HFD 2025 ref. 37

Undantaget från tjänstebeskattning för den som äger kvalificerade andelar i ett företag som förvärvar tillgångar genom en underprisöverlåtelse gäller även till den del det värde som förs över genom överlåtelsen motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 7374-24).

Bakgrund

1. När en tillgång överlåts utan ersättning eller mot en ersättning som understiger marknadsvärdet kan bestämmelserna om under­prisöverlåtelser bli tillämpliga. Om överlåtelsen görs mellan två företag gäller enligt dessa bestämmelser att den som äger kvalifi­cerade andelar i det förvärvande företaget inte ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som inkomst av tjänst. 

2. Connecting Capital Holding AB (CCH) är ett familjeägt investeringsföretag. Bolagets verksamhet består i att äga aktier i andra företag och aktivt medverka i utvecklingen av dessa. CCH ägs till drygt 98 procent av Nabalatoli AB, som i sin tur är helägt av N.B. Resterande aktier i CCH ägs av N.B:s barn. 

3. N.B. har under många år lett verksamheten i CCH-koncernen men avser nu att avveckla sitt engagemang i koncernen och genom­föra ett generationsskifte. N.B:s barn har inte varit delaktiga i verk­sam­heten i någon större omfattning och ska inte ta över ledningen av koncernen. I stället vill N.B. att sex personer som är verksamma i eller för koncernen (de verksamma) ska ta över och driva verksam­heten vidare. Följande transaktioner planeras. 

4. I ett första steg ska N.B. skänka bort 69,5 procent av aktierna i Nabalatoli till sina barn och andra släktingar och nära vänner samt till två stiftelser. Därefter ska Nabalatoli överlåta samtliga sina aktier i CCH till ett nystartat aktiebolag, NYAB. Ägarbilden i NYAB ska vara identisk med den i Nabalatoli, förutom att den andel som N.B. äger i Nabalatoli i stället ska ägas av de verksamma. 

5. L.N. är styrelseordförande och anställd i CCH, och är en av de verksamma som ska äga aktier i NYAB. Han ansökte om förhands­besked och frågade om överlåtelsen mellan Nabalatoli och NYAB är att betrakta som en underprisöverlåtelse och om han ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna i CCH och köpe­skillingen i inkomstslaget tjänst. Han ville även få veta om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig på förfarandet. I ansökan angavs följande. 

6. Aktierna i CCH är näringsbetingade andelar hos Nabalatoli. Marknadsvärdet på aktierna kan uppskattas till cirka två miljarder kronor. Överlåtelsen från Nabalatoli till NYAB ska göras mot en ersättning som motsvarar aktiernas skattemässiga värde, vilket understiger en promille av marknadsvärdet. De verksamma kommer att inneha sammanlagt 30,5 procent av kapitalet och cirka 53 procent av rösterna i NYAB. L.N. ska äga aktier motsvarande 13 procent av aktiekapitalet. Överlåtelsen är inte förenad med några villkor men samtliga delägare i NYAB kommer att ingå ett aktie­ägaravtal som inbegriper vissa begränsningar avseende bl.a. utdelning samt till vem och till vilket värde överlåtelse av aktier i bolaget får ske. 

7. De verksamma har fått marknadsmässig ersättning för sitt arbete i koncernen och syftet med överlåtelsen är inte att belöna deras arbetsprestationer. De verksamma delar N.B:s syn på verk­samheten och besitter sådan kunskap om den som är ovärderlig för bolagets fortlevnad. N.B:s förhoppning är att verksamheten genom överlåtelsen ska kunna fortsätta sammanhållet och med bibehållen inriktning. De verksammas aktier i NYAB kommer att vara kvalifi­cerade andelar. 

8. Skatterättsnämnden fann att överlåtelsen är att betrakta som en underprisöverlåtelse och att L.N. inte ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna och köpeskillingen i inkomstslaget tjänst. Nämnden bedömde vidare att lagen mot skatteflykt inte är tillämplig på förfarandet.

Yrkanden m.m.

9. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska fastställas såvitt avser frågan om överlåtelsen är att betrakta som en underprisöverlåtelse och frågan om lagen mot skatteflykt är tillämplig på förfarandet. Myndigheten yrkar vidare att förhandsbeskedet ska ändras såvitt avser frågan om L.N. ska beskattas med anledning av överlåtelsen och förklara att till den del det värde som genom överlåtelsen förs över till NYAB motsvaras av sidovederlag i form av hans arbets­insatser ska han beskattas för detta som inkomst av tjänst. 

10. L.N. anser att förhandsbeskedet ska fastställas i sin helhet.

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

11. Huvudfrågan är om undantaget från tjänstebeskattning för den som äger kvalificerade andelar i ett företag som förvärvar tillgångar genom en överlåtelse till underpris, gäller även till den del det värde som förs över genom överlåtelsen motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser.

Rättslig reglering m.m.

Inkomstskattelagen 

12. I 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser.

13. Med underprisöverlåtelse avses enligt 3 § överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om vissa i kapitlet angivna villkor är uppfyllda. 

14. Av 2 § andra stycket framgår att underprisreglerna i princip inte gäller vid överlåtelse av näringsbetingade andelar. Enligt samma lagrum ska dock bestämmelserna i 11 § tillämpas när en näringsbetingad andel överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, under förutsättning bl.a. att andelen kvalificerade andelar i det förvärvande företaget är minst lika stor som i det överlåtande företaget. 

15. I 11 § första stycket 2 anges att om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra att skillnaden mellan mark­nadsvärdet och ersättningen ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande före­taget. 

Lagen mot skatteflykt

16. Av 2 § lagen mot skatteflykt följer att beskattningsunderlaget, om vissa i paragrafen angivna villkor är uppfyllda, ska bestämmas utan hänsyn till en rättshandling som den skattskyldige har med­verkat i. Ett av dessa villkor är att ett fastställande av underlaget på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Överlåtelse till underpris?

17. Överlåtelsen mellan Nabalatoli och NYAB avser närings­betingade andelar. Av 23 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen följer att underprisreglerna då i princip inte gäller men att de gynnande bestämmelserna i 11 § kan vara tillämpliga. Ett grund­läggande villkor för att så ska vara fallet är att överlåtelsen sker utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, dvs. samma villkor som enligt 3 § gäller för att det ska vara fråga om en underpris­över­låtelse. L.N:s första fråga avser om det villkoret är uppfyllt. 

18. Vid bedömningen av om en överlåtelse sker utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet ska såväl den avtalade köpeskillingen som eventuella sidovederlag i form av t.ex. arbetsinsatser beaktas (HFD 2016 ref. 66 med där gjorda hän­visningar till tidigare praxis). Bedömningen ska göras samlat för samtliga tillgångar som ingår i överlåtelsen, dvs. i detta fall samtliga aktier som överlåts (HFD 2011 ref. 19). 

19. I ansökan om förhandsbesked anges att köpeskillingen för de aktier som Nabalatoli ska överlåta understiger en promille av marknadsvärdet och att skillnaden mellan dessa belopp uppgår till närmare två miljarder kronor. Även om det med hänsyn till omständig­heterna i målet inte kan uteslutas att det förutom den avtalade köpeskillingen även lämnas ett visst sidovederlag i form av arbetsinsatser står det klart att vederlag i den formen inte kan uppgå till ett belopp som motsvarar hela skillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen. Överlåtelsen görs därmed till underpris. 

20. Av lämnade förutsättningar framgår vidare att underpriset inte är affärsmässigt motiverat. Överlåtelsen uppfyller således det grundläggande villkoret i 23 kap. 2 § andra stycket för att de gynnande bestämmelserna i 11 § ska vara tillämpliga. 

Tjänstebeskattning?

21. Som nämnts kan det inte uteslutas att det förutom den avtalade köpeskillingen även lämnas ett visst sidovederlag i form av arbets­insatser, dvs. att en del av det värde som genom överlåtelsen förs över från Nabalatoli till NYAB utgör ersättning för arbete som L.N. har utfört eller kommer att utföra. Frågan är om bestämmelsen i 23 kap. 11 § första stycket 2 innebär att han inte ska beskattas för detta. 

