En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Subscribe to Finansdepartementets pressmeddelanden feed
Uppdaterad: 49 min 4 sek sedan

Regeringen föreslår nytt avdragsförbud som ökar trycket på icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

13 oktober, 2020 - 13:19

Publicerad 13 oktober 2020

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att införa ett nytt avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i jurisdiktioner som EU-länderna bedömer som icke samarbetsvilliga på skatteområdet. Syftet är att motverka skatteplanering och skadlig skattekonkurrens.

Det nya avdragsförbudet innebär att ett företag inte får dra av ränteutgifter för en skuld till ett företag i en jurisdiktion upptagen på EU:s så kallade svarta lista.

Regeringen föreslår också en skärpning av de så kallade CFC-reglerna i vissa fall i fråga om dessa jurisdiktioner. CFC-reglerna kan bli tillämpliga när en person som är skattskyldig i Sverige äger företag i ett lågskatteland.

Förslaget är ett led i regeringens arbete för att förhindra skattefusk. Åtgärden är en av de motåtgärder EU-länderna har enats om och som ökar trycket och få bort skadliga skatteregimer.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade drivmedel

8 oktober, 2020 - 15:59

Publicerad 08 oktober 2020

Europeiska kommissionen har beslutat att godkänna Sveriges statsstödsansökan för skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel. Beslutet innebär att rena och höginblandade biodrivmedel, så som E85, rapsbaserad biodiesel och HVO som inte omfattas av reduktionsplikten, kan fortsätta att skattebefrias i Sverige även under 2021.

EU-kommissionens beslut gäller endast i ett år. Bakgrunden till det är kommissionens inställning att livsmedelsbaserade biodrivmedel endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och därför inte kan anses vara förenliga med den inre marknaden efter 2020. Ett förlängt statsstödsgodkännande har därför endast kunnat ges för en kortare period.

Beslutet bidrar till utvecklingen mot mer hållbara transporter och att göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen. Regeringen kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att biodrivmedel, även efter 2021, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel. Detta sker bland annat inom ramen för den pågående översynen av energi- och miljöstödsriktlinjerna, som innehåller bestämmelser om stöd till biodrivmedel. Regeringen avser dessutom att fortsatt verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Skatten föreslås tas bort för donerade måltider till anställda

24 september, 2020 - 17:50

Publicerad 24 september 2020

Under den pågående pandemin har det funnits en stor vilja bland allmänheten att donera mat till bland annat sjukvårdspersonal. Enligt nuvarande regler ska den typen av gåvor i vissa fall förmånsbeskattas, men regeringen föreslår nu en lagändring. Förslaget, som i dag lämnas till Lagrådet, aviserades i budgetpropositionen för 2021 och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Förmån av fri kost som anställda får på arbetet är i vissa fall skattepliktig enligt dagens regler. Under den pågående pandemin har det inneburit att till exempel sjukvårdspersonal har varit skyldig att betala skatt på måltider som privatpersoner och företag har donerat för att visa sin uppskattning.

Regeringen vill att reglerna ska ändras och lämnar nu ett förslag om skattefrihet för den typen av gåvor till Lagrådet.

Skattefriheten är inte generell, utan måltiden ska ha lämnats utan krav på motprestation och det får inte finnas något samband mellan den som skänker måltiden och arbetsgivaren. Däremot är den inte begränsad till specifikt utpekade yrkeskategorier eller kriser.

Reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021. Skattefriheten föreslås gälla permanent och retroaktivt från och med mars 2020. Den offentligfinansiella effekten har beräknats till 22,6 miljoner kronor för 2020 och därefter 3 miljoner kronor årligen.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp

20 september, 2020 - 16:42

Publicerad 20 september 2020

Den så kallade uppskovsräntan för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning ska tas bort nästa år. Det avser regeringen föreslå i budgetpropositionen för 2021. Både befintliga och framtida uppskov ska omfattas av de nya reglerna. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

För att människor ska kunna flytta dit jobben finns behöver nyttjandet av bostadsbeståndet förbättras. Syftet med den föreslagna förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska inlåsningseffekterna.

Förslaget beräknas leda till minskade skatteintäkter med 1,72 miljarder kronor 2021.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Både befintliga och framtida uppskov föreslås omfattas av de nya reglerna. 

