saken gäller samt bed att få återkomma med detaljerna efter årsskiftet.

Just nu - i början av december varje år bör ägare av fåmansbolag ta sig en ordentlig funderare över hur mycket lön han/hon skall ta ut ur bolaget före årets slut. De bolagsformer jag tänker på är i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.

Första brytpunkten för beskattningsåret 2009 ligger på 380 200 kronor (före grundavdrag m.m.)

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 67,5 %.

Andra brytpunkten ligger på 538 800 kronor.  Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71,0 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 410 763 kronor.  För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2009 till 50 900 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den penion som staten står för.

I 2006 års valrörelse lovade Alliansen att återinföra den s.k. hälftendelningen vid försäljning av andelar i fåmansföretag.

Vallöftet uppfylldes men bara temporärt genom en fullständigt unik lagstiftningsmetod. Den nya lagstiftningen infördes nämligen i sin helhet som en övergångsbestämmelse och den upphör att gälla  vid utgången av 2009.

Om Du funderar på att sälja Ditt fåmansföretag, bör Du överväga att göra det före årsskiftet. Det är avyttringstidpunkten som avgör om försäljningen skall anses ha skett före eller efter årsskiftet. Avyttringstidpunkten är den dag bindande avtal om avyttring slutits.

Hälftendelningen innebär att hälften av vinsten - till den del den överstiger det sparade utdelningsutrymmet - skall tas upp i inkomstslaget kapital och hälften i inkomstslaget tjänst. För försäljningar efter årsskiftet skall hela den del av vinsten som överstiger det sparade utdelningsutrymmet tas upp i inkomstslaget tjänst. Både före och efter årsskiftet gäller dock att aldrig mer än 100 inkomstbasbelopp redovisas i inkomstslaget tjänst. 100 inkomstbasbelopp motsvarar drygt 5 Mkr. En följd av ovanstående torde vara att om vinsten är drygt det dubbla, dvs. drygt 10 Mkr., så spelar det inte någon roll om försäljningen sker före eller efter årsskiftet.

Hälftendelningen gäller inte i vissa fall av försäljningar till närstående eller till företag som ägs av närstående. I vissa fall godtas dock generationsskiften.

Reglerna är mycket komplicerade och framställningen ovan är starkt förenklad.

De OH-bilder som föredragshållarna använde sig av vid seminariet om Malta som hölls i Stockholm den 2009-09-22 och i Göteborg 2009-09-24  kan nås genom att klicka på länkarna nedan:

About EMD

http://www.bopamalta.com/files/EMD%20profile.pdf

About Frank Salt Real Estate & the Malta Property Market by Grahame Salt

http://www.bopamalta.com/files/FSRE%20Presentation%20Sweden%202009%20(GS).pdf

 Property & Residence in Malta by Dr Pierre Mifsud Obs! klicka på "Läs mer" nedan, om texten slutar här!

Skattepunkten får ofta förfrågningar om vi har några tips på lämpliga ämnen för akademiska uppsatser. Idag har jag fått en sådan förfrågan och när jag skrivit och funderat en stund, kom jag fram till att det kunde vara idé att publicera svaret som en blog.

Ett område där de som skriver uppsatser och avhandlingar skulle kunna göra en verklig samhällsinsats är rättssäkerhetsfrågorna. Vi som sitter fast i vanliga arbeten har oftast inte den tid som krävs för att på djupet ananlysera dessa viktiga frågor. Märkligt nog är också de stora näringslivsorganisationerna ganska passiva när det gäller rättssäkerheten för sina medlemmar.

