En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Body: 

Min lärare X är en riktig jävel tydligen. Hans frågor är inte lätta. Jag tycker han är galen. Jag vet inte om ni vet vem han är, jag tror han är rätt känd, vice ordförande i bokföringsnämnden eller nått sånt, är eller har varit. 

I alla fall. Han ville vi skulle skriva ett pm på kursen koncernbeskattning. Den första fråga han ställde var att vi skulle förklara hur källskatter på gränsöverskridande transaktioner inom en multinationell företagsgrupp fungerar. Ja det är ju det med dubbelbeskattningsavtal, metoder, och förklara utifrån hur t.ex. utdelning, ränta och royalty källskatter fungerar vid dubbelbeskattningssituation.

Den andra frågan han ställde är att vi ska diskutera om det finns några mer generella principer av betydelse när det gäller skatteplanering i samband med sådana skatter. Där slår det slint för mig! Vad menar han? Jag vet att det finns artiklar i dubbelbeskattningsavtal om informationsutbyte för att hålla koll på skattebetalare så de inte fuskar, och t.ex. angående treaty shopping att det t.ex. finns en särskild begränsningsregel i art. 17 skatteavtalet med USA vilken syftar till att förhindra att skatteavtalet utnyttjas för internationell skatteplanering i form av treaty shopping. 

Men det kan väl inte vara detta han är ute efter? 

Jag är ju student i slutet av min utbildning och jag vet inte om detta forum bara var till för frågor av de som arbetar med sådant som kan beröra juridik. I alla fall så har jag en egen juristfirma jag aktivt ska driva nu i sommar där jag bl.a. ska inrikta mig på skatter.

 

Hoppas på att ni vill svara på min fråga.

 

Mvh John 

1 Kommentarer
  1. anon
    Clas Ramert
    maj 19, 2008

    Hej John!

    Ditt personangrepp är av sådan karatär att jag tog mig friheten att sätta in ett "X" i stället för det riktiga namnet.
    Många länder tar ut källskatter vid överföringar av utdelningar, räntor och royalties till andra länder. Sverige tar t.ex. ut en källskatt på utdelningar. Den kallas kupongskatt, eftersom aktieutdelningar förr i världen betalades ut mot överlämnande av en kupong. Denna rev man av från ett kupongark, som hängde ihop med aktiebrevet.

    Den svenska kupongskatten uppgår till 30 % men sätts ned till noll för vissa utdelningar till ägare i andra EU-länder samt till varierande procentsatser enligt många av våra dubbelbeskattningsavtal. Sverige har däremot inga källskatter på royalties och räntor. Det EU-direktiv som styr inom unionen kallas för parent/subsidiary direktivet. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med omkring 80 länder.
    Precis som Du säger kan man ibland undvika källskatter genom att låta utdelningar, räntor och royalties passera genom bolag i tredje land.

    Man kan också byta ut eget kapital mot lån. Så gör många internationella koncerner, som har dotterbolag i Sverige. Då blir avkastningen inte utdelningar utan räntor. Som nyss sagts tar Sverige inte ut källskatt på räntor. Dessutom är räntor avdragsgilla vilket inte är fallet med utdelningar.

    I många länder finns s.k. "thin capitalization rules" som syftar till att förhindra omvandling av eget kapital till lån. Sverige har dock inga "thin capitalisization rules". Skattebetalarna i Sverige borde vara upprörda över hur lätt det är att skatteplanera för utländska koncerner.

    Hälsningar/Clas

    http://www.skattepunkten.se

     

    Hälsningar/ClasSkattepunkten AB