Bakgrund

Den som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Enligt dagens regler betalar den som har ett uppskovsbelopp en skatt på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet varje år, eftersom uppskovet räknas som en schablonintäkt i deklarationen. Skatten kallas även ibland för uppskovsränta.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Förstärkt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism

20 september, 2020 - 12:23

Publicerad 20 september 2020

Ett hållbart finansiellt system tillåter inte penningtvätt eller finansiering av terrorism. Regeringen har därför under de senaste åren kommit med ett stort antal förslag för att stärka regelverket.

I takt med att regelverket har stärkts har även mer resurser tillförts så att Finansinspektionen, som har ansvar för tillsynen av att finansiella företag i Sverige följer penningtvättslagen, har kunnat höja ambitionen ytterligare.

Regeringen arbetar vidare med ytterligare skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen kommer därför att föreslå ett resurstillskott på 10 miljoner kronor för Finansinspektionen fr.o.m. 2021. Eftersom Finansinspektionens arbete är avgiftsfinansierat är förslaget saldoneutralt för statens budget. Förslaget ökar dock de takbegränsade utgifterna. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Presskontakt

Hanna Björnfors
Pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-509 26 05
e-post till Hanna Björnfors

Frida Färlin
Pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-078 52 24
e-post till Frida Färlin

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Expertskatten föreslås bli mer konkurrenskraftig

18 september, 2020 - 20:23

Publicerad 18 september 2020

Regeringen kommer under hösten att lägga fram ett förslag som innebär att tidsgränsen för skattelättnad enligt expertskattereglerna utvidgas från tre till fem år. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Utländska experter, forskare och nyckelpersoner kan i dag som längst få skattelättnad under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. Regeringen kommer att föreslå att denna tidsgräns utvidgas till att omfatta högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

Förslaget innebär att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, däribland Finland och Danmark. Regelförändringen är också viktig för att den kan stärka Sveriges långsiktiga förmåga att konkurrera om internationell kompetens.

Mot bakgrund av pandemins effekter på ekonomin är det särskilt viktigt att Sverige kan attrahera experter, forskare och andra nyckelpersoner när verksamheterna återstartar. Skattelättnaden kan också stimulera företag att i investera i forskning och innovation trots den pågående ekonomiska krisen.

Den utvidgade tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.

Den offentligfinansiella kostnaden av förslaget beräknas, när samtliga personer med expertskattelättnad omfattas av den utvidgade tidsgränsen, uppgå till ca 290 miljoner kronor.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Höjd pension och sänkt skatt stärker ekonomiska villkor för pensionärer

18 september, 2020 - 14:58

Publicerad 18 september 2020

Regeringen avser att föreslå flera åtgärder för att stärka pensionärers ekonomi i den kommande budgetpropositionen. Pensionerna höjs genom en ny förmån samtidigt som skatten sänks ytterligare för personer över 65 år. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Pensionen höjs genom en ny förmån, ett så kallat inkomstpensionstillägg. Syftet är att höja pensionen för personer som har arbetat ett helt liv med låg lön. Tillägget ska utbetalas med upp till 600 kronor per månad för pensionärer som har en inkomstgrundad allmän ålderspension på mellan 9 000 och 17 000 kronor per månad. Den nya förmånen beräknas öka den disponibla inkomsten för 55 procent av samtliga äldre än 65 år. Andelen är något högre bland kvinnor än bland män, 62 procent jämfört med 48 procent.

Tillägget är utformat så att det inte påverkar utbetalningen av andra pensionsförmåner såsom garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Inte heller avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen, som till exempel hemtjänstavgiften ska påverkas av tillägget.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 februari 2021 och betalas ut från och med den 1 september 2021. Kostnaden beräknas uppgå till knappt 2,0 miljarder kronor år 2021. För år 2022 och 2023 är effekterna på statens budget 6,0 respektive 5,7 miljarder kronor.

Pensionsgruppen är överens om att på kort sikt höja pensionerna genom inkomstpensionstillägget. Därtill pågår arbete med olika förslag som syftar till att långsiktigt öka respektavståndet, det vill säga att det alltid ska löna sig att ha arbetat och att pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv är högre än nivån för grundskyddet.

