Frågan om förhållandet mellan den interna skatterätten och våra skatteavtal är sedan en tid glödhet för att inte säga infekterad. Det har lett till att alla skatteupplägg där fåmansbolagsägare genom att flytta utomlands tidigare undgått beskattning vid avyttring av sina bolag har stoppats enligt förhandsbesked i Skatterättsnämnden.

Om Du klickar upp "Artiklar" på denna webbsite finner Du min senaste artikel i ämnet under den snofsiga rubriken "Normhierarki och regelkonkurrens mellan intern skatterätt och skatteavtal".
Artikeln är, i likhet med två tidigare artiklar jag skrivit i ämnet, refuserade av Svensk Skattetidnings och Skattenytts redaktörer Jan Bjuvberg resp. Mattias Dahlberg.(Även dessa artiklar ligger på den angivna webbsiten (www.skatter.se).

Ett avgörande i Regeringsrätten, eventuellt in pleno, väntas inom kort.

På Stockholms Universitet under vad som kallas Skattelagstiftningsprojektet.se anordnas nu på onsdag den 8 september ett seminarium om hela problemkomplexet. Anmälningarna till seminariet har blivit så talrika att man måst flytta det till en större hörsal än ursprungligen planerat!

peter@sundgren.net

(För att läsa hela bloggen måste Du trycka på knappen "Läs mer", som Du finner längre ned, om Du är på första sidan)

Inledning
Det här inlägget handlar om den senaste rättsutvecklingen när det gäller lagvalskonkurrens mellan intern skatterätt och skatteavtalen. Om den svenska rättsregel som är aktuell har tillkommit senare än skatteavtalet så behöver skatteavtalet inte tillämpas. Med tanke på skatteavtalens historik - många avtal är av äldre datum, se nedan, så torde skatteavtalen få en mycket underordnad roll i framtiden. Regeringsrätten har slagit fast principen i ett ärende som gäller CFC-reglerna contra avtalet med Scweiz. Två förhandsbesked ligger nu för prövning av Regeringsrätten och gäller aktieförsäljningar - 3 kap 19 § IL. I det första ärendet tillämpade Skatterättsnämnden (SRN) skatteavtalet med Thailand och fann att skatteavtalet medförde att kapitalvinsten inte kunde beskattas på grund av bestämmelserna i skatteavtalet. I det andra gick SRN på motsatt linje och bortsåg från skatteavtalet, i detta fall Schweiz, enligt Regeringsrättens principer i domen där CFC-reglerna prövades.
Våra folkrättsliga avtal körs således över med ett helt nytt synsätt.

Rättsläget
Regeringsrätten kom med en uppmärksammad dom den 5 april 2008 - RÅ 2008 ref 24. Domen föranledde många artiklar i skilda tidskrifter, bl.a. professor Leif Muténs artikel i Svensk Skattetidning nr 5 2008 "Treaty override i Regeringsrätten".

"Treaty override" är en term som används när skatteanspråk enligt ett lands interna rättsregler under vissa omständigheter ges företräde framför ett i situationen tillämpligt skatteavtal. En stat åsidosätter således sina folkrättsligt bindande åtaganden i skatteavtalet och tillämpar sin interna rätt i strid med skatteavtalet.

Regeringen har i två propositioner den 1 oktober föreslagit att riksdagen ska godkänna avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Aruba och Nederländska Antillerna om utbyte av upplysningar avseende skatter. Regeringen föreslår att riksdagen ska anta lagar om dessa avtal.

Aruba och Nederländska Antillerna är delar av Nederländerna som är belägna i Karibien och som har en viss form av egen jurisdiktion.

Avtalen om utbyte av upplysningar avseende skatter utgör ett viktigt steg i regeringens strävan att bidra till en internationell finansiell ordning som grundas på transparens och effektivt informationsutbyte i skatteärenden. Avtalen ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och möjligheter för representanter för myndigheter att närvara vid skatteutredningar. Avtalen utgör därför viktiga medel för en effektiv skattekontroll.

Avtalen är resultatet av ett projekt i Nordiska ministerrådets regi. Syftet med projektet är att ingå avtal om utbyte av information med jurisdiktioner som har gjort åtaganden till OECD (Organisation for Economic Cooperation and Devolopment) om just ökad tranparens och utbyte av information i skatteärenden. Liknande avtal har Sverige tidigare ingått med Isle of Man, Jersey och Guernsey, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna.

Alla avtal har i princip samma innehåll men de är inte identiska.

Avtalens syfte är att parterna ska biträda varandra med handräckning genom utbyte av upplysningar som är relevanta vid tillämpningen eller verkställigheten av parternas interna lagstiftning avseende skatter som omfattas av avtalen. Sådana upplysningar ska inbegripa uppgifter som är relevanta för fastställande, taxering och uppbörd av sådana skatter, för indrivning och andra exekutiva åtgårder beträffande skattefordringar eller för utredning eller åtal i skatteärenden.

