Klippt ur Närings- och justitiedepartementens pressmeddelande den 26 mars:

"Regeringen föreslår i en lagrådsremiss, som har beslutats i dag, att små aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster som bolagen behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag.

Valmöjligheten står enligt förslaget öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Reformen omfattar därmed 250 000 aktiebolag, vilket motsvarar drygt 70 procent.

Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision ska enligt förslaget fatta ett beslut av den innebörden."

Av lagrådsremissen framgår bl.a. (mina understrykningar):

Regeringen har den 15 februari utsett Ingemar Hansson som generaldirektör för Skatteverket. Han har tillträtt sin befattning onsdagen den 17 februari, och lämnade då sin tjänst som statssekreterare vid finansdepartementet.

"Jag har sedan länge ett stort intresse för skatter och för att följa och påverka utvecklingen inom skatteområdet," har Ingemar Hansson sagt i ett uttalande.

Ingemar Hansson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet sedan 1988, och har lång erfarenhet som myndighetschef efter sin tid som generaldirektör för Konjunkturinstitutet mellan åren 1999 och 2006. Närmast kommer han från finansdepartementet som statssekreterare åt finansminister Anders Borg.

"Tjänsten som  statssekreterare är politisk, men min profil har varit expertens. Därför är det helt naturligt för mig att lämna finansdepartementet innan valrörelsen drar igång på allvar, har Ingemar Hansson uttalat vidare.

Ingemar Hansson ser Skatteverket som en välskött och välfungerande myndighet. Han är imponerad av myndighetens höga förtroende och goda rykte, trots att verksamheten går ut på att driva in skatt. Han anser att startläget är gott och han instämmer helt i att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Han vill fortsätta den inriktningen och bidra till att det blir ännu enklare att göra rätt och ännu svårare att göra fel.

Han betonar också Skatteverkets viktiga uppgift att skapa sunda förutsättningar för konkurrens genom att skydda seriösa företagare och motverka illojal konkurrens.

Har Ni lagt märke till Inger Paulin?

Inger arbetar sedan en tid på Skattepunkten AB. Hon har är redan väl bekant med dem som ofta surfar in på skatter.se.

Inger är en av Sveriges främsta skatteexperter. Hon har bakgrund från domstolar, Riksskatteverket, Finansdepartementet, Ernst & Young och KPMG. Hon är en erfaren skatterådgivare. Läs mer om henne genom att klicka här och sedan skrolla.

Inger tycker mycket om att skriva och vi på Skattepunkten AB är så glada över att hon kommit till oss och skatter.se!

Genom Inger får Skattepunkten AB äntligen en medarbetare i Stockholm. Många klienter vill ju träffa sin skattekonsult och det blir nu så mycket lättare för alla stockholmare.

Som framgår av min tidigare blogg kan en skattskyldig göra en rättelse av uppgifter i tidigare deklarationer. Om rättelsen är "frivillig", blir det inget skattetillägg eller åtal för brott. 

Skatteverket har den 17 december under rubriken Du kan rätta fel i en lämnad deklaration på sin webbplats kommit med utlovad information om frivillig rättelse. Enligt informationen är en rättelse från en person normalt frivillig så länge inte Skatteverket har upptäckt att personen har lämnat en felaktig eller ofullständig uppgift. Har Skatteverket kommit så långt i kontrollen att verket ställt frågor till personen som kan ha samband med den felaktiga eller ofullständiga uppgiften, anses en rättelse däremot inte vara frivillig.

En person som har eller haft tillgångar i utlandet och avkastning på dessa tillgångar  och har frågor om frivillig rättelse kan enligt informationen ringa direkt till tre där namngivna kontaktpersoner med telefonnummer. Jag har varit i kontakt med en av dessa personer och fått följande besked.

De uppgifter som har förekommit i pressen och annan information om de nya informationsutbytesavtalen är inte så konkreta att en rättelse inte ska anses vara frivillig. Det krävs betydlig mer konkreta uppgifter, t.ex. att Skatteverket har påbörjat en utredning eller att personen av någon särkild anledning har fått anledning att misstänka att Skatteverket är honom på spåren för att rättelsen inte ska anses vara frivillig. Eftersom sådana utredningar ännu inte har påbörjats annat än i Liechtensteinfallet och då informationsutbytesavtalen inte tillåter generell informationsinhämtning, bör alla rättelser i andra fall avseende utländska tillgångar/inkomster tillsvidare komma att betraktas som frivilliga.