För den som är intresserad av internationell beskattning kan nedanstående seminarium om beskattning och bosättning på Malta vara värt ett besök. Seminariet äger rum i Stockholm den 22 september och i Göteborg den 24 september med start kl 08.30. Seminariet är delvis på svenska och delvis på engelska. Anmälan sker på www.bopamalta.se. Agenda 8:30 till 9:00 Välkomnande och registrering 9:00 till 9:05 Introduktion till EMD och Frank Salt Fastigheter samt presentation av talare 9:05 till 9:35 En presentation av de maltesiska öarna från en personlig synvinkel (Maltas höjdpunkter och livsstil) 9:35 till 10:20 Svenska skatteregler vid flytt utomlands, vid bolagsbildning utomlands, vid pensionering utomlands. Pensioner och kapitalvinster 10:20 till 10:40 Kaffepaus 10:40 till 11:10 Att bosätta sig på Malta: Skatter och andra fördelar 11:10 till 11:50 Fastigheter på Malta 11:50 till 12:10 Kaffepaus 12:10 till 12:50 Företag på Malta samt fördelarna med att använda Malta vid internationell skatteplanering 12:50 till 13:00 Vitsord från människor som bosatt sig på Malta Från 13:00 till 13:15 Frågor och avslutning 14:15 till 17:00 Enskilda möten för de som vill veta mer. Lunch serveras (frivilligt)

Från 1 juli gäller nya regler för s.k. husarbete. Husarbete är ett sammanfattande ord för hushållsarbete och för s.k. rot-arbete. Rot är i sin tur en förkortning för Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnad. Nyheten kallas "fakturamodellen"

Den som köper en tjänst gällande husarbete behöver numera, om alla villkor är uppfyllda, bara betala halva beloppet för arbete på fakturan från t.ex. byggföretaget. Resterande hälft av beloppet för arbete får företaget från Skatteverket inom cirka 10 dagar efter ansökan. Detta låter väl för bra för att vara sant? Var finns "haken"?, undrar nog många.

"Haken" ligger i att många villkor skall vara uppfyllda. Några av de viktigaste villkoren är mycket förenklat följande.

Skattereduktionen gäller endast arbetskostnader - inte material.

Arbeten för högst 100 000 kr per år och fysisk person (kunden) kan behandlas på detta sätt. Annorlunda uttryckt kan högst 50 000 kr per år och person erhållas från Skatteverket.

Arbetena skall ha anknytning till kundens bostad alternativt fritidsbostad. När det gäller hushållsarbete kan det också röra sig om föräldrarnas bostad.

Detaljreglerna kring villkoren är något snåriga men inte värre än att bygg- och städföretagen m.fl. kommer att lära sig dem efter någon tid. 

Fakturans utformning får betydelse. Så här skriver Skatteverket i en broschyr:

"Du fakturerar kunden som vanligt men drar av
hälften av hela arbetskostnaden ( inkl. moms ). Om
kunden närmar sig eller har överskridit gränsen
på 50 000 kronor i maximal skatte reduktion drar
du av mindre än hälften respektive inget alls.
Ange kundens personnummer på fakturan."

Regeringen överlämnade igår en skrivelse till riksdagen med avisering om kommande ändringar i reglerna om avdrag för kapitalförluster på andelar i handelsbolag. Innebörden är att avdrag fr.o.m. idag, den 18 juni, inte längre kan erhållas för kapitalförluster på andelar i handels- och kommanditbolag samt i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om andelarna ingår i en näringsverksamhet. Så är fallet om andelarna t.ex. innehas av ett aktiebolag. Normalt lär dock inte privatpersoners kapitalförluster beröras av lagändringen.

Regeringens beslut kom som en blixt från klar himmel! Ett aktiebolag som sålde sina andelar igår, den 17 juni, med förlust får avdrag men inte om samma sak sker idag, den 18 juni.

Normalt ägnar vi oss inte åt politik på skatter.se. Någon gång gör vi dock undantag.

Regeringen har nyligen i en skrivelse till Riksdagen meddelat att ny lagstiftning är att vänta vad gäller underskottsavdrag. De nya reglerna skall gälla från den dag som anges i skrivelsen, trots att den nya lagstiftningen inte är färdig.

