HFD 2025 ref. 40

En särskild vinstandel i en fond (s.k. carried interest) har ansetts utgöra avkastning på mottagarens investering i fonden. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 6238-24).

Bakgrund

1. Detta mål rör hur en resultatfördelning i en riskkapitalfond ska behandlas vid beskattningen. Riskkapitalfonder investerar i onot­erade bolag. Kapitalet i fonderna kommer huvudsakligen från t.ex. pensionsfonder och andra institutionella investerare. Riskkapital­fondernas investeringar görs ofta med ett bestämt tidsperspektiv som innebär att portföljbolagen avyttras när de har expanderat och utvecklat sin lönsamhet. 

2. Externa investerare i en riskkapitalfond förväntar sig att den som förvaltar fonden gör medinvesteringar i fonden. Villkoren för sådana medinvesteringar är ofta asymmetriska vilket innebär att förvaltaren av fonden – eller ett till förvaltaren närstående bolag – får en högre andel av vinsten än vad som motsvarar dennes andel av investerat kapital, dock endast om fondens avkastning överstigit en viss nivå. En sådan särskild vinstandel benämns i regel med det engelska uttrycket ”carried interest”. 

3. M.V. är anställd i ett bolag, Nordic Capital Investment Advis­ory AB (Advisory), som lämnar investeringsråd till en förvaltare av en riskkapitalfond. Han ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i vissa beskattningsfrågor. Av ansökan framgår följande. 

4. Fonden är bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och mot­svarar närmast ett svenskt kommanditbolag, men är inte en juridisk person enligt den associationsrättsliga lagstiftningen i Luxemburg. Grundare av fonden är Nordic Capital Europe GP S.à r.l. (GP) och NC Europe ILP S.à r.l. (ILP). Båda bolagen är hemmahörande i Luxemburg. Fonden kommer att vara en s.k. alternativ investerings­fond enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa invest­eringsfonder. 

5. GP är general partner, dvs. obegränsat ansvarig, i fonden och dess förvaltare. För sin förvaltning av fonden erhåller GP ett förvalt­ningsarvode, som är marknadsmässigt. För sin rådgivning till för­valtaren erhåller Advisory ett rådgivningsarvode, som också är marknadsmässigt. 

6. Det bolag genom vilket fondens grundare gjort medinvest­eringen i fonden är ILP. Medinvesteringen uppgår till 2 procent av fondens kapital. ILP är limited partner i fonden, dvs. begränsat ansvarig. Övriga investerare i fonden, främst institutionella invest­erare, är också limited partners. 

7. Enligt fondavtalet ska resultatet i fonden, något förenklat, fördelas mellan de externa investerarna i fonden och ILP på följande sätt. I första hand med 100 procent till investerarna till dess de har fått tillbaka det kapital som de har investerat i fonden. Därefter med 100 procent till investerarna till dess de har fått 8 procent ränta på investerat kapital. Och slutligen med 80 procent till investerarna och 20 procent till ILP (dvs. den särskilda vinst­andelen eller carried interest). 

8. M.V. har fått möjlighet att köpa aktier i NC Europe Holding S.à r.l. (Holding), som äger samtliga aktier i GP och ILP. Aktierna i Holding är föremål för vissa förfogandeinskränkningar, bl.a. kopplade till M.V:s anställning i Advisory. Han avser att köpa aktierna genom ett av honom helägt fåmansbolag. Enligt förutsätt­ningarna för ansökan kommer aktierna i fåmansbolaget att vara kvalificerade andelar eftersom han kommer att vara verksam i betydande omfattning i GP. Genom innehavet av aktierna i Holding kommer han att ha rätt till en andel av den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla. 

9. M.V. ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om den särskilda vinstandelen som betalas ut från fonden till ILP eller ut­delning från ILP till Holding kommer att beskattas hos honom som inkomst av tjänst (fråga 1). Han frågade även om utdelning från Holding till fåmansbolaget kommer att tjänstebeskattas hos honom (fråga 2). 