Av 5 kap. 1 § 1 st. taxeringslagen, TL, framgår att skattetillägg på grund av oriktig uppgift kan tas ut i två situationer, dels när en oriktig uppgift har lämnats på något annat sätt än muntligen till ledning för taxeringen, dels när en sådan uppgift har lämnats i mål om taxeringen. Om den skattskyldige gör ett fel i sin självdeklaration. t.ex. genom att han inte har redovisat en skatteplitig inkomst, har han lämnat en oriktig uppgift.

Av 5 kap. 8 § 4 p. TL följer att om den skattskyldige frivilligt har rättat den oriktiga uppgiften ska skattetillägg inte tas ut. I prop. 1971:10 (genom den propositionen infördes bestämmelserna om skattetillägg) uttalas att bestämmelserna om frivillig rättelse ska tillämpas generöst.

Med anledning av Sveriges nya informationsutbytesavtal med flera före detta skatteparadis (se särskild blogg om dessa) och efter uppmärksamheten i media, har enligt Skatteverket många ombud och skattekonsulter börjat ställa frågor till verket om vilka regler som gäller för frivillig rättelse.

Skatteverket har i en intern information uttalat att verket förberett sig för att kunna ge tydliga besked om reglerna för frivillig rättelse och skapa en enhetlig och effektiv hantering av de ärenden som komer in. Skatteverket vill uppmuntra och underlätta för dem som vill göra rätt för sig.

Men enligt informationen kan frågan om rättelsen är frivillig ibland innebära en svår rättslig bedömning. Frågan var gränsen går när en rättelse ska betraktas som frivillig är ibland svår att avgöra. Rättspraxis är mycket sparsam. Konskevenserna för den enskilde om rättelsen inte bedöms som frivillig är allvarliga och kan innebära skattetillägg och brottsanmälan.

Regeringen har den 19 november i år överlämnat en proposition (2009/10:61) till riksdagen som föreslår att kravet på aktiekapital för privata aktiebolag halveras från dagens  100 000 kr till 50 000 kr.

Till grund för propositionen finns ett betänkande från Utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34).

Syftet med den föreslagna reformen är att göra aktiebolaget mer tillgängligt för företagare. Enligt regeringen upplevs dagens höga krav på kapital för att starta ett aktiebolag av många som ett hinder. Aktiebolagsformen har många fördelar, bland annat är den en flexibel företagsform som passar växande företag.

Ett lägre kapitalkrav kan bidra till att fler personer vill och vågar starta företag. Detta skulle underlätta för nya företag, särskilt inom tjänstesektorn, att etablera sig.

Sänkningen är en viktig del av regeringens strategi för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Ändringens föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

Ove Grip 

Skattekonsult

http://www.skattepunkten.se/

För den som är intresserad av internationell beskattning kan nedanstående seminarium om beskattning och bosättning på Malta vara värt ett besök. Seminariet äger rum i Stockholm den 22 september och i Göteborg den 24 september med start kl 08.30. Seminariet är delvis på svenska och delvis på engelska. Anmälan sker på www.bopamalta.se. Agenda 8:30 till 9:00 Välkomnande och registrering 9:00 till 9:05 Introduktion till EMD och Frank Salt Fastigheter samt presentation av talare 9:05 till 9:35 En presentation av de maltesiska öarna från en personlig synvinkel (Maltas höjdpunkter och livsstil) 9:35 till 10:20 Svenska skatteregler vid flytt utomlands, vid bolagsbildning utomlands, vid pensionering utomlands. Pensioner och kapitalvinster 10:20 till 10:40 Kaffepaus 10:40 till 11:10 Att bosätta sig på Malta: Skatter och andra fördelar 11:10 till 11:50 Fastigheter på Malta 11:50 till 12:10 Kaffepaus 12:10 till 12:50 Företag på Malta samt fördelarna med att använda Malta vid internationell skatteplanering 12:50 till 13:00 Vitsord från människor som bosatt sig på Malta Från 13:00 till 13:15 Frågor och avslutning 14:15 till 17:00 Enskilda möten för de som vill veta mer. Lunch serveras (frivilligt)