Frågan är varför Regeringen lägger så stor möda vid att göra det omöjligt att köpa och sälja bolag med underskottsavdrag. Ingen blir ju lurad av det!

En av Sveriges absolut mest kända och respekterade skatteexperter, Niclas Virin, har utvecklat detta i en spännande artikel!

Klicka här, så kommer Du direkt till hans artikel!

Kammarrätten i Stockholm godkände förra året att personalkläder tillhandahållna av arbetsgivaren i ett visst fall inte skulle beläggas med arbetsgivaravgifter. Klädernas karaktär hindrade inte privat användning, vilket brukar ställas upp som ett krav för avgifts- och skattefrihet. Avgiftsfrihet för arbetsgivaren och skattefrihet för den anställde torde följas åt i ett fall som detta även om domen inte avsåg de anställdas situation.

Rättsfallet (mål nr 8123/8124-06) gällde arbetstagare som torde ha varit skyldiga att använda de kläder som arbetsgivaren tillhandahöll. De fick dock inte lov att bära kläderna privat (bortsett till och från arbetet) enligt bolagets personalhandbok. Kläderna skulle återlämnas vid anställningens upphörande. På kläderna fanns alltid en liten tyglapp med den anställdes namn.

Skatteverket har inte överklagat kammarrättens dom. Det kan uppfattas som att Skatteverket tiger och samtycker.

Rättsfallet stämmer dock inte riktigt med Skatteverkets information. Jag citerar valda delar från Skatteverkets hemsida nedan:

"Förmån av fri uniform och andra arbetskläder är skattefri för mottagaren (11 kap. 9 § IL). Med arbetskläder avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat."

Uttagsbeskattning är ett ord som ofta hörs när skattekonsulter och revisorer talar. Men, vad är egentligen uttagsbeskattning? Vi på Skattepunkten får ofta den frågan.

Om en företagare fritt skulle få ta ut tillgångar ur sin rörelse, skulle det få allvarliga följder för staten. Då skulle t.ex. en ICA-handlare kunna ta ut allt han behöver för sitt dagliga uppehälle ur butiken utan att betala någon skatt. En bilhandlare skulle kunna ta ut bilar för privat bruk etc. För att sådant inte skall vara möjligt har lagstiftaren infört regler om uttagsbeskattning. Dessa behandlas i inkomstskattelagens 22:a kapitel.

Uttagsbeskattning skall som princip äga rum när en näringsidkare "tar ut" en annan tillgång än pengar eller "tar ut" en tjänst ur sin näringsverksamhet.

Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om tillgången eller tjänsten sålts för marknadsvärdet. Om uttaget inte redovisas i bokföringen på det sättet måste ett särskilt tillägg göras i deklarationen.

Vad som är uttag av tjänst är kanske inte alltid lätt att avgöra. Lagstiftaren har förmodligen av det skälet valt att föreskriva att uttag av tjänst bara föreligger "om värdet av tjänsten är mer än ringa".

Uttaget kan ske med eller utan att näringidkaren kompenserar uttaget genom att föra över pengar till näringsverksamheten. Om näringsidkaren kompenserar genom att erlägga marknadsmässigt pris, sker naturligtvis ingen uttagsbeskattning. Om näringsidkaren däremot "köper ut" tillgången för ett pris som understiger marknadsvärdet, betraktas skillnaden mellan erlagt pris och marknadsvärdet som ett uttag.

Är det verkligen någon idé att skatteplanera i en lågkonjunktur? Jo, det finns anledning att tänka på sådant även i en lågkonjunktur. Faktum är att en lågkonjunktur i vissa avseenden ger extrema möjligheter!

