Omstruktureringar i näringslivet förhindras ibland av att uttagsbeskattning kan bli aktuell om tillgångar förs över mellan olika enheter i en grupp av näringsidkare eller bolag (t.ex. en koncern).

Uttagsbeskattning skall som huvudregel äga rum om en näringsidkare eller en ägare av ett bolag "tar ut" en tillgång ur en näringsverksamhet utan att erlägga marknadspris. Antingen betalas ingenting alls eller också betalas ett "underpris", dvs. ett pris som understiger marknadsvärdet. Även tjänster kan uttagsbeskattas men det sker i praktiken mer sällan.

Avskrivningar på inventarier har störst betydelse för företag som har mycket dyrbara inventarier med långa ekonomiska livslängder. Som inventarier räknas t.ex. fartyg flygplan och pappersmaskiner. I 19 kap. 21 § IL har intagits en särskild regel om att en konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen, hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap. Det kan gälla t.ex. oljecisterner, siloanläggningar och vindkraftverk.

Vissa immateriella rättigheter, som kan betinga mycket höga värden, såsom koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats av någon annan får också med vissa undantag skrivas av enligt reglerna för inventarier.

De svenska avskrivningsreglerna för inventarier är förhållandevis förmånliga. Genom att snabbt skriva av särskilt värdefulla inventarierna mot resultatet minskar skatten kraftigt så länge det finns något kvar att skriva av. Företaget skjuter skatten framför sig. Man brukar tala om att det uppkommer en skattekredit. När det inte längre finns något att skriva av, dvs. när inventarierna är nedskrivna till noll, ökar i stället det skattemässiga resultatet och därmed skatten kraftigt. Företaget betalar då s.a.s tillbaka skattekrediten. 

I dagens nummer av Dagens Industri uppmanar Tommy Carlsson, skattedirektör på Skatteverket landets företagare att söka hjälp med deklarationen. "Det finns många fällor att gå i" säger han och forsätter "Dessvärre är det krångligt att göra rätt för sig om man är företagare. Man bör absolut anlita hjälp, speciellt om man är ny."

Det har knappast blivit lättare för företagarna att leva upp till alla regler, trots att politikerna alltid talar om att de administrativa bördorna för företagen skall bli lättare att bära.

Det som Tommy Carlsson inte säger är att Skatteverket blivit allt agressivare i sina revisioner och i sin processföring. Jag brukar säga att det enda skydd en företagare har när skatterevisorn knackar på dörren är en perfekt skött bokföring. Och det inkluderar naturligtvis noggrant upprättade deklarationer. Tyvärr är det vanligt att taxeringsrevisorer utnyttjar svagheter i bokföringen för att "sätta dit" företagare. Ibland kan de vara mycket fantasifulla i sina revisionspromemorior och vägra lyssna på argument. Taxeringsrevisorerna tycks vara hårt trängda av krav på att deras revisioner skall ge "resultat" - "bra" statistik. När det sedan kommer till skatteprocess, förekommer det ofta att de inte ger sig oavsett vilka argument den skattskyldige för fram. Lyckligtvis har vi oberoende domstolar som för det mesta dömer korrekt.

Klippt ur Närings- och justitiedepartementens pressmeddelande den 26 mars:

"Regeringen föreslår i en lagrådsremiss, som har beslutats i dag, att små aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster som bolagen behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag.

Valmöjligheten står enligt förslaget öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Reformen omfattar därmed 250 000 aktiebolag, vilket motsvarar drygt 70 procent.

Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision ska enligt förslaget fatta ett beslut av den innebörden."

Av lagrådsremissen framgår bl.a. (mina understrykningar):

Henke Larsson fick rätt mot Skatteverket i Förvaltningsrätten i Malmö 2010-03-15.

Domen är mycket intressant från rättsliga utgångspunkter. Eftersom jag inte har hela bilden kan jag ha missuppfattat något. Nedan följer i alla fall vad jag tror mig ha förstått.

Henke fick en sign-on bonus på 1 miljon euro för övergången till Helsingborgs Idrottsförening (HIF). Då var han fortfarande bosatt i Spanien och endast begränsat skattskyldig i Sverige. Det framgår inte av Skatteverkets beslut och inte heller av förvaltningsrättens dom i vad mån bonusen beskattades i Sverige. Av sammanhangen drar jag dock slutsatsen att den beskattades med 25 % svensk skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Enligt den lagen är det i huvudsak omöjligt att få avdrag för någonting.

I förhandlingarna hade Rob Jansen med firma Sport Promotion medverkat. Sport Promotion fakturerade Rob Jansens arvode på HIF den 3 juli 2006.

Henke flyttade till Sverige den 2 augusti 2006 och blev då obegränsat skattskyldig här. Samma dag betalade HIF fakturan till Sport Promotion.

