Regeringsrätten avgjorde den 23 mars 2009 två mål som rörde frågan om beskattning av återbetalning av villkorade aktieägartillskott - RÅ 2009 ref. 47 I och II.

RÅ 2009 ref. 47 I

P.B. var verksam i Tira AB (bolaget) som bedrev konsultverksamhet inom marknadsföring. Den 31 december 1994 förvärvade P.B. 50 procent av bolaget och samtidigt förvärvade han en fordran på bolaget på 8 368 622 kr för 87 500 kr. P.B. omvandlade denna fordran till ett villkorat aktieägartillskott. Under 1999 fick P.B. 740 000 kr från bolaget. Han redovisade i sin självdeklaration utbetalningen som en återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet i inkomstslaget kapital som en realisationsvinst på (740 000 - 87 500 =) 652 500 kr. Återbetalningen hade möjliggjorts genom de intäkter som verksamheten i bolaget hade genererat.

Skattemyndigheten och länsrätten, dit P.B. överklagat skattemyndighetens beslut, ansåg att den del av det återbetalade aktieägartillskottet som överstigit anskaffningskostnaden, dvs. 652 500 kr, omfattades av de s.k. 3:12-reglerna och till huvudsaklig del skulle beskattas som utdelning i inkomstslaget tjänst.

Enligt 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL), som var tillämplig vid 2000 års taxering, skulle fysisk person som ägde kvalificerade aktier i ett fåmansföretag i den omfattning som angavs i 12 a - 12 e mom. ta upp utdelning på sådana aktier som intäkt av tjänst i stället för som intäkt av kapital. Bestämmerlserna motsvaras i dag huvudsakligen av bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen.

Enligt en dom i Regeringsrätten den 30 december 2009 ska vinster vid försäljning av vissa aktier tas upp i inkomstlaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. Det är fråga om vinster på aktier som har sålts av personer i ledande ställning i verksamhetsbolag som ägts av riskkapitalbolag. Domen avser ett överklagat förhandsbesked från  Skatterättsnämnden, varför många uppgifter i densamma har mörkats med anledning av sekretessen.

Aktieägarna, som alltså är sökande i förhandsbeskedet, började för ett antal år sedan att planera för att starta en egen verksamhet av visst slag och lämnade i samband därmed sina dåvarande anställningar. De och en riskkapitalfond undertecknade en avsiktsförklaring att starta ett bolag. Parterna ingick ett aktieägaravtal som innebär att de gemensamt ska äga aktierna i ett holdingbolag tillsammans med en huvudaktieägare. Holdingbolaget ska via ytterligare ett holdingbolag helt eller nästan helt äga det bolag vari verksamheten ska bedrivas. Bolagen i fråga är svenska aktiebolag som förvärvades som s.k. lagerbolag. De sökande anställdes i verksamhetsbolaget.

I och med starten av verksamhetsbolaget tecknade de sökande nyemitterade aktier i holdingbolaget, vilka betalades kontant och till marknadsmässigt pris. Aktieägaravtalet syftade till att utveckla den verksamhet som startades så att den kan avyttras eller börsnoteras före utgången av visst år. Det byggde bl.a. på att sökandena ska vara anställda i verksamhetsbolaget under denna tid. För att skapa garantier för att så sker har sökandenas aktier försetts med förfoganderättsinskränkningar. De innebär att sökande dessförinnan har begränsat möjlighet att faktiskt realisera en eventuelll värdeuppgång på aktierna. Sökandenas aktier är pantsatta som säkerhet för förpliktelserna enligt avtalet.

Just nu - i början av december varje år bör ägare av fåmansbolag ta sig en ordentlig funderare över hur mycket lön han/hon skall ta ut ur bolaget före årets slut. De bolagsformer jag tänker på är i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.

Första brytpunkten för beskattningsåret 2009 ligger på 380 200 kronor (före grundavdrag m.m.)

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 67,5 %.

Andra brytpunkten ligger på 538 800 kronor.  Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71,0 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 410 763 kronor.  För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2009 till 50 900 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den penion som staten står för.

I 2006 års valrörelse lovade Alliansen att återinföra den s.k. hälftendelningen vid försäljning av andelar i fåmansföretag.