Många företagare vill göra omstruktureringar men har hittills fått nej av revisorn eller skattekonsulten. Vissa omstruktureringar kan nämligen inte göras utan uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattning. Det första begreppet "uttagsbeskattning" är något som inträffar när en vara eller tjänst tagit ut ur rörelsen utan betalning eller för ett pris som understiger marknadsvärdet. Genom uttagsbeskattning får företaget då betala skatt som om varan eller tjänsten sålts för marknadspris. En ICA - handlare som bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform och tar ut bröd och mjölk för sig och familjens behov, får finna sig i att bolaget blir beskattat som om varorna sålts för marknadspris. Därefter blir han själv i egenskap av aktierägare beskattad som för utdelning (inkomst av kapital) eller i värsta fall som för lön (inkomst av tjänst).

Samma typ av problem men med större beloppsmässiga konsekvenser kan uppkomma i samband med generationsskiften, gåvor, flyttning till utlandet m.m. då stora stora värden i form av anläggningstillgångar med mycket låga skattemässiga värden skall  tas ut ur en rörelse.

I en lågkonjunktur är dock marknadsvärdena mycket låga. Se t.ex. hur börsen värderas nu under våren 2009 jämfört med våren 2008! Även marknadsvärdena på många andra typer av tillgångar är mycket låga just nu, t.ex. fastigheter, fartyg, bilar, fabriksutrustning. Därför gäller det att passa på just nu innan marknadsvärdena går upp igen! 

För den företagare som funderar på att flytta utomlands kan det vara helt rätt tid att göra det nu! Det kan också vara rätt tid för ett generationsskifte!

Ibland saknas fritt eget kapital i balansräkningen för mer eller mindre nödvändig utdelning. Då kan det vara intressant att känna till att överavskrivningar på inventarier kan lösas upp utan omedelbar beskattning.

De flesta företag använder räkenskapenlig avskrivning. Företaget får då tillämpa antingen 30 % avskrivning på det skattemässiga restvärdet eller 20 % årlig avskrivning på anskaffningsvärdet. Företaget kan växla metod från år till år så att den mest gynnsamma metoden alltid används.

Vanligtvis gör åtminstone de lite större företagen dels planenligaavskrivning och dels överavskrivningar. De planenliga avskrivningarna görs med utgångspunkt i antaganden om den verkliga ekonomiska livslängden för varje tillgång eller grupp av tillgångar. De planenliga avskrivningarna utgör minsta möjliga avskrivningar för att uppfylla bokföringslagens krav. Därutöver görs överavskrivningar för att maximalt utnyttja skattereglerna. Summan av de planenliga avskrivningarna och överavskrivningarna brukar vara lika med maximala skattemässiga avskrivningar.

Genom att göra maximala skattemässiga avskrivningar skjuts skattebetalningarn framåt i tiden, vilket utgör en stor fördel för de flesta företag dels därför att det är ett sätt att finansiera verksamheten och dels för att minska räntekostnaderna.

Överavskrivningarna brukar ackumuleras varje år på balansräkningens skuldsida under rubriken "Obeskattade reserver". I en koncernbalansräkning förekommer normalt sett inte denna rubrik. I stället redovisas 28 % (26,3 % fr.o.m. 2009) av de obeskattade reserverna som "Uppskjuten skatt" och resten som eget kapital.

Under en längre tid har frågan om koncernbidrag kan lämnas till utländska koncernbolag debatterats i Sverige.

Debatten började med att det brittiska företaget Marks & Spencers genom en dom i EG-domstolen fick avdrag för något som liknade ett koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencers hade fått avdrag om dotterbolaget varit brittiskt men brittisk skattelag förhindrade avdrag när dotterbolaget hörde hemma i annat land. 

EG-domstolen slog fast att eftersom Marks &  Spencers hade fått motsvarade avdrag om dotterbolaget varit brittiskt, så kunde inte den brittiska lagstiftningen förhindra avdrag när dotterbolaget hörde hemma i annat EES-land. Den brittiska lagstiftningen ansågs strida mot EG reglerna om etableringsfrihet inom den europeiska unionen. I det här fallet ansågs EG-reglerna ha företräde framför de nationella reglerna.