I den kommande budgeten föreslås även sänkt skatt för personer över 65 år

En följd av att jobbskatteavdrag införts är att pension och löneinkomst beskattas olika. Regeringen har sedan tidigare sänkt skatten för de över 65 år i flera steg för att minska skillnaden i beskattning. Regeringen föreslår nu att det sista steget tas för att sluta den återstående skillnaden. Det innebär att skillnaden i beskattning kommer att vara helt borta 1 januari 2023.

Skattesänkningen, som föreslås gälla från 1 januari 2021, sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. Den offentligfinansiella effekten av förslaget är 2,3 miljarder kronor.

De kommande förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557

Viktor Nyberg
Pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-051 03 71
 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Höjd pension och sänkt skatt stärker ekonomiska villkor för pensionärer

18 september, 2020 - 12:29

Höjd pension och sänkt skatt stärker ekonomiska villkor för pensionärer

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad 18 september 2020

Regeringen avser att föreslå flera åtgärder för att stärka pensionärers ekonomi i den kommande budgetpropositionen. Pensionerna höjs genom en ny förmån samtidigt som skatten sänks ytterligare för personer över 65 år. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Pensionen höjs genom en ny förmån, ett så kallat inkomstpensionstillägg. Syftet är att höja pensionen för personer som har arbetat ett helt liv med låg lön. Tillägget ska utbetalas med upp till 600 kronor per månad för pensionärer som har en inkomstgrundad allmän ålderspension på mellan 9 000 och 17 000 kronor per månad. Den nya förmånen beräknas öka den disponibla inkomsten för 55 procent av samtliga äldre än 65 år. Andelen är något högre bland kvinnor än bland män, 62 procent jämfört med 48 procent.

Tillägget är utformat så att det inte påverkar utbetalningen av andra pensionsförmåner såsom garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Inte heller avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen, som till exempel hemtjänstavgiften ska påverkas av tillägget.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 februari 2021 och betalas ut från och med den 1 september 2021. Kostnaden beräknas uppgå till knappt 2,0 miljarder kronor år 2021. För år 2022 och 2023 är effekterna på statens budget 6,0 respektive 5,7 miljarder kronor.

Pensionsgruppen är överens om att på kort sikt höja pensionerna genom inkomstpensionstillägget. Därtill pågår arbete med olika förslag som syftar till att långsiktigt öka respektavståndet, det vill säga att det alltid ska löna sig att ha arbetat och att pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv är högre än nivån för grundskyddet.

I den kommande budgeten föreslås även sänkt skatt för personer över 65 år

En följd av att jobbskatteavdrag införts är att pension och löneinkomst beskattas olika. Regeringen har sedan tidigare sänkt skatten för de över 65 år i flera steg för att minska skillnaden i beskattning. Regeringen föreslår nu att det sista steget tas för att sluta den återstående skillnaden. Det innebär att skillnaden i beskattning kommer att vara helt borta 1 januari 2023.

Skattesänkningen, som föreslås gälla från 1 januari 2021, sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. Den offentligfinansiella effekten av förslaget är 2,3 miljarder kronor.

De kommande förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Viktor Nyberg
Pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-051 03 71
e-post till Viktor Nyberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Förstärkt FoU-avdrag

18 september, 2020 - 12:25


Pressmeddelande från Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

Publicerad 18 september 2020

Regeringen vill förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, det så kallade FoU-avdraget. Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

FoU-avdraget innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige som kan leda till nya produkter och tjänster och stärka vår konkurrenskraft.

Förslaget innebär att arbetstidsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalender­månaden för att avdrag ska få göras (i dag krävs FoU-arbete minst tre fjärdedelar av arbetstiden) samtidigt som taket för nedsättningen höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Den offentligfinansiella nettoeffekten av förslaget beräknas uppgå till -250 miljoner kronor 2021, -480 miljoner kronor 2022 och -470 miljoner kronor 2023.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Förstärkt FoU-avdrag

18 september, 2020 - 12:25


Pressmeddelande från Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

Publicerad 18 september 2020

Regeringen vill förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, det så kallade FoU-avdraget. Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

FoU-avdraget innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige som kan leda till nya produkter och tjänster och stärka vår konkurrenskraft.