Vallöftet uppfylldes men bara temporärt genom en fullständigt unik lagstiftningsmetod. Den nya lagstiftningen infördes nämligen i sin helhet som en övergångsbestämmelse och den upphör att gälla  vid utgången av 2009.

Om Du funderar på att sälja Ditt fåmansföretag, bör Du överväga att göra det före årsskiftet. Det är avyttringstidpunkten som avgör om försäljningen skall anses ha skett före eller efter årsskiftet. Avyttringstidpunkten är den dag bindande avtal om avyttring slutits.

Hälftendelningen innebär att hälften av vinsten - till den del den överstiger det sparade utdelningsutrymmet - skall tas upp i inkomstslaget kapital och hälften i inkomstslaget tjänst. För försäljningar efter årsskiftet skall hela den del av vinsten som överstiger det sparade utdelningsutrymmet tas upp i inkomstslaget tjänst. Både före och efter årsskiftet gäller dock att aldrig mer än 100 inkomstbasbelopp redovisas i inkomstslaget tjänst. 100 inkomstbasbelopp motsvarar drygt 5 Mkr. En följd av ovanstående torde vara att om vinsten är drygt det dubbla, dvs. drygt 10 Mkr., så spelar det inte någon roll om försäljningen sker före eller efter årsskiftet.

Hälftendelningen gäller inte i vissa fall av försäljningar till närstående eller till företag som ägs av närstående. I vissa fall godtas dock generationsskiften.

Reglerna är mycket komplicerade och framställningen ovan är starkt förenklad.

Regeringen har nyligen i en skrivelse till Riksdagen meddelat att ny lagstiftning är att vänta vad gäller underskottsavdrag. De nya reglerna skall gälla från den dag som anges i skrivelsen, trots att den nya lagstiftningen inte är färdig.

Frågan är varför Regeringen lägger så stor möda vid att göra det omöjligt att köpa och sälja bolag med underskottsavdrag. Ingen blir ju lurad av det!

En av Sveriges absolut mest kända och respekterade skatteexperter, Niclas Virin, har utvecklat detta i en spännande artikel!

Klicka här, så kommer Du direkt till hans artikel!

Är det verkligen någon idé att skatteplanera i en lågkonjunktur? Jo, det finns anledning att tänka på sådant även i en lågkonjunktur. Faktum är att en lågkonjunktur i vissa avseenden ger extrema möjligheter!

Många företagare vill göra omstruktureringar men har hittills fått nej av revisorn eller skattekonsulten. Vissa omstruktureringar kan nämligen inte göras utan uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattning. Det första begreppet "uttagsbeskattning" är något som inträffar när en vara eller tjänst tagit ut ur rörelsen utan betalning eller för ett pris som understiger marknadsvärdet. Genom uttagsbeskattning får företaget då betala skatt som om varan eller tjänsten sålts för marknadspris. En ICA - handlare som bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform och tar ut bröd och mjölk för sig och familjens behov, får finna sig i att bolaget blir beskattat som om varorna sålts för marknadspris. Därefter blir han själv i egenskap av aktierägare beskattad som för utdelning (inkomst av kapital) eller i värsta fall som för lön (inkomst av tjänst).

Samma typ av problem men med större beloppsmässiga konsekvenser kan uppkomma i samband med generationsskiften, gåvor, flyttning till utlandet m.m. då stora stora värden i form av anläggningstillgångar med mycket låga skattemässiga värden skall  tas ut ur en rörelse.

I en lågkonjunktur är dock marknadsvärdena mycket låga. Se t.ex. hur börsen värderas nu under våren 2009 jämfört med våren 2008! Även marknadsvärdena på många andra typer av tillgångar är mycket låga just nu, t.ex. fastigheter, fartyg, bilar, fabriksutrustning. Därför gäller det att passa på just nu innan marknadsvärdena går upp igen! 

För den företagare som funderar på att flytta utomlands kan det vara helt rätt tid att göra det nu! Det kan också vara rätt tid för ett generationsskifte!

Har Du någon gång gått i borgen för en ett företag som senare gått i konkurs? Fick Du avdrag för förlusten? Nej, just det! Det har man inte brukat få!