Nu har Regeringsrätten, avkunnat 10 domar, som klarlägger villkoren för hur koncernbidrag till utländska koncernbolag skall bedömas.

Jag tillåter mig att grovt förenkla och säger att domarna kan sammanfattas på följande sätt:

Koncernbidrag kan ges med avdragsrätt från svenskt moderföretag till dotterbolag inom EES i samband med att dotterbolaget likvideras men inte annars.

Observera att min sammanfattning inte är hela sanningen! Men, för många revisorer och ekonomichefer räcker detta att känna till.

Samtidigt är det många ekonomicherfer och revisorer som vill känna till villkoren mer i detalj. För dem kan vi hänvisa till en artikel Niclas Virin skrivit här på skatter.se.

Niclas Virin är en sv Sveriges mest kända och respekterade skatteexperter. han skriver ofta i revisorernas publikation, FAR SRS Info.

Klicka här så kommer Du direkt till hans artikel!

Sedan några dagar presenterar vi skattenyheter på skatter.se! Leta i vänstermarginalen efter "Nyheter" och klicka på "Nyhetssamlare", "Källor" eller "Kategorier". Dessa tre knappar leder till olika uppställningar för nyheterna. Du väljer den uppställningsform som passar bäst för det ändamål Du har för Din sökning. Om Du bara vill bli allmänt informerad om det senaste väljer Du "Nyhetsamlaren". Söker Du något mer specifikt kan det vara bättre att gå in på "Källor" eller "Kategorier"

Vår service länkar vidare till Finansdepartementets, Skatteverkets och Skatterättsnämndens webbplatser. Vad vi gör är en översikt av s.k. RSS-flöden. En del av flödena från Finansdepartementet rör annat än skatt. Deras flöden går inte att dela upp på olika ämnen. Skatteintresserade människor är dock vanligen även intresserade av annan finanspolitik än skatter.

Vi räknar med att lägga in flöden från fler webplatser längre fram.

När Du läser om något som rör skatt i dags- eller affärspress, kan Du få reda på mer om detaljerna genom att söka bland nyheterna på skatter.se.

Vi hoppas att våra läsare kommer att ha stor glädje av denna nya service!

Gå in här regelbundet och informera Dig om dagsaktuella skattennyheter!

Har Du någon gång gått i borgen för en ett företag som senare gått i konkurs? Fick Du avdrag för förlusten? Nej, just det! Det har man inte brukat få!

En regeringsrättsdom från den 5 november 2008 har ställt saker och ting på ända. En fysisk person, vi kallar honom X, hade gått i borgen för ett företag som senare gick i konkurs. Flera år därefter sålde han sin fordran på konkursboet för 1 (en) krona. I inkomstslaget kapital får man normalt avdrag med 70 % av förlusten, om man inte har något att kvitta mot. Skatteverket nekade honom yrkat avdrag för kapitalförlusten om 70 % av 1 500 000 kronor, dvs. 1 050 000 kronor. Motiveringen var att han inte hade någon fordran att sälja, eftersom gäldenären hade upplösts genom konkursen.

Den skattskyldige, X, överklagade och menade att fordran på konkursboet ändå var reell. Resonemanget var ungefär följande. Om en konkursförvaltar efter det att konkursen avslutats får kännedom om tillgångar han tidigare inte känt till, kan s.k. efterutdelning till fordringsägarna ske.

Saken fördes vidare genom samtliga instanser. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som kammarrätten utan egen motivering.

Kammarrätten anförde bl.a. följande.

"Den omständigheten att bolaget upplösts genom konkurs innebär visserligen att bolaget inte är rättskapabelt i den meningen att bolaget saknar möjlighet att grundlägga nya rättigheter och skyldigheter och dessutom, såvida inte särskilda omständigheter föreligger, inte kan uppträda som part i rättegång. Enligt kammarrättens mening medför emellertid bolagets upplösning inte att bolagets ansvar för oreglerade skulder upphör... X får därför genom sin regressfordran anses ha en existerande fordran på bolaget, som är avyttringsbar. Han är därmed berättigad till avdrag för kapitalförlust med 70 % av den förlust som uppkommit vid avyttringen av fordringen."