Förslaget innebär att arbetstidsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalender­månaden för att avdrag ska få göras (i dag krävs FoU-arbete minst tre fjärdedelar av arbetstiden) samtidigt som taket för nedsättningen höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Den offentligfinansiella nettoeffekten av förslaget beräknas uppgå till -250 miljoner kronor 2021, -480 miljoner kronor 2022 och -470 miljoner kronor 2023.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Slopad nedsättning av energiskatt för uppvärmningbränslen

18 september, 2020 - 11:10

Publicerad 18 september 2020

Nedsättningen av energiskatt för uppvärmningsbränslen vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet föreslås slopas i två steg som en del av den gröna skatteväxlingen. Förslaget är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Huvudsyftet med den slopade nedsättningen är att öka incitamenten för en effektivare energianvändning. Åtgärden bidrar även till att minska användningen av fossila bränslen och att styra mot klimatmålen. De sektorer som avses är tillverkningsindustrin samt yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks, - och vattenbruksverksamhet. Förslaget skapar även en mer enhetlig energibeskattning av bränslen. Förslaget avser endast uppvärmningsbränslen. Bränslen som förbrukas för drift av motordrivna fordon påverkas inte.

Förändringarna genomförs i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt avskaffande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Förändringen är en del av den gröna skatteväxlingen och beräknas öka statens skatteintäkter med 150 miljoner kronor 2021 och därefter 600 miljoner kronor per år, varav 570 miljoner kronor är hänförliga till industrin och 30 miljoner kronor till jord-, skogs- och vattenbruk.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Hanna Björnfors
Pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-509 26 05
e-post till Hanna Björnfors

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Skatten på alkohol och tobak höjs från 2023

17 september, 2020 - 20:20

Publicerad 17 september 2020

I budgetpropositionen för 2021 aviseras en höjning av skatterna på alkohol och tobak från 2023. Sedan skatterna senast höjdes har utvecklingen medfört att deras betydelse har minskat, varför det finns skäl att höja dem igen. Förslaget är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Senast den svenska tobaksskatten höjdes var den 1 januari 2015. Sedan dess har flera av Sveriges grannländer höjt skatten, i vissa fall flera gånger. Enligt en rapport från Europeiska kommissionen 2020 har Sverige bland de lägsta cigarettpriserna i EU i förhållande till invånarnas köpkraft.

Sedan den senaste höjningen av alkoholskatten 2017 har det allmänna prisläget ökat, vilket har minskat skattens påverkan på priset.

Regeringen bedömer sammantaget att det är motiverat att höja både tobaksskatten och alkoholskatten. Höjningarna bedöms mycket preliminärt ge ökade intäkter med netto 0,41 miljarder respektive netto 0,55 miljarder från och med den 1 januari 2023. Den beräknade offentligfinansiella effekten från höjningen planeras användas till ökade försvarsanslag. Regeringen kommer att återkomma med detaljerna kring förslagen.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Förslag om riksskatt för större kreditinstitut på remiss

17 september, 2020 - 20:17

Publicerad 17 september 2020

Finansdepartementet remitterar i dag en promemoria med förslag om att införa en riskskatt för större banker och andra kreditinstitut från 2022. Skatten ska stärka samhällets förmåga att möta kriser i det finansiella systemet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Syftet med den nya skatten är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig. En finansiell kris kan t.ex. orsaka stora indirekta kostnader som uppstår om krisen får konjunkturen att vika och arbetslösheten att öka.

Enligt förslaget ska riskskatten betalas av kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor vid beskatt­nings­årets ingång och som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet ska årligen räknas om för att följa med den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Skatten ska uppgå till 0,06 procent av kreditinsti­tutets skulder efter vissa justeringar under 2022 och till 0,07 procent från och med 2023. Förslaget berör svenska kreditinstitut och utländska kreditinstitut med verksamhet i Sverige.

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med ca 5 miljarder kronor 2022. I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen avisera en höjning av skatten med 1 miljard kronor från 2023. Den beräknade offentligfinansiella effekten från höjningen planeras användas till ökade försvarsanslag.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Justering av de nya skattereglerna för företagssektorn

17 september, 2020 - 20:13

Publicerad 17 september 2020

I budgetpropositionen för 2021 kommer regeringen avisera en justering av de nya skattereglerna för företagssektorn som infördes från 2019. I och med förslaget ändras bestämmelserna för vissa företag med koncernbidragsspärrade underskott och som träffas av den generella begränsningen av ränteavdrag. Förslaget är en del av överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Den 1 januari 2019 infördes nya skatteregler för företagssektorn. De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning för företags ränteavdrag. I samband med reformeringen gjordes även följdändringar i den så kallade koncernbidragsspärren.