Omprövning på begäran av den skattskyldige

Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Om en skattskyldig person vill få ett sådant beslut omprövat kan han begära omprövning av beslutet. En begäran om omprövning ska göras skriftligt och den måste ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Att en begäran om omprövning ska göras skriftligt innebär att en begäran kan anhängiggöras (initieras) i form av en skrivelse, ett telegram eller ett telefax. Ett omprövningsärende kan följaktligen inte anhängiggöras muntligen. Men om ett omprövningsärende har anhängiggjorts i skriftlig form så kan den skattskyldige komplettera ärende med muntliga uppgifter. Han kan också muntligen såväl utvidga som inskränka sina yrkanden beloppsmässigt så länge han därigenom inte för in en ny sakfråga. En skattskyldig som skriftligen har yrkat omprövning av Skatteverkets beslut om hans resekostnader kan alltså inte muntligen yrka avdrag för räntekostnader. Vill han ha avdrag för räntekostnader måste han komma in med ytterligare en skriftlig begäran om omprövning.

I förvaltningsprocesslagen finns mycket detaljerade regler om vad en besvärsinlaga (ett överklagande) ska innehålla. Några motsvarande regler finns inte vad avser innehållet i en begäran om omprövning med undanta för att en sådan begäran måste vara egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud. Ett ombud måste normalt styrka sin behörighet med en vederbörligt upprättad fullmakt.

Alla som ska lämna deklaration är skyldiga att genom anteckningar, räkenskaper eller på annan sätt se till att deklarationen kan upprättas och kontrolleras. Om en skattskyldig person inte har avlämnat en självdeklaration till Skatteverket, trots att han varit skyldig att göra detta, eller om det finns brister i deklarationen eller i underlaget för deklarationen ska skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet (skönstaxering).

Denna skönstaxeringsregel i taxeringslagen är införd under rubriken ”Årlig taxering”. Grunderna för skönstaxering kan emellertid aktualiseras också vid ordinär omprövning och vid eftertaxering.

 Den vanligaste skönstaxeringssitutionen är den att en skattskyldig, som är deklarationsskyldig, inte har kommit in med en självdeklaration. Normalt föreläggs en sådan person att komma in med en självdeklaration. Skönstaxering kan emellertid åsättas utan ett sådant föreläggande, men det torde vara ovanligt att detta sker. Det skattskyldige kan dock inte påföras skattetillägg om inte ett föreläggande har sänts ut.

Skönstaxering kan också aktualiseras om den skattskyldige har gett in en självdeklaration, om deklarationen i sig är så bristfällig att skatt eller underlag för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt. Några andra förutsättningar behöver normalt inte vara uppfyllda för att åsätta den skattskyldige en sådan skönstaxering och ett till skönstaxeringen knutet skattetillägg.

Skatteverket får besluta om revision för kontroll av de deklarations- och kontrolluppgifter och andra uppgifter som en näringsidkare har lämnat till Skatteverket. Om deklaration och andra uppgifter ännu inte har lämnats får Skatteverket besluta om revision för att kontrollera att förutsättningar finns för att fullgöra den uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma.
Skatteverket får också besluta om revision för att hämta in uppgifter av betydelse för kontroll av en annan person än den som revideras (tredjemansrevision).

Revision får göras hos den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen och hos annan juridisk person än dödsbo. Den som driver näringsverksamhet – dvs. är näringsidkare – är alltid bokföringsskyldig.

Revision för att kontrollera inkomstskatt och kontrolluppgifter om inkomstskatt benämns taxeringsrevision. Bestämmelserna om en sådan revision finns i taxeringslagen.

Revision för att kontrollera deklarations- och uppgiftsskyldighet avseende moms, arbetsgivaravgift/avdragen skatt, F-skatt och punktskatter benämns skatterevision. Bestämmelserna om skatterevision finns i skattebetalningslagen.

Bestämmelserna om hur en taxerings- och en skatterevision ska gå till är identiska och Skatteverkets beslut rubriceras numera Beslut om revision.

Skatteverkets beslut om revision ska innehålla uppgift om vem det är som ska revideras, revisorernas namn, namn på den som har beslutat om revisionen och ändamålet med revisionen. I beslut om revision för att hämta in uppgifter för kontroll av annan person än den som ska revideras får Skatteverket, om det finns särskilda skäl, utesluta uppgift om vilken person eller rättshandling som granskningen avser.

I det fall flera revisorer har förordnats svarar den i beslutet först namngivne för att revisionen genomförs enligt den revisionssed som gäller för revisioner.