Niclas Virin har dragit igång en debatt Svensk Skattetidning nr. 8 om hur mervärdesskatten skulle kunna förenklas. Se även denna sajt http://www.skatter.se/index.php?q=node/1652 samt Niclas egen blog  http://niclasvirin.blogspot.com/2008/12/moms-mellan-momsare-igen.html

Vad jag förstår menar han att om en köpare är skattskyldig för mervärdesskatt ska säljaren inte behöva fakturera med mervärdesskatt. Det skulle likna det vi idag kallar för "omvänd skattskyldighet", men med det extra steget att köparen inte skulle behöva deklarera vare sig (säljarens) mervärdesskatt eller den fiktiva egna ingående mervärdesskatten. Att omvänd skattskyldighet fungerar i praktiken visar erfarenheterna från den omvända mervärdesskatten i byggbranschen samt fakturering mellan företag i olika EU-länder.

Vi har nu börjat ta in extern reklam på skatter.se. Tidigare har vi bara gjort reklam för oss själva, dvs. i huvudsak för Skattepunkten AB. 

Sedan starten 2005 har vi haft som princip att ta bort sådana inlägg som framstår som obetald reklam. Det har med tiden blivit många borttag. Borttagen har också successivt blivit fler och fler. Vi tolkar det som att det finns ett intresse av att annonsera här hos oss.

Första betalda reklamen kommer från Isle of Man som gärna vill att svenska företag skall etablera sig i det mycket behagliga skatteklimatet där. Isle of Man har nyligen slutit ett skatteavtal med Sverige avseende informationsutbyte. Isle of Man får därför anses vare ett seriöst val av land även om s.k. cfc-beskattning kan bli aktuell för ägare av bolag som har hemvist på ön. Det skall tilläggas att cfc-beskattning naturligtvis bara blir aktuell om ägarna har hemvist i Sverige. Om även ägarna flyttar till Isle of Man kan således synnerligen bra skattevillkor erhållas. Cfc-beskattning torde heller inte bli aktuell för "svensk" ägare som (inklusive närstående) har mindre än 25 % av aktierna i ett bolag på Isle of Man. Om någon funderar på etablering på Isle of Man hjälper vi naturligtvis gärna till i egenskap av skattekonsulter.

Reklamen för etablering på Isle of Man är ett bra exempel på reklam vi gärna tar in. Det skall röra sig om seriösa reklamerbjudanden. Vidare vill vi av naturliga skäl inte ta in reklam för konkurrenter till oss själva. Vi förbehåller oss rätten att avvisa reklam som vi av något skäl inte tycker om.

Klicka gärna på bannern med reklamen för Isle of Man eller på motsvarande för Skattepunkten AB. Du länkas då över till en annan webplats, där Du får utförlig information om vad som erbjuds.

Aktieägartillskott finns vad jag vet inte reglerat i lag. Behandlingen av dem bygger i stället på praxis. Det finns två typer av aktieägartillskott - villkorade och villkorslösa. De lämnas vanligen för att täcka uppkommna förluster.

Aktieägartillskott som lämnas utan villkor till ett aktiebolag brukar bokföras som fritt eget kapital. Noga räknat brukar fritt eget kapital vara negativt och aktierägartillskottet gör att fritt eget kapital kommer upp till noll. Det innebär att det inte kan komma tillbaka till aktieägarna på annat sätt än att bolaget räddas så att det kan ge vinster i framtiden. Aktieäganas utgifter i form av villkorslösa aktieägartillksott brukar läggas till anskaffningskostnaden för hans aktier.