Ändringarna av koncernbidragsspärren har visat sig kunna leda till situationer där spärren inte fungerar enligt sitt syfte. Detta eftersom företag, enligt de nya reglerna, i vissa situationer inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott i förhållande till företagets egna vinster.

För att komma till rätta med detta kommer regeringen avisera ett förslag om att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Regeringen föreslår även att avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och ränteavdragen under vissa förutsättningar ska justeras samtidigt.

Justeringen görs för att reglerna ska fungera enligt sina syften och i linje med de effekter som redovisades i den ursprungliga propositionen. Det innebär att justeringen inte bedöms påverka reformutrymmet för 2021. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2020.

Förslagen kommer föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Rutavdraget utvidgas med nya tjänster nästa år

16 september, 2020 - 17:07

Publicerad 16 september 2020

Regeringen föreslår en utvidgning av rutavdraget med tjänster som till exempel montering av möbler och transport av bohag till bland annat andrahandsbutiker. Samtidigt höjs taket för avdraget till 75 000 kronor. Förslaget, som regeringen avser presentera i budgetpropositionen för 2021, bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Rutavdraget föreslås utvidgas med flera nya tjänster:

Tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten.
Möblering av bostad, inklusive montering av möbler. Däremot omfattas inte inredningstjänster.
Transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning samt till och från magasinering.
Enklare tillsyn av en bostad, till exempel ett fritidshus.

Även taket för rutavdraget föreslås höjas till 75 000 kronor per person och år, jämfört med dagens 50 000 kronor.

Förslaget bygger på ett delbetänkande från rut-utredningen. Förändringarna föreslås träda ikraft från och med 1 januari 2021 och beräknas ha en offentligfinansiell kostnad på 0,27 miljarder kronor.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar

16 september, 2020 - 17:04

Publicerad 16 september 2020

Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning med 37 procent av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar 1 april 2021 till 31 mars 2023. Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Pandemin har slagit hårt mot ungas möjlighet till anställning och extrajobb. Syftet med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i två år är att motverka pandemins negativa följder för ungas möjligheter på arbets­marknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa personal. Då krisen har slagit hårdast mot branscher som anställer många unga, till exempel tjänstebranschen, möjliggör förslaget en kraftfull ekonomisk nystart för de värst drabbade branscherna.

Förslaget innebär en nedsättning med 11,66 procentenheter och en avgiftsnivå om sammantaget 19,76 procent, jämfört med normala 31,42 procent, för de avgifter som betalas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen föreslås gälla för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Nedsättning innebär sänkt skatt för företagen på ca 7,5 miljarder kronor 2021, ca 9 miljarder kronor 2022 och ca 1,4 miljarder kronor 2023.

Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och föreslås träda i kraft den 1 april 2021. Bestämmelserna ska gälla till den 31 mars 2023.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Nytt skatteavdrag nästa år för privatpersoner som gör gröna investeringar

15 september, 2020 - 18:18

Publicerad 15 september 2020

I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen föreslå ett avdrag för gröna investeringar i syfte att underlätta klimatomställningen. Avdraget kan användas av privatpersoner som installerar grön teknik som till exempel solceller. Stödet föreslås fungera på liknande sätt som rot- och rutavdraget så att köparen kan ta del av skattelättnaden direkt. Förslaget är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslaget innebär att en skattereduktion ska gälla för arbets- och materialkostnader vid installation av grön teknik, som solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen utformas med en fakturamodell som liknar den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan ta del av skattelättnaden direkt vid köpet. Detta är en förenkling för den enskilde jämfört med den nuvarande modellen med sökbara stöd. Den enskilde blir inte längre beroende av hur mycket medel som finns anslagna till investeringsstöd för solceller det året.

Skattereduktionen föreslås vara 15 procent för solceller och 50 procent för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon och får uppgå till högst 50 000 kronor per person och år. Skattereduktionen omfattar endast privatpersoner och föreslås ersätta de nuvarande stöden till privatpersoner för installation av solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon.

