En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Skatter.se besöks av många företagare med stort intresse för just internet och elektroniska tjänster. Därför kan det vara av särskilt intresse att något redogöra för de regler som gäller för mervärdesskatt på elektroniska tjänster.

Inom den Europeiska Unionen har man som huvudprincip samma regler för mervärdesskatt oavsett land. Alla länder är nämligen skyldiga att i sin egen lagstiftning följa det sjätte mervärdesskattedirektivet. Det skall dock i samma andetag sägas att direktivet på en mängd punkter tillåter nationella variationer. Med anledning av den explosionsartade utvecklingen av tjänster på internet ändrades det sjätte mervärdesskattedirektivet 2002 för att åstadkomma en likartad beskattning av elektroniska tjänster inom hela EU. Sverige implementerade direktivet i svensk lagstiftning under 2003. Införandebestämmelserna är mycket märkliga. Det beror på att ett av EU:s länder först vägrade godta direktivet. För att få enighet beslöts då att direktivet bara skulle gälla under tre år fr.o.m. 1 juli 2003. Under tiden fram till 2006 skall frågorna utredas. Eventuellt kommer en förlängning att ske.   Detta har medfört att ändringarna i den svenska lagstiftningen bara skall gälla så länge som artikel 1 i direktivet gäller. Under 2006 kan alltså stora förändringar komma att ske men det kan också hända att reglerna permanentas.

Vad menas då med elektroniska tjänster?

I lagtexten talas om ”elektroniska tjänster, såsom tillhandahållande av

a. webbplatser och härbärgering av sådana samt distansunderhåll av programvara och utrustning,

b. programvara och uppdatering av denna,

c. bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,

d. musik, filmer och spel, inbegripet hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar eller evenemang, och

e. distansundervisning.

Beställning på internet av varor, som levereras med bud eller vanlig, gammaldags post är inte elektronisk tjänst utan sedvanligt förvärv av vara. Om varan kommer från land utanför EU skall den förtullas etc.

Köp av en juridisk tjänst i form av t.ex. en promemoria som levereras per e-mail är inte heller en elektronisk tjänst.

Kännetecknande för en elektronisk tjänst torde vara att produkten, tjänsten, levereras i elektronisk form.

Nedan redogör jag i tabellform för huvudprinciperna vad gäller mervärdesskatt på elektroniska tjänster. Framställningen är synnerligen förenklad. Avsikten är endast att ge en liten orientering.  I det enskilda fallet kan helt andra konsekvenser uppstå. Fatta inga affärsbeslut utan att kontrollera reglerna mer i detalj!

 

Säljaren befinner sig i

Köparen befinner sig i
Köparen är näringsidkare
Köparen är privatperson

 

 

 

 

Sverige

Annat EU-land

Omsättningen anses gjord i andra EU-landet.

 

Skattskyldig: Köparen

Omsättningen anses gjord i Sverige.

 

Skattskyldig: Säljaren

Sverige

Land utanför EU

Omsättningen anses gjord utomlands.

Oftast är ingen skattskyldig.

Omsättningen anses gjord utomlands.

Oftast är ingen skattskyldig.

Annat EU-land

Sverige

Omsättningen anses gjord i Sverige.

 

Skattskyldig: Köparen

Omsättningen anses gjord i andra EU-landet.

 

Skattskyldig: Säljaren

Land utanför EU

Sverige

Omsättningen anses gjord i Sverige.

Skattskyldig: Köparen

Omsättningen anses gjord i Sverige.

Skattskyldig: Säljaren

 

Mervärdesskatt betalas där omsättningen anses gjord utom när omsättningen anses gjord utanför EU, där man vanligtvis inte har någon mervärdesskatt.

När köparen är skattskyldig brukar man tala om ”omvänd skattskyldighet”. Det innebär att köparen s.a.s. beskattar sig själv (kod 36 i den svenska skattedeklarationen). Om köparen har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt, kan han samtidigt göra avdrag med samma belopp. Det gör att många företag av praktiska skäl låter bli ta upp såväl utgående som ingående mervärdesskatt på tjänsteförvärv men det är naturligtvis inte korrekt och kan i värsta fall leda till skattetillägg.

Principerna bör gälla i stort sett lika i alla EU-länder. Den som intresserar sig för ett annat land än Sverige bör kunna byta ut ”Sverige” mot vilket annat land som helst inom EU i tabellen ovan.

För säljare som har sitt säte i ett land utanför EU finns två alternativ för att uppfylla skattskyldighet för mervärdesskatt. Han kan registrera sig i vart och ett av de länder där han säljer sina elektroniska tjänster och betala in den mervärdesskatten i vart och ett av länderna för sig.  Enligt EU-direktivet skall det emellertid också vara möjligt för en säljare från ett land utanför EU att registrera sig (eller identifiera sig som termen lyder) i ett av EU:s länder och där rapportera sin försäljning till köpare inom hela EU uppdelat per land. Skatten beräknas då med hänsyn till omsättningen storlek och skattesatsen i varje land. Totalsumman av skatterna i de olika länderna betalas in som en enda betalning i det land där den skattskyldige registrerat (identifierat) sig.  Det senare alternativet är naturligtvis mest praktiskt i de flesta situationer. Det ger också samma skatt som om säljaren ifråga registrerat sig separat i vart och ett av EU:s länder.

Det bör observeras att det för en säljare, som skall sälja elektroniska tjänster till privatpersoner, kan vara intressant att etablera ett försäljningsbolag i ett EU-land som har låg mervärdesskattesats. Det syns i tabellen om man byter ut ”Sverige” i första raden mot ett av EU:s lågskatteländer och tittar under ”Köparen är en privatperson”. Det för dock alltid med sig många komplikationer att etablera sig i ett annat land.

Som jag framhållit ger tabellen bara en orientering. Det finns många regler och undantag att ta hänsyn till. Förhoppningsvis skall denna blog ändå ge lite ”food for thoughts”.