Vi har nu börjat ta in extern reklam på skatter.se. Tidigare har vi bara gjort reklam för oss själva, dvs. i huvudsak för Skattepunkten AB. 

Sedan starten 2005 har vi haft som princip att ta bort sådana inlägg som framstår som obetald reklam. Det har med tiden blivit många borttag. Borttagen har också successivt blivit fler och fler. Vi tolkar det som att det finns ett intresse av att annonsera här hos oss.

Första betalda reklamen kommer från Isle of Man som gärna vill att svenska företag skall etablera sig i det mycket behagliga skatteklimatet där. Isle of Man har nyligen slutit ett skatteavtal med Sverige avseende informationsutbyte. Isle of Man får därför anses vare ett seriöst val av land även om s.k. cfc-beskattning kan bli aktuell för ägare av bolag som har hemvist på ön. Det skall tilläggas att cfc-beskattning naturligtvis bara blir aktuell om ägarna har hemvist i Sverige. Om även ägarna flyttar till Isle of Man kan således synnerligen bra skattevillkor erhållas. Cfc-beskattning torde heller inte bli aktuell för "svensk" ägare som (inklusive närstående) har mindre än 25 % av aktierna i ett bolag på Isle of Man. Om någon funderar på etablering på Isle of Man hjälper vi naturligtvis gärna till i egenskap av skattekonsulter.

Reklamen för etablering på Isle of Man är ett bra exempel på reklam vi gärna tar in. Det skall röra sig om seriösa reklamerbjudanden. Vidare vill vi av naturliga skäl inte ta in reklam för konkurrenter till oss själva. Vi förbehåller oss rätten att avvisa reklam som vi av något skäl inte tycker om.

Klicka gärna på bannern med reklamen för Isle of Man eller på motsvarande för Skattepunkten AB. Du länkas då över till en annan webplats, där Du får utförlig information om vad som erbjuds.

Aktieägartillskott finns vad jag vet inte reglerat i lag. Behandlingen av dem bygger i stället på praxis. Det finns två typer av aktieägartillskott - villkorade och villkorslösa. De lämnas vanligen för att täcka uppkommna förluster.

Aktieägartillskott som lämnas utan villkor till ett aktiebolag brukar bokföras som fritt eget kapital. Noga räknat brukar fritt eget kapital vara negativt och aktierägartillskottet gör att fritt eget kapital kommer upp till noll. Det innebär att det inte kan komma tillbaka till aktieägarna på annat sätt än att bolaget räddas så att det kan ge vinster i framtiden. Aktieäganas utgifter i form av villkorslösa aktieägartillksott brukar läggas till anskaffningskostnaden för hans aktier.

Villkorade aktieägartillskott har delvis karaktär av ett lån till bolaget. Villkoren regleras i ett avtal mellan aktieägaren och bolaget. Visserligen brukar även villkorade aktieägartillskott bokföras som fritt eget kapital men en eventuell återbetalning blir då normalt sett inte skattepliktig intäkt för aktieägaren. Det är ju fråga om återbetalning av ett lån. Villkoret brukar utformas på det sättet att återbetalning inte får ske förrän det finns fritt eget kapital som täcker återbetalningen, så att denna inte resulterar i att fritt eget kapital blir negativt. Villkorade aktieägartillskott kan naturligtvis inte öka anskaffningskostnaden för aktierna i bolaget.

I samband med överlåtelse av aktier i bolaget brukar även rätten att återfå villkorade aktieägartillskott överlåtas. Om Du köpt en sådan rättighet, blir skillnaden mellan vad Du får från bolaget såsom återbetalning och vad Du anskaffat rättigheten för att betrakta som skattepliktig kapitalvinst. Frågetecknen kan dock bli många. Det gäller bl.a. fördelningen av anskaffningsutgiften för aktierna och för aktieägartillskottet.

Handelsbolaget är för många omgärdat av mystik. Jag har fått några frågor på det, som jag tror lämpar sig att besvara för en större publik. Jag låter det därför bli en blog.

Ja, när det gäller handelsbolag så suckar jag tungt. Det finns många särbestämmelser och det är mycket krångel. Jag brukar säga att man skall ha ett gott skäl för att bilda ett handelsbolag. Enskild näringsverksamhet eller aktiebolag är att föredra för det mesta. Av dessa två bör man välja aktiebolag av många skäl. Jag har skrivit bloggar om sådant här tidigare bl.a. en om val av bolagsformer.