En regeringsrättsdom från den 5 november 2008 har ställt saker och ting på ända. En fysisk person, vi kallar honom X, hade gått i borgen för ett företag som senare gick i konkurs. Flera år därefter sålde han sin fordran på konkursboet för 1 (en) krona. I inkomstslaget kapital får man normalt avdrag med 70 % av förlusten, om man inte har något att kvitta mot. Skatteverket nekade honom yrkat avdrag för kapitalförlusten om 70 % av 1 500 000 kronor, dvs. 1 050 000 kronor. Motiveringen var att han inte hade någon fordran att sälja, eftersom gäldenären hade upplösts genom konkursen.

Den skattskyldige, X, överklagade och menade att fordran på konkursboet ändå var reell. Resonemanget var ungefär följande. Om en konkursförvaltar efter det att konkursen avslutats får kännedom om tillgångar han tidigare inte känt till, kan s.k. efterutdelning till fordringsägarna ske.

Saken fördes vidare genom samtliga instanser. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som kammarrätten utan egen motivering.

Kammarrätten anförde bl.a. följande.

"Den omständigheten att bolaget upplösts genom konkurs innebär visserligen att bolaget inte är rättskapabelt i den meningen att bolaget saknar möjlighet att grundlägga nya rättigheter och skyldigheter och dessutom, såvida inte särskilda omständigheter föreligger, inte kan uppträda som part i rättegång. Enligt kammarrättens mening medför emellertid bolagets upplösning inte att bolagets ansvar för oreglerade skulder upphör... X får därför genom sin regressfordran anses ha en existerande fordran på bolaget, som är avyttringsbar. Han är därmed berättigad till avdrag för kapitalförlust med 70 % av den förlust som uppkommit vid avyttringen av fordringen."

Beräkning av skatten på en kapitalvinst på aktier i ett fåmansbolag är oerhört komplicerad. Politikerna talar så ofta om att förenkla för fåmansföretagen men reglerna blir i stället nästan oförståeliga. Inte minst under senare år har systemet förändrats mycket men minsann inte i förenklande riktning.

Här följer en mycket förenklad skiss av reglerna.

För aktieägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget gäller följande.

Tänk Dig kapitalvinsten som en pelare eller stapel i ett diagram.

I botten av stapeln sker beskattning efter 20 % inom det s.k. utdelningsutrymmet. Reglerna om kapitalvinst är nämligen till stor del kopplade till reglerna om utdelning.

Över utdelningsutrymmet beskattas kapitalvinsten som inkomst av tjänst till en skattesats om kan uppgå till cirka 58 %. Sammanlagt inom en närståendekrets får dock tjänstebeskattningen uppgå till högst 100 inkomstbasbelopp.

Över utdelningsutrymmet och tjänstebeskattningen om 100 inkomstbasbelopp, högst upp på stapeln, sker beskattning efter 30 %.

Under 2007, 2008 och 2009 kan man dock få viss lindring. Kapitalvinsten över utdelningsutrymmet delas upp så att hälften redovisas som inkomst av kapital (30 %) och hälften som inkomst av tjänst (ofta 58 %). Fortfarande skall dock högst 100 inkomstbasbelopp redovisas som inkomst av tjänst. Effekten blir att kapitalvinst över utdelningsutrymmet och över 100 basbelopp tjänst och 100 basbelopp kapital, blir beskattad som inkomst av kapital till 30 %.

Den som överväger att sälja sitt fåmansföretag inom de närmaste åren bör räkna på effekteran av att sälja före respektive efter utgången av 2009.

Den som kan få uppskov med skatten vid byte av bostad skall normalt sett utnyttja den möjligheten, enligt min mening. Att ta banklån för att betala skatten är ett sämre alternativ. Naturligtvis inser jag att saken kan ses på annat sätt av den som inte har behov av några lån överhuvudtaget. Uppskovet är ju en form av lån. Den som får uppskov betalar visserligen "ränta" på uppskovet men den ligger något lägre än dagens bankränta. "Räntan" på uppskovet sätter jag inom citationstecken, eftersom det inte är någon verklig ränta utan en skatt. Denna motsvarar 0,5 % av uppskovsbeloppet. Skatten Du slipper är 22 % av samma belopp. Därmed blir "räntan" i förhållande till den uppskjutna skatten: 0,5:22 = 2,3 %. Denna "ränta" är emellertid inte avdragsgill. För att jämföra med bankränta får man alltså öka upp den genom att dividera den med 0,7 (vid 30 % avräkning) eller 0,79 (vid 21 % avräkning över 100 tkr). 2,3:0,7= 3,3 % och 2,3:0,79=2,9 % I båda fallen är alltså "räntan" på uppskovet, eller rättare sagt "räntan" på den uppskjutna skatten lägre än bankräntan. Det finns ytterligare två argument för att utnyttja möjligheten till uppskov. Om den nya bostaden i framtiden måste säljas med förlust, kan förlusten kvittas mot uppskovet. Det kan bli en stor tröst om utvecklingen på fastighetsmarknaden skulle bli dålig. Det som hände i början av 90-talet visar ju att en sådan utveckling är fullt möjlig. Det andra skälet till att man bör utnyttja uppskovsmöjligheten är att det kan bli svårt för politikerna att upprätthålla ett system med "ränta" på uppskovet i längden. Det förhindrar nämligen rörligheten på arbetsmarknaden.