Den nya skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas på installationer som utförs och betalas efter den 31 december 2020. Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 200 miljoner kronor per år.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen

13 september, 2020 - 13:02

Publicerad 13 september 2020

För att motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen krävs krafttag. Regeringen föreslår därför att 189 miljoner kronor tillförs för detta ändamål 2021. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Att bekämpa alla former av skattefusk och missbruk av statliga ersättningar är synnerligen viktigt, inte minst när historiskt stora belopp betalas ut för att lindra coronapandemins konsekvenser. Särskilt allvarligt är det när missbruket är satt i system eller om det är kopplat till organiserad brottslighet.

Betydande belopp betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år, majoriteten av felen orsakas av de sökande, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Nyligen gjorda studier har uppskattat att det rör sig om ca 18 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar cirka 5,5 procent av de totala utgifterna från välfärdssystemen, exklusive ålderspensionssystemet. En hög andel av dessa felaktiga utbetalningar bedöms dessutom orsakas medvetet av de sökande, det vill säga det rör sig om misstänkta bidragsbrott. Andelen felaktiga utbetalningar riskerar att öka när historiskt stora belopp betalas ut i samband med pandemin.  

För att minska de felaktiga utbetalningarna och fusket föreslår regeringen en rad åtgärder. Ett övergripande mål införs om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Migrationsverket får tillsammans 150 miljoner kronor för att intensifiera arbetet. 9 miljoner förslås även gå till en särskild funktion på Ekonomistyrningsverket (ESV) för att stödja och bidra till att samordna arbetet och uppföljningen av målet.

Dessutom föreslås åtgärder med 30 miljoner kronor till Skatteverket för att bekämpa skattefusk. Det föreslås även att CSN:s återbetalningsverksamhet förstärks med 7 miljoner kronor från och med 2022.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har tidigare presenterat en satsning på 25 miljoner kronor per år för att bekämpa felaktiga utbetalningar och fusk från arbetslöshetsförsäkringen, samt att 5 miljoner kronor per år ska gå till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) för att minska andelen felaktiga utbetalningar. Dessutom ska Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att stärka sitt kontrollarbete när det gäller de sökandes sökaktiviteter och rapportering till arbetslöshetskassorna.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Förslag om en tillfällig skattereduktion för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin

10 september, 2020 - 21:23

Publicerad 10 september 2020

Regeringen föreslår en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. Förslaget aviseras i den kommande höstbudgeten och föreslås gälla för 2021 och 2022. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Pandemin har drabbat Sverige och världen hårt. Hela det svenska samhället har kraftsamlat för att begränsa spridningen av sjukdomen covid-19. I många verksamheter måste man befinna sig på sin arbetsplats, till exempel inom servicesektorn eller inom vård- och omsorg. För att färdas så säkert som möjligt är det då viktigt att undvika trängsel under resan till arbetsplatsen.

För att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin bör en skattereduktion för arbetsinkomster införas. Skattereduktionen utgör både en kompensation och en konjunkturstimulans som i sin tur ska bidra till fler i arbete och fler arbetade timmar, och föreslås gälla under 2021 och 2022. För 2021 kommer nedsättningen att komma engångsvis i samband med slutskatten för det året.

Skattereduktionen ska ha en tydlig låginkomsttagarprofil och vara helt utfasad vid som högst 50 000 kronor i månaden.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 5 miljarder kronor 2021 och 2022.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft under 2021.

Presskontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda utvidgas tillfälligt

10 september, 2020 - 21:16

Publicerad 10 september 2020

För att stötta livskraftiga företag, skapa jobb och stärka återstarten av ekonomin bör den nedsättning av arbetsgivaravgifterna som finns idag för den först anställda tillfälligt utvidgas. Förslaget, som kommer ingå i budgetpropositionen för 2021, bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Idag finns det en möjlighet för ett enmansföretag som anställer en första person att under som längst 24 kalendermånader i följd få nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen innebär att det är bara ålderspensionsavgiften som ska betalas på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Med enmansföretag avses aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare, handelsbolag utan anställda och högst två delägare samt enskilda näringsidkare.

För att stötta livskraftiga företag, skapa jobb och stärka återstarten av ekonomin bör nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda tillfälligt utvidgas. Förslaget innebär att företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd och som anställer ytterligare en person kommer att ges rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

Förslaget bedöms leda till minskade skatteintäkter med 20 miljoner kronor 2021, 140 miljoner kronor 2022 och 180 miljoner kronor 2023.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden
Kategorier: Pressmeddelanden

Sidor