Det som främst kännetecknar handelsbolag civilrättsligt är att delägarna är personligen ansvariga för handelsbolagets skulder. Vad gäller kommanditbolag, som är en specialform av handelsbolaget, har någon eller några av delägarna inte detta personliga ansvar. De kallas kommanditdelägare. Dock skall minst en av delägarna vara personligen ansvarig. Delägare som är personligen ansvariga kallas komplementärer.

Det som främst kännetecknar handelsbolaget skatterättsligt är att det inte är ett skattesubjekt. Det är i stället delägarna som skall betala skatt för sina andelar av handelsbolagets vinst. Mervärdesskatt och eventuella arbetsgivaravgifter betalas dock av handelsbolaget självt.

Så till några direkta frågor jag fått. Frågan kommer först och svaret direkt efteråt:

1. Deklarationer - Vad ska finnas med och hur ofta?

En gång om året skall delägarna avlämna självdeklaration. Denna skall innehålla uppgifter om delägarens andel av handelsbolagets resultat. Detta resultat skall basera sig på ett slags deklaration som handelsbolaget gör för att delägarna skall få underlag för sina deklarationer.

Med den teknik vi har idag är det fullt möjligt att arbeta på distans. Som exempel kan jag nämna min medarbetare Hans Larsson, som efter sin pensionering från Skatteverket, arbetar i sitt hem i Halmstad medan jag arbetar på företagets kontor i Göteborg. Vi har en gemensam växel som sköts av ett call center. Växeln är helt virtuell och finns någonstans på en stordator hos Tele2. Vi har daglig kontakt via telefon och mejl. Kontakterna med klienterna sköts också mest via telefon och mejl även om möten naturligtvis också förekommer.

Att arbeta på detta sätt - på distans - har visat sig fungera lika bra som om vi hade gemensamt kontor.

Min vision är att vi skall bli många som går in i detta projekt. Vi skall ge seriös skatterådgivning. Alla dokument skall kunna visas upp för berörda myndigheter. Vi uttalar oss aldrig om upptäcktsrisker. Klienten skall kunna sova gott om natten.

Är Du skatteexpert och villarbeta från Din hemort?

Vill Du ha ett spännande och intressant arbete med klienter som har varierande och fascinerande förhållanden.

Gillar Du visionen?

Om svaret är JA, hörav Dig till mig eller Hans på telefon 031 711 20 70 eller mejla genom kontaktformuläret. Låt oss diskutera fram en lösning som passar justDig!

Om Du är en äldre person, låt Dig inte hindras av Din ålder. Med ålder följer erfarenhet.

Mer information om mitt företag finner Du på www.skattepunkten.se

Med vänliga hälsningar

Clas Ramert

Nu är vi tillbaka efter semestern igen!

Och äntligen har C Ramert AB fått förstärkning. Från och med augusti arbetar här Hans Larsson på deltid.

Hans har varit verksam i mer än 40 år inom skatteförvaltningen. De senaste åren har han arbetat på Skatteverkets rättsenhet. Han är specialiserad på internationella frågor men har djupa kunskaper inom det mesta som rör skatt. Han är en aktiv pensionär, som fr.o.m augusti 2007 på deltid låter våra läsare och våra kunder ta del av sin enorma erfarenhet.

C Ramert AB erbjuder Dig som är skatteexpert ett intressant och omväxlande arbete som skattekonsult.

Vi arbetar med i stort sett allt inom skatteområdet, vilket gör att Du kan utvecklas och lära Dig nya saker varje dag. Bland klienterna finns finns privatpersoner, företagare och framför allt företag av varierande storlek i många olika branscher.

Det område som ökar mest just nu är de internationella frågorna. Vi samarbetar med MSI, som är ett internationellt nätverk av skatterådgivare, advokater och revisorer representerat i c:a 100 länder.

Härom dagen fick jag några frågor från en liten skolflicka. Hon frågade så här:

"Hej! Jag heter xxxxxx och håller på med ett arbete om skatter i skolan.

Jag har några frågor:

Vad finns det för olika skatter?

Vad är syftet med de olika skatterna?

Hur kommer vi påverkas om vissa skatter sänkt/höjs?

Tack på förhand!"