Under en längre tid har frågan om koncernbidrag kan lämnas till utländska koncernbolag debatterats i Sverige.

Debatten började med att det brittiska företaget Marks & Spencers genom en dom i EG-domstolen fick avdrag för något som liknade ett koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencers hade fått avdrag om dotterbolaget varit brittiskt men brittisk skattelag förhindrade avdrag när dotterbolaget hörde hemma i annat land. 

EG-domstolen slog fast att eftersom Marks &  Spencers hade fått motsvarade avdrag om dotterbolaget varit brittiskt, så kunde inte den brittiska lagstiftningen förhindra avdrag när dotterbolaget hörde hemma i annat EES-land. Den brittiska lagstiftningen ansågs strida mot EG reglerna om etableringsfrihet inom den europeiska unionen. I det här fallet ansågs EG-reglerna ha företräde framför de nationella reglerna.

Nu har Regeringsrätten, avkunnat 10 domar, som klarlägger villkoren för hur koncernbidrag till utländska koncernbolag skall bedömas.

Jag tillåter mig att grovt förenkla och säger att domarna kan sammanfattas på följande sätt:

Koncernbidrag kan ges med avdragsrätt från svenskt moderföretag till dotterbolag inom EES i samband med att dotterbolaget likvideras men inte annars.

Observera att min sammanfattning inte är hela sanningen! Men, för många revisorer och ekonomichefer räcker detta att känna till.

Samtidigt är det många ekonomicherfer och revisorer som vill känna till villkoren mer i detalj. För dem kan vi hänvisa till en artikel Niclas Virin skrivit här på skatter.se.

Niclas Virin är en sv Sveriges mest kända och respekterade skatteexperter. han skriver ofta i revisorernas publikation, FAR SRS Info.

Klicka här så kommer Du direkt till hans artikel!

Pensionsstiftelser är inte skattskyldiga till inkomstskatt utan till avkastningsskatt. Den sistnämnda skatten är inte beroende av en pensionsstiftelses verkliga avkastning utan av statslåneräntan. Pensionsstiftelser kan därför vara intressanta från skatteplaneringssynpunkt.

Sedan gammalt finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) en bestämmelse (3 kap. 2 §) som innebär att stiftelser och ideella föreningar inte får vara komplementärer i kommanditbolag.

Per 1 juli har införts en ny paragraf i HBL (1 kap. § 2 a) som innebär ett totalförbud för pensionsstiftelser att investera i handels- och kommanditbolag. Märkligt nog är bestämmelsen införd i HBL och inte i lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen), som är den lag som reglerar pensionsstiftelser. HBL behandlar givetvis endast svenska handels- och kommanditbolag. Det innebär enligt min mening att förbudet inte innefattar investeringar i utländska motsvarigheter till handels- och kommanditbolag. På engelska benämns dessa ofta ”partnerships”. Möjligheten att investera i utländska partnerships gäller dock endast så länge som pensionsstiftelsen inte kommer i konflikt med någon bestämmelse i tryggandelagen.

Kan man flytta utomlands och sedan sälja sitt företag med låg, eller ingen, vare sig svensk eller utländsk beskattning?

I inkomstskattelagen 3 kap. 19 § finns den s.k. tioårsregeln. Avsikten med regeln är att den som flyttar ut och blir skattskyldig i ett annat land skall betala svensk skatt på aktieförsäljningar som sker inom tio år efter utflyttningen från Sverige. Denna regel förhindrar svenskar att flytta till t.ex. Monaco eller Liechtenstein och därefter sälja sina aktier. Detta är dock inte hela sanningen. Utfallet kan bli annorlunda pga. dubbelbeskattningsavtal.

Sverige har skatteavtal – även kallat dubbelbeskattningsavtal - med ett stort antal länder. Avsikten med dessa avtal är att förhindra dubbelbeskattning av samma inkomst i de länder som slutit respektive avtal. Ett dubbelbeskattningsavtal torde aldrig kunna skärpa svensk beskattning. Det kan bara lindra den. Den skattskyldige måste dock åberopa avtalet. Sverige har inga skatteavtal med lågskatteländer som Monaco och Liechtenstein.

Enligt vissa skatteavtal förlorar Sverige beskattningsrätten av reavinster på aktier efter utflyttning från Sverige och inflyttning i det andra landet. Om den skattskyldige åberopar skatteavtalet skall således beskattning endast ske i det andra landet. Därmed kan skatteutfallet av en försäljning efter utflyttning bli mycket olika beroende på vilket land säljaren valt att bosätta sig i. Det kan ofta bli lågt eller rent av noll.

___________________________________________________________

Om Du inte redan är inloggad, logga in eller bli medlem för att  skriva kommentarer!