Villkorade aktieägartillskott har delvis karaktär av ett lån till bolaget. Villkoren regleras i ett avtal mellan aktieägaren och bolaget. Visserligen brukar även villkorade aktieägartillskott bokföras som fritt eget kapital men en eventuell återbetalning blir då normalt sett inte skattepliktig intäkt för aktieägaren. Det är ju fråga om återbetalning av ett lån. Villkoret brukar utformas på det sättet att återbetalning inte får ske förrän det finns fritt eget kapital som täcker återbetalningen, så att denna inte resulterar i att fritt eget kapital blir negativt. Villkorade aktieägartillskott kan naturligtvis inte öka anskaffningskostnaden för aktierna i bolaget.

I samband med överlåtelse av aktier i bolaget brukar även rätten att återfå villkorade aktieägartillskott överlåtas. Om Du köpt en sådan rättighet, blir skillnaden mellan vad Du får från bolaget såsom återbetalning och vad Du anskaffat rättigheten för att betrakta som skattepliktig kapitalvinst. Frågetecknen kan dock bli många. Det gäller bl.a. fördelningen av anskaffningsutgiften för aktierna och för aktieägartillskottet.

Handelsbolaget är för många omgärdat av mystik. Jag har fått några frågor på det, som jag tror lämpar sig att besvara för en större publik. Jag låter det därför bli en blog.

Ja, när det gäller handelsbolag så suckar jag tungt. Det finns många särbestämmelser och det är mycket krångel. Jag brukar säga att man skall ha ett gott skäl för att bilda ett handelsbolag. Enskild näringsverksamhet eller aktiebolag är att föredra för det mesta. Av dessa två bör man välja aktiebolag av många skäl. Jag har skrivit bloggar om sådant här tidigare bl.a. en om val av bolagsformer.

Det som främst kännetecknar handelsbolag civilrättsligt är att delägarna är personligen ansvariga för handelsbolagets skulder. Vad gäller kommanditbolag, som är en specialform av handelsbolaget, har någon eller några av delägarna inte detta personliga ansvar. De kallas kommanditdelägare. Dock skall minst en av delägarna vara personligen ansvarig. Delägare som är personligen ansvariga kallas komplementärer.

Det som främst kännetecknar handelsbolaget skatterättsligt är att det inte är ett skattesubjekt. Det är i stället delägarna som skall betala skatt för sina andelar av handelsbolagets vinst. Mervärdesskatt och eventuella arbetsgivaravgifter betalas dock av handelsbolaget självt.

Så till några direkta frågor jag fått. Frågan kommer först och svaret direkt efteråt:

1. Deklarationer - Vad ska finnas med och hur ofta?

En gång om året skall delägarna avlämna självdeklaration. Denna skall innehålla uppgifter om delägarens andel av handelsbolagets resultat. Detta resultat skall basera sig på ett slags deklaration som handelsbolaget gör för att delägarna skall få underlag för sina deklarationer.

Beräkning av skatten på en kapitalvinst på aktier i ett fåmansbolag är oerhört komplicerad. Politikerna talar så ofta om att förenkla för fåmansföretagen men reglerna blir i stället nästan oförståeliga. Inte minst under senare år har systemet förändrats mycket men minsann inte i förenklande riktning.

Här följer en mycket förenklad skiss av reglerna.

För aktieägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget gäller följande.

Tänk Dig kapitalvinsten som en pelare eller stapel i ett diagram.

I botten av stapeln sker beskattning efter 20 % inom det s.k. utdelningsutrymmet. Reglerna om kapitalvinst är nämligen till stor del kopplade till reglerna om utdelning.

Över utdelningsutrymmet beskattas kapitalvinsten som inkomst av tjänst till en skattesats om kan uppgå till cirka 58 %. Sammanlagt inom en närståendekrets får dock tjänstebeskattningen uppgå till högst 100 inkomstbasbelopp.