Ofta är det skatte- och avgiftsbetalningarna som skapar problem med likviditeten i företagen. Det finns dock några enkla åtgärder Du kan vidta för att skjuta upp skattebetalningarna tills Du får in pengar. På så sätt sparar Du också ränta.

Om Ditt företag har kalenderår som räkenskapsår, gå över till brutet räkenskapsår! Om företaget har ett räkenskapsår som går ut den t.ex. 30 april, redovisas vinsten först i den deklaration som lämnas in i maj/juni året därpå. Det innebär att Du får en skattekredit som inte kostar någon ränta. Det kan vara svårt att byta till brutet räkenskapsår men om Du har ett aktiebolag, kan detta köpa ett vilande bolag med brutet räkenskapsår. Därefter kan det nya moderbolaget byta räkenskapsår med hänvisning till att alla bolag i koncernen skall ha samma räkenskapsår. Revisorer och redovisningsbyråer brukar dessutom bli tacksamma, eftersom brutna räkenskapsår jämnar ut deras arbetsbelastning över året. Om Du själv har mycket att göra på vårarna, låt räkenskapsåret sluta den 30/6 i stället. Det ger nästan lika stor effekt. Tänk bara på att inte förkorta ”övergångsåret”! Det skall förlängas för att Du skall få effekt!

Nedan försöker jag beskriva några förfaranden på ett mycket förenklat sätt.

Många säljare av fåmansbolag säljer först sitt bolag (Rörelsebolaget) till ett nybildat tomt bolag (Nyab) för ett pris som motsvarar anskaffningsvärdet av aktierna. Priset ligger vanligen långt under marknadsvärdet (underpris). För säljaren uppkommer därmed ingen kapitalvinst och ingen skatt. Därefter säljer Nyab aktierna i Rörelsebolaget för ett mycket högre pris. Den kapitalvinst Nyab gör är skattefri, eftersom det rör sig försäljning av näringsbetingade aktier. Nyab innehåller nu endast pengar. Vinsten vid försäljningen av Rörelsebolaget kan utan några skatteavbränningar användas för nya investeringar . Det här är ett idealiskt läge för ägaren att starta ny verksamhet i Nyab av något slag. 

Många har inte klart för sig hur mycket bättre reglerna för utdelningar från fåmansföretag blivit under senare år. Men, det gäller att planera…

Nedanstående är ett försök att kort och enkelt förklara reglerna i dess viktigaste delar. Lagtexten är dock betydligt mer komplex än som framgår här. Därför bör inte läsaren basera några beslut på nedanstående utan att först ha kontrollerat reglerna i detalj.

Före 1990 års skattereform beskattades utdelningar och kapitalvinster som huvudprincip efter samma skattesatser som förvärvsinkomster. Som en del av reformen infördes en särskild rak skattesats om 30 % i inkomstslaget kapital. Till det inkomstslaget hänförs bl.a. utdelningar. Bakgrunden till att skattesatsen i inkomstslaget kapital sattes lägre än skattesatserna i inkomstslaget tjänst var delvis att man ville undvika flykt av kapital till utlandet. Om inga specialregler införts skulle det ha varit enkelt och mycket lönsamt för fåmansföretagare att ta ut det mesta av ersättningen från sina aktiebolag som lågbeskattad utdelning i stället för högbeskattad lön. Alltså infördes specialregler - de impopulära s.k. 3:12 reglerna. Reglerna blev mycket komplicerade. De innebär mycket kortfattat att en fåmansföretagares utdelningar från det egna bolaget delvis skall beskattas som lön och inte enbart kapital, om han är verksam i betydande omfattning i bolaget.