Jag tänkte att jag nog borde ta mitt samhällsansvar och ge ett ordentligt svar. Det blev så här:

"Syftet med skatter var från början att kungen skulle få inkomster så att han skulle kunna hålla en krigsmakt. Så sent som för några hundra år sedan var krigsmakt och polismakt samma sak. Kungen ville naturligtvis också ha inkomster för sin privata konsumtion och för att hålla ett hov. Skatten indrevs under hot om våld. Medborgarna var tvungna att acceptera skattebördan. I bästa fall tyckte de att det var bra med skatterna eftersom kungen gav visst skydd för andra kungar i andra länder och deras arméer. Kungen stod också i bästa fall för god ordning i landet genom att hålla polismakt och domstolar.

Skatteplanering är ett laddat ord! För många är ordet liktydigt med lagbrott. För andra är det moraliskt fel att planera sin skatt.

Skatteplanering behöver dock inte vara något vare sig lagstridigt eller omoraliskt. I många fall har faktiskt lagstiftaren förutsatt att företag och privatpersoner skall skatteplanera. När en privatperson uppskjuter eller tidigarelägger reparationerna på sitt hus för att få rotavdrag, så sysslar han naturligtvis med att planera för att få lägre skatt. Det är alltså fråga om skatteplanering! Ingen kan säga annat än att det är helt lagligt att förlägga sina reparationer på huset när som helts i tiden och det är knappast någon som tycker att det är omoraliskt.

Lite svårare är det för många att acceptera att ett s.k. "kryphål" utnyttjas för att få lägre skatt. Frågan är dock vad som är ett "kryphål". Man kan också fråga sig när ett kryphål blir så allmänt accepterat att det inte längre är ett "kryphål". Om man och hustru fördelar räntekostnaderna mellan sig så att de skall få maximal skatteavräkning, får man kanske säga att de utnyttjar ett kryphål men det torde vara så allmänt accepterat numera att det knappast uppfattas som ett kryphål.

Genom min verksamhet har jag så småningom kommit fram till att väldigt många människor alltid uppfattar skatteplanering som något omoraliskt om någon annan gör det. Samtidigt är det högsta moral om de själva planerar sin skatt.

Sometimes
Politicians can exclaim; "It's just a tax cut for the rich!!", and it
is just accepted to be fact. But what does that really mean?

Just in case you are not completely clear on this issue, we hope the following will help:

Tax Cuts - A Simple Lesson in Economics.

This is how the cookie crumbles. Please read it carefully.

Let's
put tax cuts in terms everyone can understand. Suppose that every day,
ten men go out for dinner. The bill for all ten comes to $100.00. If
they paid their bill the way we pay our taxes, it would go something
like this:

The first four men (the poorest) would pay nothing.

The fifth would pay $1.00

The sixth would pay $3.00

The seventh $7.00

The eighth $12.00

The ninth $18.00

The tenth man (the richest) would pay $59.00

So, that's what they decided to do

The
ten men ate dinner in the restaurant every day, and seemed quite happy
with the arrangement, until one day, the owner threw them a curve.

"Since you are all such good customers," he said, "I'm going to reduce the cost of your daily meal by $20.00"

So,
now dinner for the ten only cost $80.00. The group still wanted to pay
their bill the way we pay our taxes. So, the first four men were
unaffected. They would still eat for free. But what about the other
six, the paying customers? How could they divvy up the $20.00 windfall
so that everyone would get his "fair share"?

"When there's a single thief, it's robbery.  When there are a thousand thieves, it's taxation."

- Vanya Cohen -

Det första medlemsmejlet har gått ut!

Det har tagit lite tid men nu har vi avancerat så långt med sidan att medlemskontakterna kommit igång. I medlemsmejlen sammanfattar vi viktiga händelser på sidan för att Du som medlem skall kunna hålla Dig uppdaterad på ett lättare sätt. Någon gång kan det också hända att vi där publicerar något som vi bara vill sprida till medlemmarna. Tanken är att medlemsmejlen skall komma ut ungefär 10 gånger per år.

Men medlemsmejlet går inte ut till alla medlemmar! Det går bara ut till dem som vid medlemsanmälan fyllde den kryssruta som anger att medlemmen vill ha medlemsmejl från oss.

Under senare tid har jag mer och mer blivit varse att papper kommer bort hos Skatteverket. Ofta är det hela deklarationer som försvinner. Det är egentligen inte så konstigt med tanke på den enorma mängd papper som kommer in till Skatteverket varje dag. Detta kan dock förorsaka problem för den skattskyldige .