Över utdelningsutrymmet och tjänstebeskattningen om 100 inkomstbasbelopp, högst upp på stapeln, sker beskattning efter 30 %.

Under 2007, 2008 och 2009 kan man dock få viss lindring. Kapitalvinsten över utdelningsutrymmet delas upp så att hälften redovisas som inkomst av kapital (30 %) och hälften som inkomst av tjänst (ofta 58 %). Fortfarande skall dock högst 100 inkomstbasbelopp redovisas som inkomst av tjänst. Effekten blir att kapitalvinst över utdelningsutrymmet och över 100 basbelopp tjänst och 100 basbelopp kapital, blir beskattad som inkomst av kapital till 30 %.

Den som överväger att sälja sitt fåmansföretag inom de närmaste åren bör räkna på effekteran av att sälja före respektive efter utgången av 2009.

Förre skattedirektören, jur. kand. Ove Grip har arbetat 37 år inom skatteförvaltningen med beskattningsverksamhet i olika former samt med processverksamhet i tingsrätt, länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten.

I sin verksamhet har Ove fått en stor vana att genomföra olika slags rättsutredningar inom skatteområdet. Under den senare delen av sin anställning har Ove arbetat på en av Skatteverkets rättsenheter där han som specialist har lämnat rättsligt stöd i olika former.

Fr.o.m. augusti 2008 kommer Ove att på deltid lämna stöd och svar till Skattepunktens kunder samt skriva på skatter.se.

Vi hälsar Ove hjärtligt välkommen!

Som många redan känner till har C Ramert AB bytt namn till Skattepunkten AB. På Bolagsverket skedde omregistrering redan i höstas men först nu kan man säga att namnbytet är genomfört.

Varför har jag då ändrat namn på mitt företag?

Låt mig börja med att berätta lite om historien. 1972 börjande jag arbeta på AB Volvo. De första 11 åren arbetade jag med koncernredovisning. De sista 13 åren var jag AB Volvos skattechef. 1996 slutade jag på Volvo och blev skattekonsult. 1998 startade jag C Ramert AB. Jag var ende skattekonsult i företaget och tyckte därför att C Ramert AB var ett mycket passande namn. 2005 startade jag web sajten skatter.se med hjälp av en mycket data- och webkunnig god vän. Redan då började jag tänka på att bolaget borde ha ett annat namn. Jag funderade över ett namn som anknöt till skatter.se. Bolagsverket godkänner emellertid som huvudregel inte bolagsnamn som innehåller en webadress. Jag kunde trots mycket funderande inte komma på något nytt namn. 2007 anställdes Hans Larsson. Nu var vi två skattekonsulter i företaget och jag hade ambitionen att vi skulle bli fler. Namnet C Ramert AB passade allt sämre.

Efter en bön en sömnlös natt, kom det för mig: Skattepunkten!

Man kan få många olika associationer av ordet Skattepunkten. Själv får jag följande tre associationer: 1. Skattepunkten anknyter till sajten, skatter "PUNKT" se. 2. Skattepunkten är en "TRÄFFPUNKT", för skattekonsultationer och slutligen 3. Skattepunkten är en PUNKT på dagordningen. Glöm inte skattepunkten på dagordningen!.

Uppgraderingen av skatter.se är nu äntligen klar efter sju sorger och åtta bedrövelser! Vi har försökt att samtidigt ändra sidans layout, gradera upp till ny verison av programmet som styr sidan, byta windowsmiljön till linuxmiljö och byta webhotell. Företaget har också bytt namn från C Ramert AB till Skattepunkten AB. Jag återkommer till namnbytet om några dagar. Naturligtvis tog vi oss vatten över huvudet. Så många ändringar tar tid att genomföra. Första försöket med den nya tekniken gjordes 10 maj men allt var inte helt klart förrän i dagarna. Nu ser vi fram emnot en tid då vi skall kunna ägna oss mer åt innehållet på sidan. Vår ambition är att bli bättre och bättre!