Om t.ex. ett svenskt moderbolag skall sälja varor till ett dotterbolag i ett annat land, kan det vara frestande för moderbolaget att prissätta varorna så att vinsten hamnar i det land som har lägst skatt!

För skattemyndigheterna i olika länder gäller det att slå vakt om den egna skattebasen och se till att så mycket som möjligt av den koncernmässiga vinsten beskattas i det egna landet. För att lösa konflikter mellan företag och stater samt staterna emellan har det i de flesta dubbelbeskattningsavtal och i de flesta länders interna lagar inskrivits att transaktioner mellan företag i intressegemenskap skall prissättas som om företagen varit oberoende av varandra. Det kan uttryckas på olika sätt: T.ex. alla transaktioner skall genomföras till marknadspris eller alla transaktioner skall genomföras på ”armlängds avstånd”.

Skatteverket kontrollerar numera försäljningar på sådan sajter som Tradera och Blocket. Frågan är då om skatt skall betalas för försäljningar på dessa sajter.

En första förutsättning för att det skall bli skatt är att försäljningen sker med vinst. Om vinst uppkommer, måste det sedan avgöras om denna vinst skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller inkomstslaget kapital. Utslagsgivande härvidlag är om verksamheten kan anses vara yrkesmässig och självständig. Om den är både yrkesmässig och självständig föreligger näringsverskamhet. Det krävs inte så särskilt mycket för att verksamheten skall anses vara yrkesmässig och självständig men enstaka köp och försäljningar på Tradera och Blocket kan naturligtvis inte anses ha yrkesmässig karaktär.

Många undrar hur långt tillbaka i tiden Skatteverket kan gå i sina granskningar. Nedan försöker jag reda ut begreppen utan att gå in på alla detaljer. Jag talar här enbart om inkomstskatt.

Först fattar Skatteverket sitt grundläggande beslut senast i november under taxeringsåret, dvs. året efter inkomståret. Om inget särskilt beslut fattas anses ändå beslut ha fattats av den innebörden att inlämnad deklaration godkänts.

Det grundläggande beslutet kan Skatteverket ompröva senare under taxeringsåret och under året efter taxeringsåret. För att skatteverket skall kunna ompröva taxeringar som ligger längre tillbaka i tiden måste omprövningen ske inom ramen för reglerna kring "eftertaxering".

Den lille företagaren frågar sig ofta vilken företagsform som är bäst för honom.

Lagstiftaren har försökt göra företagsformerna någorlunda neutrala i skattehänsende. Bl.a. infördes expansionsfonder för att göra enskild näringsverksamhet samt handels- och kommanditbolag lika attraktiva skattemässigt som aktiebolag. Riktigt lika blir det dock inte. Jag rekommenderar praktiskt taget alltid fåmansföretagare att bilda aktiebolag om de har råd att sätta in 100 000 kr i ett bolag. Här kommer mina argument i punktform.

Filantrop betyder människovän. Det är en beteckning för en välbärgad människa som använder sitt överflöd till andras bästa. Att ge till dem som behöver ger livet innehåll och mening. Ett Regeringsrättsavgörande från den 15 juni 2006 ger möjlighet att skatteplanera givandet så att mottagaren av gåvan får mycket mer.

Rättsfallet var ett förhandsbesked. En man ägde aktier i börsnoterade svenska avstämningsbolag. Han avsåg att – före bolagsstämmobeslut om utdelning – till en begränsat skattskyldig stiftelse ge bort rätten till den framtida utdelning, som skulle kunna komma att lämnas under gåvoåret eller under en period om fem år. Stiftelsens rätt till utdelningen skulle antecknas i en sådan särskild förteckning som anges i 3 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385, dvs. den äldre aktiebolagslagen). Frågan var om aktieägaren skulle beskattas för utdelningen om och när stiftelsen fick den.