Skatteverket agerade kreativt. De förutsatte att Henke hade anlitat Rob Jansen och inte HIF, trots fakturan och dess utformning. Vidare förutsatte de att HIF betalat en kostnad som Henke borde ha betalt. Därmed hade Henke fått en förmån enligt skatteverket. De hade också insett att Henke inte skulle kunna få avdrag för utgiften om 100 tusen euro.  De bortsåg från att arvodet till Sport Promotion hade fakturerats under den tid Henke endast var begränsat skattskyldig i Sverige. Det kunde de göra med hänvisning till att kontantprincipen gäller i inkomstslaget tjänst. Om HIF betalt fakturan en dag tidigare hade Skatteverkets upplägg inte fungerat. Jag ber att få uttrycka min beundran! Mycket kreativt, Skatteverket!

Regeringen har den 15 februari utsett Ingemar Hansson som generaldirektör för Skatteverket. Han har tillträtt sin befattning onsdagen den 17 februari, och lämnade då sin tjänst som statssekreterare vid finansdepartementet.

"Jag har sedan länge ett stort intresse för skatter och för att följa och påverka utvecklingen inom skatteområdet," har Ingemar Hansson sagt i ett uttalande.

Ingemar Hansson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet sedan 1988, och har lång erfarenhet som myndighetschef efter sin tid som generaldirektör för Konjunkturinstitutet mellan åren 1999 och 2006. Närmast kommer han från finansdepartementet som statssekreterare åt finansminister Anders Borg.

"Tjänsten som  statssekreterare är politisk, men min profil har varit expertens. Därför är det helt naturligt för mig att lämna finansdepartementet innan valrörelsen drar igång på allvar, har Ingemar Hansson uttalat vidare.

Ingemar Hansson ser Skatteverket som en välskött och välfungerande myndighet. Han är imponerad av myndighetens höga förtroende och goda rykte, trots att verksamheten går ut på att driva in skatt. Han anser att startläget är gott och han instämmer helt i att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Han vill fortsätta den inriktningen och bidra till att det blir ännu enklare att göra rätt och ännu svårare att göra fel.

Han betonar också Skatteverkets viktiga uppgift att skapa sunda förutsättningar för konkurrens genom att skydda seriösa företagare och motverka illojal konkurrens.

Den 15 februari läggs landets 23 länsrätter samma till tolv förvaltningsrätter. Syftet med denna reform är att långsiktigt kunna garantera hög kvalitet i den dömande verksamheten samt att säkerställa att domstolarna drivs effektivt och är attraktiva som arbetsgivare.

I och med organisationsförändringen blir förvaltninsgsrätterna mer lika i storlek än vad länsrätterna varit. Dessa domstolar kunde variera i storlek från tio upp till femhundra medarbetare.

"Förvaltningsrätterna ska därmed överlag ha större och mer likvärdiga möjligheter för exempelvis kompetensutveckling för personalen och effektivisering av verksamheten," säger Barbro Thorblad, Domstolsverkets generaldirektör, på Domstolsverkets hemsida www.domstol.se.

"En så här omfattande omorganisation med omlokalisering påverkar naturligtvis både domstolens personal och dess brukare. Men med reformens hjälp skapas nu förutsättningarna för effektiva domstolar med möjlighet till specialisering, vilket gör att domstolarna även fortsättningsvis ska kunna garantera hög kvalitet i sin verksamhet," säger Barbro Thorblad vidare.

Under en övergångsperiod kommer vissa förvaltningsrätter att ha kvar verksamhet på de gamla länsrätternas kansliorter, men så småningom ska verksamheten bedrivas endast på den nya kansliorten.

Initialt kan handläggningstiderna i de nya förvaltningsrätterna bli längre när personal på en länsrätt som upphör väljer att inte flytta med till den nya kansliorten. Enligt Arbetarbladet (den 13 februari) väljer t.ex. mer än hälften av personalen i Gävle att inte följa med till Falun, där den nya förvaltningsrätten får sitt kansli. Nyanställd personal måste kanske utbildas innan den kan börja handlägga mål och ärenden.

Regeringsrätten avgjorde den 23 mars 2009 två mål som rörde frågan om beskattning av återbetalning av villkorade aktieägartillskott - RÅ 2009 ref. 47 I och II.

RÅ 2009 ref. 47 I

P.B. var verksam i Tira AB (bolaget) som bedrev konsultverksamhet inom marknadsföring. Den 31 december 1994 förvärvade P.B. 50 procent av bolaget och samtidigt förvärvade han en fordran på bolaget på 8 368 622 kr för 87 500 kr. P.B. omvandlade denna fordran till ett villkorat aktieägartillskott. Under 1999 fick P.B. 740 000 kr från bolaget. Han redovisade i sin självdeklaration utbetalningen som en återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet i inkomstslaget kapital som en realisationsvinst på (740 000 - 87 500 =) 652 500 kr. Återbetalningen hade möjliggjorts genom de intäkter som verksamheten i bolaget hade genererat.