22. Som villkor för att den bestämmelsen ska hindra tjänste­beskattning gäller att delägarens andelar i det förvärvande företaget är kvalificerade samt att andelen kvalificerade andelar i det förvärvande företaget totalt sett är minst lika stor som i det över­låtande företaget. Enligt lämnade förutsättningar är dessa villkor uppfyllda i detta fall. Skatteverket anser emellertid att bestäm­melsen över huvud taget inte träffar den del av det överförda värdet som motsvaras av sidovederlag i form av arbete. Enligt Skatteverket ska L.N. därför tjänstebeskattas för ett belopp som motsvarar sidovederlaget. 

23. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att en liknande situation prövades i rättsfallet HFD 2011 ref. 19. Liksom i det nu aktuella fallet fann domstolen då att sidovederlag i form av arbete inte kunde uppgå till ett belopp som svarade mot skillnaden mellan marknadsvärdet och den angivna ersättningen. Enligt domstolen innebar detta att undantaget i 23 kap. 11 § första stycket 2 var tillämpligt på en delägare i det förvärvande företaget vars andelar var kvalificerade. 

24. Av rättsfallet följer att undantaget från tjänstebeskattning gäller även till den del det värde som förs över genom en överlåtelse till underpris motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser. L.N. ska således inte beskattas med anledning av överlåtelsen.

Lagen mot skatteflykt 

25. Att L.N. inte ska tjänstebeskattas är en direkt följd av utform­ningen av bestämmelserna i 23 kap. inkomstskattelagen. Ett fast­ställande av beskattningsunderlaget på grundval av förfarandet kan därför inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som krävs för att lagen mot skatteflykt ska vara tillämplig (jfr HFD 2012 ref. 58).

Sammanfattande slutsats

26. Av det anförda följer att förhandsbeskedet ska fastställas i sin helhet.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens för­handsbesked.

I avgörandet deltog justitieråden Jäderblom, Ståhl, Classon, Gäverth och Säfsten. Föredragande var justitiesekreteraren Daniel Brohall.

______________________________

Skatterättsnämnden (2024-12-02, Bengtsson [skiljaktig], Dahlberg, Eng, ordförande, Hellenius, Rubenson, Sundin och Östman Johansson):

Förhandsbesked

Fråga 1

Överlåtelsen är att betrakta som en underprisöverlåtelse.

Fråga 2

Skatteflyktslagen är inte tillämplig på förfarandet.

Fråga 3

L.N. ska inte ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna och köpeskillingen i inkomstslaget tjänst. 

Skatterättsnämndens bedömning

Frågorna 1 och 3 (inkomstskattelagen) 

Det ska först bedömas om överlåtelsen från Nabalatoli till NYAB är att betrakta som en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. 2 och 3 §§ inkomst­skattelagen. För att en underprisöverlåtelse ska anses föreligga krävs att överlåtelsen sker mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat.

I HFD 2011 ref. 19 ställde Högsta förvaltningsdomstolen värdet på samtliga aktier som skulle överlåtas mot det angivna överlåtelsepriset. Sidovederlag bedömdes inte kunna uppgå till ett belopp som motsvarade skillnaden. 

I detta fall ska Nabalatoli överlåta ca 98,5 procent av aktierna i CCH till NYAB. Enligt lämnade uppgifter har CCH ett värde om ca 2 miljarder kr och överlåtelsepriset för aktierna ska understiga en promille av marknads­värdet. Det innebär att skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna som ska överlåtas och överlåtelsepriset uppgår till ett miljardbelopp. 

Enligt Skatterättsnämndens mening kan det inte uteslutas att visst sido­vederlag i form av arbetsinsatser utgår. Sidovederlagen kan dock inte uppgå till ett belopp som motsvarar hela skillnaden mellan marknads­värdet på aktierna och överlåtelsepriset. Det gäller oavsett om bestäm­melserna i aktieägaravtalet ska beaktas vid bedömningen eller inte. Vill­koret att ersättningen ska understiga marknadsvärdet är därmed uppfyllt och överlåtelsen är att betrakta som en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. 

Det framgår vidare av lämnade förutsättningar att andelen kvalificerade andelar i NYAB kommer att vara lika stor som i Nabalatoli. Bestäm­melserna i 11 § första stycket är därmed tillämpliga. Det ska då prövas om detta innebär att L.N. inte ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna i CCH och köpeskillingen i inkomstslaget tjänst. 

