En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Ett nytt förlag har presenterats om ändring av 3:12-reglerna, dvs. de bestämmelser som reglerar hur beskattningen ska ske mellan tjänst och kapital vid utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag. Denna gång handlar det om ändringar i löneunderlagsregeln. Bakgrunden är följande.

Vid tillämpningen används ett utvidgat fåmansföretagsbegepp som innebär att alla aktieägare som är verksamma i företaget räknas som en enda aktieägare. Det innebär att ett konsultbolag med många anställda som aktieägare kan räknas som fåmansföretag vid tillämpning av 3:12-reglerna. Sådana företag har ofta ett stort löneunderlag.

Anställda i konsultbolag med liten andel i företaget har därför kunnat erhålla stora ersättningar som utdelning (med 20 % skatt) i stället för som progressivt beskattad inkomst av tjänst (med 57 % skatt). Eftersom den kapitalbeskattade delen av utdelningen ska ge kompensation för risk har dessa aktieägare kommit att överkompenseras för risk eftersom deras risktagande inte varit särskilt stort.

Förslaget har mottagits positivt av Skatteverket och LO som har önskat sig en hårdare beskattning än förslaget ger uttryck för. Näringslivets Skattedelegation med flera har i stort sett sablat ner det hela.

Bestämmelserna är redan i dag utformade på ett sätt som gör det svårt att enbart av lagtexten få en uppfattning om vad det handlar om och inte blir det bättre. Så här lyder den nya bestämmelsen om höjt löneuttagskrav.

”Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om - - - andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av nio inkomstbasbelopp med tillägg för tio procent av andelsägarens del av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§ fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, till den del andelsägarens del av lönerunderlaget överstiger 100 inkomstbasbelopp, och  40 inkomstbasbelopp. Om andelsägaren ingår i en sådan närståendekrets som avses i 56 kap. 5 §, ska tillägget enligt första stycket 2 beräknas på den del av löneunderlaget som har fördelats på samtliga andelar i närståendekretsen som tillhör andelsägare som uppfyller kravet i första stycket 1.”

I förslaget anses att beräkningen av löneuttagskravet enligt ovan är relativt enkel att göra och tidsåtgången för beräkningen uppskattar man till fyra minuter per år.

I huvudsak innebär förslaget följande.

Det lönebaserade utrymmet höjs till 50 procent av löneunderlaget vilket kan vara en liten förbättring jämfört med nuvarande regler som tillåter 25 procent av löneunderlaget och 25 procent av det löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

Det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger den lön som delägaren eller någon närstående fått från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret.

Lönebaserat utrymme få beräknas bara om andelsägaren äger minst fyra procent av kapitalet i företaget. Ett företag kan därför ha högst 25 delägare om man vill använda lönesummeregeln.

Det krävs att andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret antingen har erhållit lön med minst nio inkomstbasbelopp plus tio procent av andelsägarens del av löneunderlaget till den del det överstiger 100 inkomstbasbelopp, alternativt har erhållit lön med minst 40 inkomstbasbelopp.Företag med lönesumma understigande 100 inkomstbasbelopp (ca 5,6 mkr) berörs alltså inte av det tioprocentiga tillägget.

Exempel: Löneunderlaget i företaget uppgår till 50 mkr. Företaget ägs av en enda person. Ägarens lönebaserade utrymme är 50 % av 50 mkr dvs. 25 mkr. Om inkomstbasbeloppet är 56 600 kr blir löneuttagskravet 9 x 56 600 plus 10 % av 44 340 000 = 4 943 400 kr, alternativt 40 inkomstbasbelopp dvs. 2 260 000 kr. För närvarande ligger löneuttagskravet på det lägsta av sex inkomstbasbelopp plus fem procent av sammanlagda löner i företaget och dess dotterföretag, och tio inkomstbasbelopp. Det nya löneuttagskravet blir i princip fyra gånger större.

Förslaget kommer sannolikt att röstas igenom i riksdagen och man kan undra över vad riksdagsledamöterna tror att de röstar om.  Som vid alla regeländringar kommer det att finnas förlorare. Bland förlorarna denna gång finns ägare av medelstora företag, en kategori som det brukar anses finnas alldeles för få av och som i andra sammanhang brukar anses mycket värdefulla för samhället. Dessa kommer att tvingas fyrdubbla sina löneuttag för att kunna använda löneunderlagsregeln. Samtidigt öppnas nya möjligheter för skatteplanering.