Skattemyndigheten och länsrätten, dit P.B. överklagat skattemyndighetens beslut, ansåg att den del av det återbetalade aktieägartillskottet som överstigit anskaffningskostnaden, dvs. 652 500 kr, omfattades av de s.k. 3:12-reglerna och till huvudsaklig del skulle beskattas som utdelning i inkomstslaget tjänst.

Enligt 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL), som var tillämplig vid 2000 års taxering, skulle fysisk person som ägde kvalificerade aktier i ett fåmansföretag i den omfattning som angavs i 12 a - 12 e mom. ta upp utdelning på sådana aktier som intäkt av tjänst i stället för som intäkt av kapital. Bestämmerlserna motsvaras i dag huvudsakligen av bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen.

Har Ni lagt märke till Inger Paulin?

Inger arbetar sedan en tid på Skattepunkten AB. Hon har är redan väl bekant med dem som ofta surfar in på skatter.se.

Inger är en av Sveriges främsta skatteexperter. Hon har bakgrund från domstolar, Riksskatteverket, Finansdepartementet, Ernst & Young och KPMG. Hon är en erfaren skatterådgivare. Läs mer om henne genom att klicka här och sedan skrolla.

Inger tycker mycket om att skriva och vi på Skattepunkten AB är så glada över att hon kommit till oss och skatter.se!

Genom Inger får Skattepunkten AB äntligen en medarbetare i Stockholm. Många klienter vill ju träffa sin skattekonsult och det blir nu så mycket lättare för alla stockholmare.

(För att läsa hela bloggen måste Du trycka på knappen "Läs mer", som Du finner längre ned, om Du är på första sidan)

Inledning
Det här inlägget handlar om den senaste rättsutvecklingen när det gäller lagvalskonkurrens mellan intern skatterätt och skatteavtalen. Om den svenska rättsregel som är aktuell har tillkommit senare än skatteavtalet så behöver skatteavtalet inte tillämpas. Med tanke på skatteavtalens historik - många avtal är av äldre datum, se nedan, så torde skatteavtalen få en mycket underordnad roll i framtiden. Regeringsrätten har slagit fast principen i ett ärende som gäller CFC-reglerna contra avtalet med Scweiz. Två förhandsbesked ligger nu för prövning av Regeringsrätten och gäller aktieförsäljningar - 3 kap 19 § IL. I det första ärendet tillämpade Skatterättsnämnden (SRN) skatteavtalet med Thailand och fann att skatteavtalet medförde att kapitalvinsten inte kunde beskattas på grund av bestämmelserna i skatteavtalet. I det andra gick SRN på motsatt linje och bortsåg från skatteavtalet, i detta fall Schweiz, enligt Regeringsrättens principer i domen där CFC-reglerna prövades.
Våra folkrättsliga avtal körs således över med ett helt nytt synsätt.

Rättsläget
Regeringsrätten kom med en uppmärksammad dom den 5 april 2008 - RÅ 2008 ref 24. Domen föranledde många artiklar i skilda tidskrifter, bl.a. professor Leif Muténs artikel i Svensk Skattetidning nr 5 2008 "Treaty override i Regeringsrätten".

"Treaty override" är en term som används när skatteanspråk enligt ett lands interna rättsregler under vissa omständigheter ges företräde framför ett i situationen tillämpligt skatteavtal. En stat åsidosätter således sina folkrättsligt bindande åtaganden i skatteavtalet och tillämpar sin interna rätt i strid med skatteavtalet.

Enligt en dom i Regeringsrätten den 30 december 2009 ska vinster vid försäljning av vissa aktier tas upp i inkomstlaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. Det är fråga om vinster på aktier som har sålts av personer i ledande ställning i verksamhetsbolag som ägts av riskkapitalbolag. Domen avser ett överklagat förhandsbesked från  Skatterättsnämnden, varför många uppgifter i densamma har mörkats med anledning av sekretessen.

Aktieägarna, som alltså är sökande i förhandsbeskedet, började för ett antal år sedan att planera för att starta en egen verksamhet av visst slag och lämnade i samband därmed sina dåvarande anställningar. De och en riskkapitalfond undertecknade en avsiktsförklaring att starta ett bolag. Parterna ingick ett aktieägaravtal som innebär att de gemensamt ska äga aktierna i ett holdingbolag tillsammans med en huvudaktieägare. Holdingbolaget ska via ytterligare ett holdingbolag helt eller nästan helt äga det bolag vari verksamheten ska bedrivas. Bolagen i fråga är svenska aktiebolag som förvärvades som s.k. lagerbolag. De sökande anställdes i verksamhetsbolaget.

I och med starten av verksamhetsbolaget tecknade de sökande nyemitterade aktier i holdingbolaget, vilka betalades kontant och till marknadsmässigt pris. Aktieägaravtalet syftade till att utveckla den verksamhet som startades så att den kan avyttras eller börsnoteras före utgången av visst år. Det byggde bl.a. på att sökandena ska vara anställda i verksamhetsbolaget under denna tid. För att skapa garantier för att så sker har sökandenas aktier försetts med förfoganderättsinskränkningar. De innebär att sökande dessförinnan har begränsat möjlighet att faktiskt realisera en eventuelll värdeuppgång på aktierna. Sökandenas aktier är pantsatta som säkerhet för förpliktelserna enligt avtalet.

Särskild löneskatt har varit av två olika slag. Särskild löneskatt på pensionskostnader och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Det som sägs nedan gäller bara den senare skatten.

Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalades tidigare för arbetstagare och uppdragstagare i stället för arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 65 år. Regeringsrätten har dock den 23 juni 2009, mål nr 2652-06, fastställt att det var fel att ta ut särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster avseende personer som fyllt 65 år i sådana fall då dessa personer var uppdragstagare. Skillnaden mellan uppdragstagare och arbetstagare är inte lätt att ange. Arbetstagare torde dock regelmässigt ha någon form av anställningsavtal. Till uppdragstagare räknas bl. a. styrelseledamöter.

Företag som betalt särskild löneskatt på förvärvsinkomster för uppdragstagare bör begära begära att få tillbaka pengarna. Formellt sker det genom att begära omprövning hos Skatteverket. Om det gäller särskild löneskatt på förvärvsinkomster för år 2003 måste begäran om omprövning nå Skatteverket före kommande årsskifte. Om det brådskar, skriv bara ett brev nu och tala om vad saken gäller samt bed att få återkomma med detaljerna efter årsskiftet.

Som framgår av min tidigare blogg kan en skattskyldig göra en rättelse av uppgifter i tidigare deklarationer. Om rättelsen är "frivillig", blir det inget skattetillägg eller åtal för brott. 

Skatteverket har den 17 december under rubriken Du kan rätta fel i en lämnad deklaration på sin webbplats kommit med utlovad information om frivillig rättelse. Enligt informationen är en rättelse från en person normalt frivillig så länge inte Skatteverket har upptäckt att personen har lämnat en felaktig eller ofullständig uppgift. Har Skatteverket kommit så långt i kontrollen att verket ställt frågor till personen som kan ha samband med den felaktiga eller ofullständiga uppgiften, anses en rättelse däremot inte vara frivillig.

En person som har eller haft tillgångar i utlandet och avkastning på dessa tillgångar  och har frågor om frivillig rättelse kan enligt informationen ringa direkt till tre där namngivna kontaktpersoner med telefonnummer. Jag har varit i kontakt med en av dessa personer och fått följande besked.

De uppgifter som har förekommit i pressen och annan information om de nya informationsutbytesavtalen är inte så konkreta att en rättelse inte ska anses vara frivillig. Det krävs betydlig mer konkreta uppgifter, t.ex. att Skatteverket har påbörjat en utredning eller att personen av någon särkild anledning har fått anledning att misstänka att Skatteverket är honom på spåren för att rättelsen inte ska anses vara frivillig. Eftersom sådana utredningar ännu inte har påbörjats annat än i Liechtensteinfallet och då informationsutbytesavtalen inte tillåter generell informationsinhämtning, bör alla rättelser i andra fall avseende utländska tillgångar/inkomster tillsvidare komma att betraktas som frivilliga.

Av 5 kap. 1 § 1 st. taxeringslagen, TL, framgår att skattetillägg på grund av oriktig uppgift kan tas ut i två situationer, dels när en oriktig uppgift har lämnats på något annat sätt än muntligen till ledning för taxeringen, dels när en sådan uppgift har lämnats i mål om taxeringen. Om den skattskyldige gör ett fel i sin självdeklaration. t.ex. genom att han inte har redovisat en skatteplitig inkomst, har han lämnat en oriktig uppgift.

Av 5 kap. 8 § 4 p. TL följer att om den skattskyldige frivilligt har rättat den oriktiga uppgiften ska skattetillägg inte tas ut. I prop. 1971:10 (genom den propositionen infördes bestämmelserna om skattetillägg) uttalas att bestämmelserna om frivillig rättelse ska tillämpas generöst.

Med anledning av Sveriges nya informationsutbytesavtal med flera före detta skatteparadis (se särskild blogg om dessa) och efter uppmärksamheten i media, har enligt Skatteverket många ombud och skattekonsulter börjat ställa frågor till verket om vilka regler som gäller för frivillig rättelse.

Skatteverket har i en intern information uttalat att verket förberett sig för att kunna ge tydliga besked om reglerna för frivillig rättelse och skapa en enhetlig och effektiv hantering av de ärenden som komer in. Skatteverket vill uppmuntra och underlätta för dem som vill göra rätt för sig.

Men enligt informationen kan frågan om rättelsen är frivillig ibland innebära en svår rättslig bedömning. Frågan var gränsen går när en rättelse ska betraktas som frivillig är ibland svår att avgöra. Rättspraxis är mycket sparsam. Konskevenserna för den enskilde om rättelsen inte bedöms som frivillig är allvarliga och kan innebära skattetillägg och brottsanmälan.

Just nu - i början av december varje år bör ägare av fåmansbolag ta sig en ordentlig funderare över hur mycket lön han/hon skall ta ut ur bolaget före årets slut. De bolagsformer jag tänker på är i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.

Första brytpunkten för beskattningsåret 2009 ligger på 380 200 kronor (före grundavdrag m.m.)

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 67,5 %.

Andra brytpunkten ligger på 538 800 kronor.  Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71,0 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 410 763 kronor.  För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2009 till 50 900 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den penion som staten står för.

Regeringen har den 19 november i år överlämnat en proposition (2009/10:61) till riksdagen som föreslår att kravet på aktiekapital för privata aktiebolag halveras från dagens  100 000 kr till 50 000 kr.

Till grund för propositionen finns ett betänkande från Utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34).

Syftet med den föreslagna reformen är att göra aktiebolaget mer tillgängligt för företagare. Enligt regeringen upplevs dagens höga krav på kapital för att starta ett aktiebolag av många som ett hinder. Aktiebolagsformen har många fördelar, bland annat är den en flexibel företagsform som passar växande företag.

Ett lägre kapitalkrav kan bidra till att fler personer vill och vågar starta företag. Detta skulle underlätta för nya företag, särskilt inom tjänstesektorn, att etablera sig.

Sänkningen är en viktig del av regeringens strategi för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Ändringens föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

Ove Grip 

Skattekonsult

http://www.skattepunkten.se/

I 2006 års valrörelse lovade Alliansen att återinföra den s.k. hälftendelningen vid försäljning av andelar i fåmansföretag.

Vallöftet uppfylldes men bara temporärt genom en fullständigt unik lagstiftningsmetod. Den nya lagstiftningen infördes nämligen i sin helhet som en övergångsbestämmelse och den upphör att gälla  vid utgången av 2009.

Om Du funderar på att sälja Ditt fåmansföretag, bör Du överväga att göra det före årsskiftet. Det är avyttringstidpunkten som avgör om försäljningen skall anses ha skett före eller efter årsskiftet. Avyttringstidpunkten är den dag bindande avtal om avyttring slutits.

Hälftendelningen innebär att hälften av vinsten - till den del den överstiger det sparade utdelningsutrymmet - skall tas upp i inkomstslaget kapital och hälften i inkomstslaget tjänst. För försäljningar efter årsskiftet skall hela den del av vinsten som överstiger det sparade utdelningsutrymmet tas upp i inkomstslaget tjänst. Både före och efter årsskiftet gäller dock att aldrig mer än 100 inkomstbasbelopp redovisas i inkomstslaget tjänst. 100 inkomstbasbelopp motsvarar drygt 5 Mkr. En följd av ovanstående torde vara att om vinsten är drygt det dubbla, dvs. drygt 10 Mkr., så spelar det inte någon roll om försäljningen sker före eller efter årsskiftet.

Hälftendelningen gäller inte i vissa fall av försäljningar till närstående eller till företag som ägs av närstående. I vissa fall godtas dock generationsskiften.

Reglerna är mycket komplicerade och framställningen ovan är starkt förenklad.

Regeringen har i två propositioner den 1 oktober föreslagit att riksdagen ska godkänna avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Aruba och Nederländska Antillerna om utbyte av upplysningar avseende skatter. Regeringen föreslår att riksdagen ska anta lagar om dessa avtal.

Aruba och Nederländska Antillerna är delar av Nederländerna som är belägna i Karibien och som har en viss form av egen jurisdiktion.

Avtalen om utbyte av upplysningar avseende skatter utgör ett viktigt steg i regeringens strävan att bidra till en internationell finansiell ordning som grundas på transparens och effektivt informationsutbyte i skatteärenden. Avtalen ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och möjligheter för representanter för myndigheter att närvara vid skatteutredningar. Avtalen utgör därför viktiga medel för en effektiv skattekontroll.

Avtalen är resultatet av ett projekt i Nordiska ministerrådets regi. Syftet med projektet är att ingå avtal om utbyte av information med jurisdiktioner som har gjort åtaganden till OECD (Organisation for Economic Cooperation and Devolopment) om just ökad tranparens och utbyte av information i skatteärenden. Liknande avtal har Sverige tidigare ingått med Isle of Man, Jersey och Guernsey, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna.

Alla avtal har i princip samma innehåll men de är inte identiska.

Avtalens syfte är att parterna ska biträda varandra med handräckning genom utbyte av upplysningar som är relevanta vid tillämpningen eller verkställigheten av parternas interna lagstiftning avseende skatter som omfattas av avtalen. Sådana upplysningar ska inbegripa uppgifter som är relevanta för fastställande, taxering och uppbörd av sådana skatter, för indrivning och andra exekutiva åtgårder beträffande skattefordringar eller för utredning eller åtal i skatteärenden.

De OH-bilder som föredragshållarna använde sig av vid seminariet om Malta som hölls i Stockholm den 2009-09-22 och i Göteborg 2009-09-24  kan nås genom att klicka på länkarna nedan:

About EMD

http://www.bopamalta.com/files/EMD%20profile.pdf

About Frank Salt Real Estate & the Malta Property Market by Grahame Salt

http://www.bopamalta.com/files/FSRE%20Presentation%20Sweden%202009%20(GS).pdf

 Property & Residence in Malta by Dr Pierre Mifsud Obs! klicka på "Läs mer" nedan, om texten slutar här!

Skattepunkten får ofta förfrågningar om vi har några tips på lämpliga ämnen för akademiska uppsatser. Idag har jag fått en sådan förfrågan och när jag skrivit och funderat en stund, kom jag fram till att det kunde vara idé att publicera svaret som en blog.

Ett område där de som skriver uppsatser och avhandlingar skulle kunna göra en verklig samhällsinsats är rättssäkerhetsfrågorna. Vi som sitter fast i vanliga arbeten har oftast inte den tid som krävs för att på djupet ananlysera dessa viktiga frågor. Märkligt nog är också de stora näringslivsorganisationerna ganska passiva när det gäller rättssäkerheten för sina medlemmar.

För den som är intresserad av internationell beskattning kan nedanstående seminarium om beskattning och bosättning på Malta vara värt ett besök. Seminariet äger rum i Stockholm den 22 september och i Göteborg den 24 september med start kl 08.30. Seminariet är delvis på svenska och delvis på engelska. Anmälan sker på www.bopamalta.se. Agenda 8:30 till 9:00 Välkomnande och registrering 9:00 till 9:05 Introduktion till EMD och Frank Salt Fastigheter samt presentation av talare 9:05 till 9:35 En presentation av de maltesiska öarna från en personlig synvinkel (Maltas höjdpunkter och livsstil) 9:35 till 10:20 Svenska skatteregler vid flytt utomlands, vid bolagsbildning utomlands, vid pensionering utomlands. Pensioner och kapitalvinster 10:20 till 10:40 Kaffepaus 10:40 till 11:10 Att bosätta sig på Malta: Skatter och andra fördelar 11:10 till 11:50 Fastigheter på Malta 11:50 till 12:10 Kaffepaus 12:10 till 12:50 Företag på Malta samt fördelarna med att använda Malta vid internationell skatteplanering 12:50 till 13:00 Vitsord från människor som bosatt sig på Malta Från 13:00 till 13:15 Frågor och avslutning 14:15 till 17:00 Enskilda möten för de som vill veta mer. Lunch serveras (frivilligt)

Från 1 juli gäller nya regler för s.k. husarbete. Husarbete är ett sammanfattande ord för hushållsarbete och för s.k. rot-arbete. Rot är i sin tur en förkortning för Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnad. Nyheten kallas "fakturamodellen"

Den som köper en tjänst gällande husarbete behöver numera, om alla villkor är uppfyllda, bara betala halva beloppet för arbete på fakturan från t.ex. byggföretaget. Resterande hälft av beloppet för arbete får företaget från Skatteverket inom cirka 10 dagar efter ansökan. Detta låter väl för bra för att vara sant? Var finns "haken"?, undrar nog många.

"Haken" ligger i att många villkor skall vara uppfyllda. Några av de viktigaste villkoren är mycket förenklat följande.

Skattereduktionen gäller endast arbetskostnader - inte material.

Arbeten för högst 100 000 kr per år och fysisk person (kunden) kan behandlas på detta sätt. Annorlunda uttryckt kan högst 50 000 kr per år och person erhållas från Skatteverket.

Arbetena skall ha anknytning till kundens bostad alternativt fritidsbostad. När det gäller hushållsarbete kan det också röra sig om föräldrarnas bostad.

Detaljreglerna kring villkoren är något snåriga men inte värre än att bygg- och städföretagen m.fl. kommer att lära sig dem efter någon tid. 

Fakturans utformning får betydelse. Så här skriver Skatteverket i en broschyr:

"Du fakturerar kunden som vanligt men drar av
hälften av hela arbetskostnaden ( inkl. moms ). Om
kunden närmar sig eller har överskridit gränsen
på 50 000 kronor i maximal skatte reduktion drar
du av mindre än hälften respektive inget alls.
Ange kundens personnummer på fakturan."

Regeringen överlämnade igår en skrivelse till riksdagen med avisering om kommande ändringar i reglerna om avdrag för kapitalförluster på andelar i handelsbolag. Innebörden är att avdrag fr.o.m. idag, den 18 juni, inte längre kan erhållas för kapitalförluster på andelar i handels- och kommanditbolag samt i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om andelarna ingår i en näringsverksamhet. Så är fallet om andelarna t.ex. innehas av ett aktiebolag. Normalt lär dock inte privatpersoners kapitalförluster beröras av lagändringen.

Regeringens beslut kom som en blixt från klar himmel! Ett aktiebolag som sålde sina andelar igår, den 17 juni, med förlust får avdrag men inte om samma sak sker idag, den 18 juni.

Normalt ägnar vi oss inte åt politik på skatter.se. Någon gång gör vi dock undantag.

Regeringen har nyligen i en skrivelse till Riksdagen meddelat att ny lagstiftning är att vänta vad gäller underskottsavdrag. De nya reglerna skall gälla från den dag som anges i skrivelsen, trots att den nya lagstiftningen inte är färdig.

Frågan är varför Regeringen lägger så stor möda vid att göra det omöjligt att köpa och sälja bolag med underskottsavdrag. Ingen blir ju lurad av det!

En av Sveriges absolut mest kända och respekterade skatteexperter, Niclas Virin, har utvecklat detta i en spännande artikel!

Klicka här, så kommer Du direkt till hans artikel!

Kammarrätten i Stockholm godkände förra året att personalkläder tillhandahållna av arbetsgivaren i ett visst fall inte skulle beläggas med arbetsgivaravgifter. Klädernas karaktär hindrade inte privat användning, vilket brukar ställas upp som ett krav för avgifts- och skattefrihet. Avgiftsfrihet för arbetsgivaren och skattefrihet för den anställde torde följas åt i ett fall som detta även om domen inte avsåg de anställdas situation.

Rättsfallet (mål nr 8123/8124-06) gällde arbetstagare som torde ha varit skyldiga att använda de kläder som arbetsgivaren tillhandahöll. De fick dock inte lov att bära kläderna privat (bortsett till och från arbetet) enligt bolagets personalhandbok. Kläderna skulle återlämnas vid anställningens upphörande. På kläderna fanns alltid en liten tyglapp med den anställdes namn.

Skatteverket har inte överklagat kammarrättens dom. Det kan uppfattas som att Skatteverket tiger och samtycker.

Rättsfallet stämmer dock inte riktigt med Skatteverkets information. Jag citerar valda delar från Skatteverkets hemsida nedan:

"Förmån av fri uniform och andra arbetskläder är skattefri för mottagaren (11 kap. 9 § IL). Med arbetskläder avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat."

Omprövning på begäran av den skattskyldige

Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Om en skattskyldig person vill få ett sådant beslut omprövat kan han begära omprövning av beslutet. En begäran om omprövning ska göras skriftligt och den måste ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Att en begäran om omprövning ska göras skriftligt innebär att en begäran kan anhängiggöras (initieras) i form av en skrivelse, ett telegram eller ett telefax. Ett omprövningsärende kan följaktligen inte anhängiggöras muntligen. Men om ett omprövningsärende har anhängiggjorts i skriftlig form så kan den skattskyldige komplettera ärende med muntliga uppgifter. Han kan också muntligen såväl utvidga som inskränka sina yrkanden beloppsmässigt så länge han därigenom inte för in en ny sakfråga. En skattskyldig som skriftligen har yrkat omprövning av Skatteverkets beslut om hans resekostnader kan alltså inte muntligen yrka avdrag för räntekostnader. Vill han ha avdrag för räntekostnader måste han komma in med ytterligare en skriftlig begäran om omprövning.

I förvaltningsprocesslagen finns mycket detaljerade regler om vad en besvärsinlaga (ett överklagande) ska innehålla. Några motsvarande regler finns inte vad avser innehållet i en begäran om omprövning med undanta för att en sådan begäran måste vara egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud. Ett ombud måste normalt styrka sin behörighet med en vederbörligt upprättad fullmakt.

Uttagsbeskattning är ett ord som ofta hörs när skattekonsulter och revisorer talar. Men, vad är egentligen uttagsbeskattning? Vi på Skattepunkten får ofta den frågan.

Om en företagare fritt skulle få ta ut tillgångar ur sin rörelse, skulle det få allvarliga följder för staten. Då skulle t.ex. en ICA-handlare kunna ta ut allt han behöver för sitt dagliga uppehälle ur butiken utan att betala någon skatt. En bilhandlare skulle kunna ta ut bilar för privat bruk etc. För att sådant inte skall vara möjligt har lagstiftaren infört regler om uttagsbeskattning. Dessa behandlas i inkomstskattelagens 22:a kapitel.

Uttagsbeskattning skall som princip äga rum när en näringsidkare "tar ut" en annan tillgång än pengar eller "tar ut" en tjänst ur sin näringsverksamhet.

Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om tillgången eller tjänsten sålts för marknadsvärdet. Om uttaget inte redovisas i bokföringen på det sättet måste ett särskilt tillägg göras i deklarationen.

Vad som är uttag av tjänst är kanske inte alltid lätt att avgöra. Lagstiftaren har förmodligen av det skälet valt att föreskriva att uttag av tjänst bara föreligger "om värdet av tjänsten är mer än ringa".

Uttaget kan ske med eller utan att näringidkaren kompenserar uttaget genom att föra över pengar till näringsverksamheten. Om näringsidkaren kompenserar genom att erlägga marknadsmässigt pris, sker naturligtvis ingen uttagsbeskattning. Om näringsidkaren däremot "köper ut" tillgången för ett pris som understiger marknadsvärdet, betraktas skillnaden mellan erlagt pris och marknadsvärdet som ett uttag.

Är det verkligen någon idé att skatteplanera i en lågkonjunktur? Jo, det finns anledning att tänka på sådant även i en lågkonjunktur. Faktum är att en lågkonjunktur i vissa avseenden ger extrema möjligheter!

Många företagare vill göra omstruktureringar men har hittills fått nej av revisorn eller skattekonsulten. Vissa omstruktureringar kan nämligen inte göras utan uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattning. Det första begreppet "uttagsbeskattning" är något som inträffar när en vara eller tjänst tagit ut ur rörelsen utan betalning eller för ett pris som understiger marknadsvärdet. Genom uttagsbeskattning får företaget då betala skatt som om varan eller tjänsten sålts för marknadspris. En ICA - handlare som bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform och tar ut bröd och mjölk för sig och familjens behov, får finna sig i att bolaget blir beskattat som om varorna sålts för marknadspris. Därefter blir han själv i egenskap av aktierägare beskattad som för utdelning (inkomst av kapital) eller i värsta fall som för lön (inkomst av tjänst).

Samma typ av problem men med större beloppsmässiga konsekvenser kan uppkomma i samband med generationsskiften, gåvor, flyttning till utlandet m.m. då stora stora värden i form av anläggningstillgångar med mycket låga skattemässiga värden skall  tas ut ur en rörelse.

I en lågkonjunktur är dock marknadsvärdena mycket låga. Se t.ex. hur börsen värderas nu under våren 2009 jämfört med våren 2008! Även marknadsvärdena på många andra typer av tillgångar är mycket låga just nu, t.ex. fastigheter, fartyg, bilar, fabriksutrustning. Därför gäller det att passa på just nu innan marknadsvärdena går upp igen! 

För den företagare som funderar på att flytta utomlands kan det vara helt rätt tid att göra det nu! Det kan också vara rätt tid för ett generationsskifte!

Ibland saknas fritt eget kapital i balansräkningen för mer eller mindre nödvändig utdelning. Då kan det vara intressant att känna till att överavskrivningar på inventarier kan lösas upp utan omedelbar beskattning.

De flesta företag använder räkenskapenlig avskrivning. Företaget får då tillämpa antingen 30 % avskrivning på det skattemässiga restvärdet eller 20 % årlig avskrivning på anskaffningsvärdet. Företaget kan växla metod från år till år så att den mest gynnsamma metoden alltid används.

Vanligtvis gör åtminstone de lite större företagen dels planenligaavskrivning och dels överavskrivningar. De planenliga avskrivningarna görs med utgångspunkt i antaganden om den verkliga ekonomiska livslängden för varje tillgång eller grupp av tillgångar. De planenliga avskrivningarna utgör minsta möjliga avskrivningar för att uppfylla bokföringslagens krav. Därutöver görs överavskrivningar för att maximalt utnyttja skattereglerna. Summan av de planenliga avskrivningarna och överavskrivningarna brukar vara lika med maximala skattemässiga avskrivningar.

Genom att göra maximala skattemässiga avskrivningar skjuts skattebetalningarn framåt i tiden, vilket utgör en stor fördel för de flesta företag dels därför att det är ett sätt att finansiera verksamheten och dels för att minska räntekostnaderna.

Överavskrivningarna brukar ackumuleras varje år på balansräkningens skuldsida under rubriken "Obeskattade reserver". I en koncernbalansräkning förekommer normalt sett inte denna rubrik. I stället redovisas 28 % (26,3 % fr.o.m. 2009) av de obeskattade reserverna som "Uppskjuten skatt" och resten som eget kapital.

Alla som ska lämna deklaration är skyldiga att genom anteckningar, räkenskaper eller på annan sätt se till att deklarationen kan upprättas och kontrolleras. Om en skattskyldig person inte har avlämnat en självdeklaration till Skatteverket, trots att han varit skyldig att göra detta, eller om det finns brister i deklarationen eller i underlaget för deklarationen ska skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet (skönstaxering).

Denna skönstaxeringsregel i taxeringslagen är införd under rubriken ”Årlig taxering”. Grunderna för skönstaxering kan emellertid aktualiseras också vid ordinär omprövning och vid eftertaxering.

 Den vanligaste skönstaxeringssitutionen är den att en skattskyldig, som är deklarationsskyldig, inte har kommit in med en självdeklaration. Normalt föreläggs en sådan person att komma in med en självdeklaration. Skönstaxering kan emellertid åsättas utan ett sådant föreläggande, men det torde vara ovanligt att detta sker. Det skattskyldige kan dock inte påföras skattetillägg om inte ett föreläggande har sänts ut.

Skönstaxering kan också aktualiseras om den skattskyldige har gett in en självdeklaration, om deklarationen i sig är så bristfällig att skatt eller underlag för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt. Några andra förutsättningar behöver normalt inte vara uppfyllda för att åsätta den skattskyldige en sådan skönstaxering och ett till skönstaxeringen knutet skattetillägg.