Enligt 11 § första stycket ska överlåtelsen inte medföra att någon som äger en andel i företaget ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning och inte heller att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget. 

Frågan är om uttrycket "ersättningen" ska tolkas på så sätt att sidoveder­lag utgör en del av ersättningen och att bestämmelserna därför inte hindrar beskattning av värdet av sidovederlag i form av arbetsinsatser. 

Enligt uttalandena i förarbetena till bestämmelserna undantas den som äger kvalificerade andelar i det förvärvande företaget från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (se prop. 2001/02:46 s. 55 och 73).

Som Skatterättsnämnden tolkar HFD 2011 ref. 19 menade vidare Högsta förvaltningsdomstolen i det fallet att en viss del av skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna och det angivna överlåtelsepriset kunde motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser. Trots detta fann domstolen att aktieöverlåtelsen inte föranledde någon inkomstbeskattning för VD:n. 

Mot den bakgrunden är Skatterättsnämndens uppfattning att sidoveder­lag i form av arbetsinsatser inte ska anses utgöra en del av ersättningen enligt 11 § första stycket, även om sidovederlag ska beaktas vid bedöm­ningen av om en underprisöverlåtelse föreligger. Av det följer att L.N. inte ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna och köpeskilling­en i inkomstslaget tjänst. 

Frågorna 2 och 3 (skatteflyktslagen) 

Att överlåtelsen kan ske utan att utlösa tjänstebeskattning av L.N. är en direkt följd av utformningen av bestämmelserna i 23 kap. inkomstskatte­lagen. Ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet kan därför inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som krävs för att skatteflyktslagen ska vara tillämplig.

Bengtsson var skiljaktig avseende fråga 3 och anförde följande:

Jag har en annan uppfattning än majoriteten i frågan om det förhållandet att ett s.k. sidovederlag från anställda — som inte är så stort att det inte blir frågan om en underprisöverlåtelse — generellt hindrar att anställda beskattas för värdet av sidovederlag i form av arbetsinsatser. Jag menar att ett sådant sidovederlag från anställda normalt kan och ska beskattas och att frågan borde ha besvarats med utgångspunkt i detta. 

Skälen för min uppfattning är följande: 

Bestämmelsen i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen innebär att skillnaden mellan marknadsvärdet och "ersättningen" som utgår till ägare som avyttrar sin andel i samband med en underprisöverlåtelse inte ska tas upp. Den innebär också att "skillnaden" inte ska tas upp i tjänst. Reglerna är inte enkla att förstå, men de måste läsas mot den grundläggande bestäm­melsen i 23 kap. 2 § andra stycket. Att tjänsteinkomster över huvud taget nämns i bestämmelsen hänger samman med reglerna om fåmansföretags­beskattning. 

En tolkning som innebär att en anställd, som inte är delägare i det överlåtande företaget, som berikas genom en underprisöverlåtelse ska beskattas för värdet av sidovederlag i form av arbetsinsatser är alltså i linje med lagtexten, men också med syftet med de nu aktuella delarna av reglerna om underprisöverlåtelser. Beskattningen av delägarna ska inte hindra viktiga omstruktureringar. Det är syftet med den nu aktuella regeln. 

Rättsläget är utifrån praxis förvisso svårbedömt. Det finns avgöranden som skulle kunna tyda på att det finns en princip som innebär att värdet av sidovederlag i form av arbetsinsatser i samband med underprisöverlåtelser generellt inte ska tjänstebeskattas. Det innebär i så fall ett stort och praktiskt betydelsefullt avsteg från den systematik och de principer som kommer till uttryck i den generella bestämmelsen om tjänstebeskattning och exempelvis i reglerna om beskattning vid förmånliga aktieförvärv. För min del tolkar jag de avgöranden som finns utifrån att transaktionerna i de avgörandena, till den del de berört anställda, haft en påtaglig karaktär av gåva och därför varit skattefria på annan grund (eller att det möjligen funnits ett mycket påtagligt annat syfte än att betala för den framtida arbetsprestationen). De är alltså undantagsfall. 

Med utgångspunkt i vad jag nu sagt menar jag att det i detta fall inte finns skäl att underlåta tjänstebeskattning. Utredningen i ärendet lämpar sig inte för vidare ställningstagande och frågan ska avvisas till den del den inte besvarats.