Sverige och Österrike har i ett ömsesidigt undertecknat protokoll kommit överens om att artikel 8 i dubbelbeskattningsavtalet skall få ny lydelse. Den nya lydelsen stoppar möjligheten att flytta till Österrike och sälja aktier skattefritt eller i stort sett skattefritt. Den kritiska övergångsbestämmelsen är dock utformad på följande sätt (enligt Pointlex):

"Detta protokoll tillämpas beträffande skatt som tas ut på inkomst som förvärvas den 1 januari 2007 eller senare. Protokollet skall dock såvitt avser artikel 8 paragraf 2 i avtalet endast tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av en fysisk person som vid tillämpningen av den nya artikel 8 i avtalet har fått hemvist i den förstnämnda staten den dag då detta protokoll undertecknas eller senare."

Enligt ett pressmeddelande från Finansdepartementet har protokollet undertecknats den 21 augusti 2006.

Såvitt jag förstår är innebörden att det fortfarande är möjligt att erhålla skattefri eller minimalt beskattad kapitalvinst, om såväl flyttning till Österrike som efterföljande försäljning av aktierna äger rum före årsskiftet. Det är viktigt att försäljningen av aktierna sker först efter det att inflyttning till, och folkbokföring i, Österrike har skett. Det får inte ens finnas ett muntligt avtal före flyttningen.

Den som fått "hemvist" i Österrike senast den 20 augusti, torde kunna sälja sina aktier med skattefördelar enligt äldre regler även om försäljningen äger rum efter årsskiftet.

Fördelarna med att flytta till Österrike bygger på två fundament.

Dels har vi ett dubbelbeskattningsavtal som enligt sin äldre lydelse (som alltså enligt de uppgifter vi har gäller året ut) ger Österrike exklusiv rätt att beskatta reavinster på aktier, om den skattskyldige är bosatt där enligt österrikisk rätt.

I februari 2006 lade den särskilde utredaren Göran Ekström fram Tonnageskatteutredningens betänkande Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Bakgrunden till utredningen är den ökande internationella konkurrensen på sjöfartsområdet. Många länder är populära som flaggstater. Det gäller t.ex. Panama, Liberia samt, bland stater som numera tillhör EU, Malta och Cypern. I dessa länder har redarnas skatter och avgifter varit minimala. Tyvärr har också kontroll av sjösäkerheten varit eftersatt i en del ”flaggstater”. Handelsflottan inom EU höll för några år sedan på att totalt utraderas, eftersom redarna flaggade ut till sådana stater. Många EU-länder har därför med EU-kommissionens goda minne infört lättnader för rederierna och de ombordanställda. För att få ordning har EU-kommissionen utarbetat riktlinjer. I princip tolereras noll i skatt på sjöfart men inte några bidrag därutöver.

Personalstiftelser har på något sätt glömts bort som skatteplaneringsinstrument. Jag tror de var vanligare före 1990 års skattereform. Ett år med särskilt hög vinst kan det dock vara mycket förmånligt att sätta av medel till en personalstiftelse. Överföringen av medel till stiftelsen - som måste senast måste ske före deklarationens avlämnande - är avdragsgill. Senare kan medlen i stiftelsen förbrukas för att främja personalens välfärd mindre gynnsamma år. Att främja personalens välfärd kanske ändå måste ske i någon form. En personalstiftelse får dock inte främja sådan välfärd som avser pension, avlöning eller annan förmån som arbetsgivaren är formellt sett är skyldig att utge till enskild arbetstagare.

I Handledning för beskattning 2006 del 3 sidan 379 säger Skatteverket:

Det här är ett klassiskt problem!

Arbetsrummet har orsakat otaliga, bittra konflikter mellan den enskilde och skattemyndigheterna genom åren.

Nedan delar jag in problematiken i tre delar.

1. Avdrag i inkomstslaget tjänst
2. Avdrag för enskild näringsidkare i inkomstslaget näringsverksamhet
3. Uthyrning till eget aktiebolag

Avdrag i inkomstslaget tjänst

Skatteverket skriver i sin handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet, del 1 2005 avsnitt 19.12 efter en lång inledning med rättsfallsgenomgång:

Som framgått i pressen under senare tid finns möjlighet för företagare att flytta till Österrike för att sedan sälja sitt företag utan eller med minimal skatt. Detta är egentligen inte något nytt. Inte bara skattekonsulter utan också Skatteverket och säkerligen också Finansdepartementet har känt till denna möjlighet i många år. Det har också framkommit att Sverige avser att omförhandla dubbelbeskattningsavtalet med Österrike för att därigenom få bort skattefördelarna.