Om en deklaration försvinner får den skattskyldige betala förseningsavgift, om han inte kan bevisa att han lämnat in sin deklaration. Nu rör sig förseningsavgifterna inte om så stora belopp. Därför tycker jag att deklarationer fortfarande kan skickas på vanligt sätt.

Nu har det hänt igen! I min verksamhet stöter jag gång på gång på fenomenet att en affärsjurist skrivit avtal utan att fundera över skattekonsekvenserna.

För att komma överens kan det vara frestande att acceptera att ersättningen för en servitutsrätt eller annan delavyttring av fastighet delas upp på flera år. Det tråkiga är bara att beskattningen skall ske avyttringsåret - innan klienten fått pengar till att betala skatten! Det är möjligt att få uppskov enligt skattebetalningslagen men högst två år! Vad skall klienten ta sig till?

Detta påminner om Vilda Västern! Skjut först och fråga sen! Affärsjuristerna måste ta ansvar!

___________________________________________________________

Om Du inte redan är inloggad, logga in eller bli medlem för att  skriva kommentarer!

Skatter. se är en ny sajt som ännu inte funnit sina former. Så länge som sajten är ny och frågorna få, kommer vi att ge snabba och förhoppningsvis bra svar på alla frågor. Ta chansen och ställ Dina frågor på Forumet nu! 

För att skriva krävs medlemsskap, vilket är gratis. Du kan vara anonym genom att anmäla ett smeknamn (pseudonym), om Du vill. Anmäl Dig och utnyttja medlemsförmånen att få fråga kostnadsfritt!

Om Du skriver in frågan under ”forum”  på skatter.se, så skall jag försöka ge åtminstone ett kort svar. Klicka i följande ordning: ”forum” och därefter ”frågor om skatter” och slutligen ”skapa ett nytt foruminlägg”, så är Du på rätt plats att skriva.

Samma sak gäller "Kommentarer" till blogarna. Där har Du chansen att ställa frågor som har med respektive blog att göra.

logga in eller bli medlem för att läsa och skriva kommentarer

"But in this world nothing can be said to be certain, except death and taxes."

- Benjamin Franklin (1706 - 1790), Letter to Jean Baptiste Le Roy (1789) -

 "The difference between death and taxes is death doesn't get worse every time Congress meets"

- Will Rogers - 

"The hardest thing in the world to understand is
income tax."

- Albert Einstein -

The Sarbanes-Oxley Act (SOX) of 2002 is a
legislative attempt at raising the standards of ethics by which corporations
are governed. With today’s ever increasing reliance of companies on Information
Technology, it is no surprise that SOX also impacts IT. For more information
about this impact, look for instance at the Information Technology Controls page at the Wikipedia. The
whole issue can be summarized by quoting the Public Company Accounting
Oversight Board (PCAOB): "The nature and characteristics of a company’s
use of information technology in its information system affect the company’s
internal control over financial reporting." 

När man arbetar med ideella föreningar, måste man ge akt på en mängd fallgropar. En föga känd fallgrop är frågan om föreningen man arbetar med verkligen är en ideell förening eller om det i själva verket är en oregistrerad ekonomisk förening. Det senare kan vara fallet om ekonomiska intressen är involverade. Om föreningen är en oregistrerad ekonomisk förening anses den inte vara en juridisk person. Det innebär bl.a. att den inte äger sina tillgångar. De anses i stället ägda av medlemmarna i föreningen. Detta framgår bl.a. av Regeringsrättens dom RÅ 1999 ref. 7. Detta kan få mycket egendomliga skattemässiga effekter. Än värre är kanske att styrelsens ledamöter kan bli personligen ansvariga för en oregistrerad ekonomisk föreningens förpliktelser. Här måste de som har ekonomiskt ansvar vara vaksamma!

För att en förening skall kunna karakteriseras som en ekonomisk förening krävs enligt lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar 1 kap. 1 § främst att föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar, som t.ex. konsumenter eller leverantörer (se vidare detaljer i lagtexten).

En typisk ekonomisk förening är således en jordbrukskooperativ förening, där bönder deltar som leverantörer eller en konsumförening, där medlemmarna deltar som konsumenter. En fackförening skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen men driver ingen ekonomisk verksamhet. Med ekonomisk verksamhet torde nämligen avses näringsverksamhet eller rörelse. En fackförening är således en ideell förening i juridisk mening.

I RÅ 1999 ref. 7 rörde ett förhandsbesked där en av sökandena var en förening. Denna beskrevs på följande sätt: