En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

När jag går igenom våra blogar finner jag att vi tidigare gett uttryck för att dubbelbeskattningsavtalen satts ifråga och kanske inte alltid gäller. Se Peter Sundgrens blog 2010-09-06 "Aktievinstutflyttningar av fåmansbolag stoppade" och Inger Paulins blog 2010-01-14 "De svenska skatteavtalen - behövs de?"

Det började med att Regeringsrätten 2008 i en dom (RÅ 2008 ref 24) menade att när skatteavtal och annan lagstiftning strider mot varandra, ska skatteavtalets bestämmelse inte gälla om den andra bestämmelsen tillkommit senare (juridisk term: lex posterior) och dessutom får anses vara mera speciellt inriktad på den företeelse som ska bedömas (juridisk term: lex specialis). I det aktuella fallet hade viss cfc-lagstiftning dels tillkommit senare än skatteavtalet med Schweiz och dessutom var denna senare lagstiftning speciellt inriktad på företeelsen. Med anledning av detta konstaterade Regeringsrätten att man kunde bortse från skatteavtalet med Schweiz. Sverige kunde alltså enligt Regeringsrätten ensidigt och utan att underrätta det andra landet bortse från avtalet. Domslutet väckte stor uppståndelse. Detta strider ju nämligen mot en annan juridisk princip om att avtal ska hållas (juridisk term: pacta sunt servanda).

Den slutsats många drog var att i så fall kunde man inte lita på skatteavtal i den mån det fanns nyare lagstiftning på det område som skulle bedömnas. Sådana slutsatser kom också Skatterättsnämnden till i några av sina förhandsbesked.

Naturligtvis var Regeringsrättens domslut illa övervägt. En rättsstat ska inte ensidigt kunna bortse från avtal med andra rättsstater.

Dock har Regeringsrätten i en dom som kom strax före jul (RÅ 2010 ref. 112), efter mycken vånda, får man förmoda, försökt ställa saker och ting tillrätta utan att göra "en hel pudel". Regeringsrätten kan rätta ett felaktigt domslut genom ett s.k. pleniavgörande. Det innebär att alla ledamöterna av domstolen ska närvara. Det innebär också ett erkännande om att ett tidigare domslut blivit fel. Det borde man ha gjort, enligt min mening, men så skedde inte. I stället säger Regeringsrätten bl.a. följande:

"I allmänhet ska således skatteavtal tillämpas oberoende av innehållet i senare tillkommen nationell lagstiftning. Om lagstiftaren emellertid gett klart uttryck för att avsikten är att en viss typ av inkomst ska beskattas i Sverige eller att en viss ny bestämmelse ska tillämpas oberoende av innehåll i ett skatteavtal så ska den nya regeln ges företräde. Om lagstiftarens intentioner i nu aktuellt hänseende inte är helt tydliga får däremot antas att lagstiftaren inte avsett att rubba tillämpningen av skatteavtalen."

Det ska sägas lagstiftaren avsett att den bestämmelse (viss cfc-lagstiftning) 2008 års fall rörde, skulle gälla oavsett skatteavtal men på en helt annan grund. Lagstiftaren framförde argument av innebörd att våra skatteavtal inte tar upp de frågor bestämmelsen gällde. Lagstiftarens argument som framgår av förarbetena var visserligen tveksamma men de hade definitivt inte med lex posterior eller lex specialis att göra.

Den slutsats som nu kan dras är att ordningen i huvudsak är återställd. Skatteavtal gäller så gott som alltid. Det sagda till trots kan det uppstå tveksamheter i framtiden i sådana fall där lagstiftaren infört bestämmelser som han av olika skäl ansett inte ska beröras av skatteavtal. Sådana fall torde dock vara mycket sällsynta.

I 2010 års fall gällde frågan om Sverige skulle avstå från sina beskattningsanspråk avseende en kapitalvinst vid försäljning av aktier, efter utflyttning till Grekland. Utflyttningen och den därpå följande försäljningen av aktierna påminde om de utflyttningar till Österrike som var så vanliga i början av 2000-talet. Enligt det mycket gamla skatteavtalet med Grekland skulle kapitalvinsten endast beskattas i Grekland. Nyare svensk lagstiftning innebar något annat. Regeringsrätten kom dock till slutsatsen att skatteavtalet gällde men tog inte ställning till en fråga om skatteflyktslagen kunde tillämpas.

Enligt min mening är det således fortfarande möjligt att undgå svensk beskattning vid utflyttning och därpå följande försäljning av aktier, om skatteavtal ger beskattningsrätten åt utfyttningslandet. Grekland är ett sådant land och beskattningen av kapitalvinster torde vara mycket förmånlig där. Det finns andra länder med gamla skatteavtal, som kan vara intressanta för den som vill flytta ut. Skatteflyktslagen torde, enligt min mening, i sådana här fall bara kunna tillämpas om återflyttning till Sverige framstår som planerad och sker mycket snabbt.

 

Clas Ramert

Skattekonsult

Skattepunkten AB

 

 

6 Kommentarer
  1. anon
    Airborn44
    maj 09, 2011

    Hej,

     Jag har en fråga kring en konkurs i mitt AB som jag ägde till 100%. Jag köpte ett existerande AB i juni 2007 för 133 500:-, inklusive 100 000:- aktiekapital samt 20 000:- reservfond. Sedan lånade jag ut ytterligare 583 000:- till bolaget som sedan gjorde ett inkromsköp av en rörelse inkl. varulager. Under de kommande två åren lånade jag in ytterligare ca: 250 000:- till bolaget.

    I juni 2008 gjordes ett ovillkorat aktieägar tillskott om 250 000:- för att täcka förluster i bolaget. Detta gjordes genom att min fodran på bolaget skrevs ned med 250 000:-.

     Jag har nu varit i kontakt med SKV angående detta. De gav mig först fel information ang. när dessa förlustavdrag skulle göras. Bolaget sattes i konkurs på egen ansökan i januari 2009, och konkursen avslutades i augusti 2010. SKV sa att avdrag först kan göras då konkursen är avslutad dvs. mot inkomståret 2010. Detta har visat sig vara oriktigt och jag har nu begärt en omprövning av 2009 års deklaration för omkostnadsbeloppet för bolaget om 133 500:- samt det ovillkorade aktieägartillskottet.

    Till svar har jag nu fått av SKV at man godkänner 88 900:- i avdrag efter omräkning av 133 500:- (enl. kvotering) samt att aktieägar tillskottet om 250 000:- skall omprövas mot 2008 års deklaration det året då tillskottet gjordes och inte det året de gick förlorade genom konkursen.

    Mina frågor är:

    Vad är denna kvotering?

    Kommer jag få avdrag mot inkomst av tjänst med 30% av detta kvoterade belopp eller 21%?

    Kommer även aktieägartillskottet att kvoteras även det?

    Totalt lånade jag in 583 000:- + 250 000:- = 835 000:- varav 250 000:- gjorts om till ovillkorat aktieägartillskott, kan jag göra avdrag även för de 583 000:- som jag lånat in? Jag fick dock ut lite av detta kapital i konkursen. Isåfall skall detta göras mot inkomståret 2007?

     

    Tacksam för svar.

     

    Mvh,

     

    P

     

  1. anon
    Tiger
    jun 11, 2011

    Jag äger ensam ett fåmansföretag i Sverige. Jag beaktar att sätta upp ett utländskt holdingbolag i t.ex. Cypern eller Estland och överföra ägandet dit genom en underprisöverlåtelse överensstämmandes med anskaffningsvärdet. 
    Jag avser driva företaget vidare i ett par år innan exit. Det är dock bra att planera strukturen för detta med god framförhållning särskilt om reglerna för underprisöverlåtelser skulle ändras under tiden. Företaget kommer sannolikt säljas med god vinst.
    Innan den slutgiltiga försäljningen avser jag flytta ut ur Sverige utan väsentlig anknytning. 
    Vad jag förstår uppkommer inga skattekonsekvenser för holdingbolaget då holdingbolaget säljer det svenska företaget med vinst till utomstående? 
    Förstår jag det korrekt att Sverige gör anspråk på utdelning från holdingbolaget till mig under en tioårsperiod trots att jag är fullt utflyttad? Om så är fallet och om jag önskar fortsätta driva verksamhet inom annat område kanske Estland med 0% bolagsskatt kan vara ett bra alternativ?
    Är det verkligen möjligt att under tioårsperioden köpa/sälja aktier i en kapitalförsäkring? Anses detta som passiv förvaltning?

  1. anon
    Tiger
    jun 11, 2011

    Jag äger ensam ett fåmansföretag i Sverige. Jag beaktar att sätta upp ett utländskt holdingbolag i t.ex. Cypern eller Estland och överföra ägandet dit genom en underprisöverlåtelse överensstämmandes med anskaffningsvärdet. 
    Jag avser driva företaget vidare i ett par år innan exit. Det är dock bra att planera strukturen för detta med god framförhållning särskilt om reglerna för underprisöverlåtelser skulle ändras under tiden. Företaget kommer sannolikt säljas med god vinst.
    Innan den slutgiltiga försäljningen avser jag flytta ut ur Sverige utan väsentlig anknytning. 
    Vad jag förstår uppkommer inga skattekonsekvenser för holdingbolaget då holdingbolaget säljer det svenska företaget med vinst till utomstående? 
    Förstår jag det korrekt att Sverige gör anspråk på utdelning från holdingbolaget till mig under en tioårsperiod trots att jag är fullt utflyttad? Om så är fallet och om jag önskar fortsätta driva verksamhet inom annat område kanske Estland med 0% bolagsskatt kan vara ett bra alternativ?
    Är det verkligen möjligt att under tioårsperioden köpa/sälja aktier i en kapitalförsäkring? Anses detta som passiv förvaltning?

  1. anon
    Clas Ramert
    jun 18, 2011

    Hej Airborn!

    Du har ställt Din fråga som en kommentar till min blog. Du borde ha ställt frågan på forumet/frågor om skatter. Jag väljer dock att besvara just den här frågan i alla fall.

    Förlust på aktier och fordringar redovisas i inkomstslaget kapital för en fysisk person. Inkomsträntor, utdelningar på aktier och kapitalvinster av olika slag minskas med ränteutgifter, kapitalförluster m.m. Om det blir vinst i inkomstslaget, beskattas vinsten med 30 % som huvudregel. Om det blir underskott i inkomstslaget t.ex. pga. av avdrag för kapitalförluster på aktier eller fordringar eller ränteutgifter (vilket är det vanligaste),  avräknas 30 % av underskottet mot skatt som betalas t.ex. för inkomst av tjänst. Om förlusten i inkomstslaget överstiger 100 000 kr, avräknas endast 21 % av det överstigande beloppet. Det är viktigt att ha klart för sig att det är skillnad på avdrag och avräkning. Avdrag minskar den beskattningsbara inkomsten. Avräkning minskar en redan beräknad skatt krona för krona. Ett avdrag på 100 kr. är normalt värt 30 kr i inkomstslaget kapital, eftersom skattesatsen är 30 % som huvudregel. En avräkning med 100 kr mot ett skattebelopp sänker skatten med 100 kr och är således värd 100 kr.

    Nu går jag över till kapitalförluster. Om det finns kapitalvinster, brukar man få avdrag för hela kapitalförlusten. Det gäller dock inte kvalificerade aktier, som jag tror Du haft. Avdrag för kapitalförluster på sådana reduceras till 2/3.

    Om det nu är så att det inte finns kapitalvinster att kvitta kapitalförlusten mot, reduceras avdraget för kapitalförlusten ytterligare, till 70 % av 2/3.

    Om det blir underskott i inkomstslaget, sker ytterligare en reducering med 70 %, dvs. 70 % av 70 % av 2/3.

    Jag få dock inte Dina siffror att stämma riktigt men här får Du i alla fall en liten inblick i hur reglerna fungerar.

    När vi sedan kommer till rätt beskattningsår blev Du först lurad av Skatteverket. Som jag brukar säga: Lita aldrig på ett muntligt besked från Skatteverket. Begär alltid att få det skriftligt. Då skärper sig handläggarna. Förhoppningsvis kommer verket sedan också att stå fast vid det som de skriftligen bekräftat, även om det skulle vara fel.Det var många år sedan man fick avdrag först när konkursen var avslutad. Nu får man avdrag när bolaget träder i konkurs.

    När det sedan gäller rätt beskattningsår för förluster på fordringar samt villkorade och ovillkorade aktieägartillskott, så är det en djungel. Kom bara ihåg att Du ska ha avdrag något år för allt Du förlorat men att det som ovan sagts kan bli kvoterat. Förluster på fordringar ska dock aldrig kvoteras. Men om det blir underskott i hela inkomstslaget ska det underskottet reduceras till 70%.

    Ja, det här verkar snurrigt men politikerna vill uppenbarligen inte ge företagarna de enkla och förmånliga regler de ger sken av i valrörelserna. Med sådana här regler är det inte lätt för en företagare som gjort konkurs att komma tillbaka.

    Vill Du ha konsulthjälp med att gå igenom Din situation i detalj och bli kund hos Skattepunkten, hjälper vi gärna till.

     

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

  1. anon
    Clas Ramert
    jun 18, 2011

    Hej Tiger!

    Du har ställt Din fråga som en kommentar till min blog. Du borde ha ställt frågan på forumet/frågor om skatter. Jag väljer dock att besvara just den här frågan i alla fall.

    Du har nog förstått en hel del rätt men för utdelningar finns ingen tioårsregel. Skatteflyktslagen skulle dock kunna bli ett bekymmer om Du planerar alltför aggressivt. Om Du vill ha konsulthjälp och bli kund hos oss, hjälper vi gärna till.

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

  1. anon
    Tiger
    jul 03, 2011

    Hej Clas,

    Tack för svar! Utdelning var fel av mig. Jag menade givetvis kapitalvinsten vid slutgiltig försäljning/avyttrande av holdingbolaget. För detta antar jag att tioårsregeln gäller? Däremot kanske det är lämpligare att använda sig av utdelning från holdingbolaget?

    Kan man förhålla sig anonym vid rådgivning från er? Det känns onödigt att väcka uppmärksamhet på det vis som skulle göras om SKV gör en revision hos er.