Nu när sommaren nalkas kan det vara av intresse att planera för uthyrning av sommarstugan några veckor eller varför inte permanentbostaden under en planerad utlandsresa? Även uthyrning av fjällstugan eller ett fritidshus utomlands kan ge ett värdefullt tillskott till kassan. Det är också många som hyr ut några rum eller ett helt hus året om.

Uthyrning av privatbostäder beskattas i inkomstslaget kapital. Det innebär att skatten på uthyrningsinkomsten efter avdrag blir 30 % - varken mer eller mindre. Inkomsten av uthyrningen läggs alltså inte till den vanliga förvärvsinkomsten. 

Avdrag skall vanligtvis göras med ett schablonbelopp om 4 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om det är en privatbostadsfastighet som upplåts, skall dessutom 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Hela den aktuella lagtexten (inkomstskattelagen 42 kap. 30- 32 §§) citeras i slutet av denna blog för den som vill veta alla detaljer. Räntor får dras av som vanligt.

I princip gäller samma regler vid uthyrning av privatbostadsfastigheter i utlandet. Tänk dock på att dubbelbeskattningsavtal med vissa länder kan lindra beskattningen. Dubbelbeskattningsavtal kan för övrigt också i vissa fall lindra svensk fastighetsskatt på fastigheter i utlandet!

Schablonavdragen skall vanligtvis användas. Det är vanligtvis mycket förmånligt men det betyder också att verkliga kostnader inte får dras av oavsett om de verkliga kostnaderna är högre.

Gång på gång får jag in min verksamhet belägg för att att man aldrig skall lita på en muntlig uppgift från Skatteverket.

Härom veckan frågade en företagare Skatteverket om hur han skulle göra med momsen när han fakturerade tjänster till en norskt företag. Det rörde sig om tjänster på fast egendom i Norge.

- Enkelt, sade den svenske skattetjänstemannen.

- Du fakturerar utan moms och skriver "omvänd skattskyldighet" på fakturan.

Omvänd skattskyldighet innebär att mottagaren av fakturan är skattskyldig till mervärdesskatt i sitt eget land. Så hanteras normalt beskattningen av tjänster som faktureras över en landsgräns inom den Europeiska unionen. I Norge, som f.ö. inte tillhör unionen, måste man dock ha en särskild skatterepresentant för mervärdesskatt, när det gäller tjänster som faktureras från Sverige och utförs på fast egendom i Norge. Det kände inte den svenske skattetjänstemannen till. Men hur kan en svensk skattetjänsteman överhuvudtaget uttala sig om norska förhållanden?

Tyvärr är detta inte en engångsföreteelse. Muntliga svar från Skatteverket tas det inget ansvar för. De är ofta felaktiga eller ofullständiga. Det kunde väl gå an om Skatteverket i sina muntliga svar talade om att svaren är behäftade med ett visst mått av osäkerhet. Så sker dock vanligvis inte.

När det sedan gått något år och det blir skatterevision, säger min klient att han följt de uppgifter han fått på telefon från Skatteverket. Ändå påstår skatterevisorerna att ett fel har begåtts. Tyvärr vet klienten inte ens  vad skattetjänstemannen hette som han en gång talade med.

Många av oss har blivit positivt förvånade över de nya 3:12-reglerna. Visserligen slopades den skattefria utdelningen men i stället infördes 20 % skatt på hela utdelningen inom ett visst utdelningsutrymme. Tidigare var skattesatsen 30 % inom utdelningsutrymmet.

Samtidigt har reglerna för beräkning av utdelningsutrymmet kraftigt förbättrats. För de små företagen ändras utdelningsutrymmet framför allt genom att det årligen ökas med 1,5 inkomstbasbelopp. Det verkliga "skatteklippet" görs emellertid av dem vars bolag har stora lönesummor. Utdelningsutrymmet ökas med 20 % av kontant lön (överstigande 10 inkomstbasbelopp) + 30 % av den del av kontant lön som överstiger 70 inkomstbasbelopp (= drygt 3 Mkr). En av flera förutsättningar för detta är att delägaren eller närstående till honom tar ut viss lön.

I kölvattnet av stormen Gudrun som ödelade skogsbeståndet i delar av landet har Riksdagen infört särskilda skattelättnader. Det är du som enskild skattebetalare som måste ansöka om dessa.

Skattereduktion för virke från stormfälld skog:

Reduktionen gäller för stormfälld skog under tiden 2005-01-08 - 2006-12-31. Den är tillämplig på stormfällt virke som säljs och mäts upp under denna period. Det är viktigt att skogen mäts upp korrekt, eftersom kopior på försäljningsavtal och mätbesked måste bifogas ansökan. Som huvudregel är det den som äger lantbruksfastigheten vid försäljningen som är berättigad till reduktionen. Den uppgår till 50 kr per kubikmeter virke som kan kvittas mot annan skatt som du skall betala. Om du lämnar in ansökan senast andra maj 2006 kommer reduktionen med på slutskattesedeln i år. 2 maj 2007 är sista datum för ansökan överhuvudtaget. Det är Skattekontoret i Västervik som har hand om reduktionen.

I min verksamhet och på forumet kommer ofta frågor om hur man skall kunna minska skatten genom att bilda bolag utomlands.

Enligt min mening finns det tre saker man i den här situationen omedelbart skall tänka på, nämligen

att det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige,

att det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen och

att armlängdsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag.

Det finns naturligtvis också mycket annat att tänka på men de flesta planer på att sänka skatten genom bolag utomlands stupar på någon av dessa tre.

I de nya 3:12-reglerna får, som jag tidigare "bloggat" om, löneunderlaget mycket stor betydelse för beskattningen av fåmansföretag. För att lönebaserat utrymme skall få utnyttjas för utdelningar under 2006, krävs dock att vissa löneuttag görs under 2005. I annat fall försvinner det mycket värdefulla löneunderlaget helt!

Skatteutskottet har gjort vissa ändringar i den lagtext som föreslogs i propositionen. Det gäller bl.a. lönekravet. Efter skatteutskottets ändring lyder den kritiska bestämmelsen (57 kap. 19 § - min understrykning och fetstil):

De nya 3:12 reglerna är nu ganska väl kända. De skall träda i kraft den 1 januari 2006. Skatteutskottet behandlar dem idag och kan möjligen göra mindre justeringar. Reglerna har knappast blivit enklare. Här följer inte någon egentlig redogörelse för reglernas innehåll. Det finns många andra som gjort. Jag vill bara göra några reflexioner.

De nya bestämmelserna gynnar företag med stora lönesummor, dvs. företag med många anställda. De små företagen får som en liten, klen tröst ta ut utdelning som inkomst av kapital upp till 1,5 inkomstbasbelopp utan krav på löneuttag.

Utdelning inom "utdelningsbart utrymme", som till stora delar byggs upp av löneunderlag, beskattas endast med 20 %.

Det finns dock ett viktigt villkor. Minst en av ägarna måste ta ut en väl tilltagen lön för att han och övriga delägare skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget.Så här lyder reglen (nya 57 kap. 19 § enligt förslaget i propositionen):

"Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon i
närståendekretsen enligt 56 kap. 5 § under året före beskattningsåret fått sådan
kontant ersättning som avses i 17 § första och andra styckena från företaget
och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta
av
- sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta
ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
- femton inkomstbasbelopp."

Ett inkomstbasbelopp är 2005 lika med 43 300 kr.

Observera att hela löneunderlaget 2006 försvinner om ovanstående krav inte uppfylls under 2005! Om inte tillräckligt stor lön tas ut under december 2005 kan således hela löneunderlaget försvinna.

I dagarna har en dom från Kammarrätten i Stockholm (meddelad 2005-11-14 mål nr. 5318-04) rörande vinst på poker rönt stor uppmärksamhet i media.

Det rörde sig om en professionell spelare som livnärt sig och sin familj på vinster från bl.a. poker.

I länsrätten förlorade spelaren och det utdömdes t.o.m. skattetillägg. I kammarrätten hade Skatteverket ändrat uppfattning och medgivit att pokervinsterna var skattefria, eftersom vinst från pokerspel anordnat för allmänheten eller annars i förvärvssyfte anses vara lotteri. Vinster från lotteri är skattefria vid inkomsttaxeringen. Kammarrätten gav spelaren skattefrihet för pokervinsterna.