10. Skatterättsnämnden besvarade bägge frågorna med att in­komsterna inte kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst. Enligt nämnden finns det inget som talar för att M.V. har någon möjlighet att disponera över inkomsterna i fråga 1 innan fåmansbolaget mottar medel i form av utdelning från Holding eller kapitalvinst på aktierna i Holding. Avseende fråga 2 uttalade nämnden att det måste beaktas att inkomsten aktiebolagsrättsligt är utdelning. Att ersättningen i form av carried interest destinerats till ILP och inte till förvaltaren ansågs sakna betydelse eftersom det är fråga om medel som omfördelats inom en helägd koncern. Det ansågs också saknas en direkt och avgörande koppling mellan M.V:s arbetsinsatser och utdelningen från Holding. De förfogandeinskränkningar som följer av aktieägaravtalet föranledde enligt nämnden ingen annan bedöm­ning.

Yrkanden m.m.

11. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska fastställas. 

12. M.V. anser också att förhandsbeskedet ska fastställas.

Skälen för avgörandet

Rättslig reglering m.m.

13. Av 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att löner och andra inkomster som erhålls på grund av anställning ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. 

14. Av 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § inkomstskattelagen framgår att utdelningar på grund av innehav av tillgångar ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. 

15. Utdelningar på kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas hos fysiska personer enligt bestämmelserna i 57 kap. inkomst­skattelagen. Enligt 2 § tas sådana utdelningar i viss omfattning upp i inkomstslaget tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

16. Frågan i målet är om resultatfördelningen i fonden ska frångås vid beskattningen. Mer specifikt är frågan om den särskilda vinst­andel som ILP kan komma att erhålla i stället ska hänföras till de externa investerarna eller till GP och i så fall vilka skatteeffekter det kan få för M.V. M.V. anser att den avtalade resultatfördelningen inte ska frångås, medan Skatteverket menar att den särskilda vinst­andelen vid beskattningen ska anses tillfalla GP. Eftersom ILP och GP ingår i samma koncern är Skatteverkets uppfattning emellertid att det inte leder till några beskattningskonsekvenser för M.V. 

17. Fonden kan sägas motsvara ett svenskt kommanditbolag. Utgångspunkten är att resultatfördelningen i ett kommanditbolag grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. Den beslutade fördelningen kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl (se t.ex. RÅ 2002 ref. 115 I och II). 

18. Bolagsmän i fonden är GP, ILP och de externa investerarna. GP och ILP är närstående till varandra, medan de externa invest­erarna är oberoende i förhållande till GP och ILP. Mellan oberoende parter saknas i regel grund för att man vid beskattningen ska frångå den avtalade resultatfördelningen. Fördelningen mellan å ena sidan GP och ILP och å andra sidan de externa investerarna ska således accepteras. 

19. Härefter återstår frågan om resultatfördelningen innebär en obehörig inkomstöverföring från GP till ILP eller om det faktum att GP inte har rätt till den särskilda vinstandelen innebär att fördel­ningen anses betingad av skatteskäl. 

20. ILP har åtagit sig att investera 2 procent av fondens kapital. M.V. har uppgett att det finns affärsmässiga skäl till att det är ILP och inte GP som gör detta åtagande. Ett sådant skäl är att ILP, till skillnad från GP, bara är ansvarigt för fondens förpliktelser upp till investerat kapital. M.V. har vidare uppgett att det i riskkapital­branschen är allmänt vedertaget att den som åtagit sig att investera också har rätt till den särskilda vinstandelen. Att ILP och GP som grundare av fonden valt att inte låta GP åta sig att investera i den, och därmed erhålla den särskilda vinstandelen, kan mot denna bakgrund inte anses innebära att en obehörig inkomstöverföring skett från GP till ILP eller att resultatfördelningen kan anses betingad av skatteskäl. 

21. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar sammanfattnings­vis att det är ILP som har rätt till den särskilda vinstandelen och att den utgör avkastning på den investering som ILP gjort i fonden. De inkomster som avses med ansökan om förhandsbesked leder därmed inte till några beskattningskonsekvenser för M.V. De förfogandeinskränkningar som följer av aktieägaravtalet mellan Holdings ägare föranleder ingen annan bedömning. 

22. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens för­hands­besked.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten (skiljaktig), Knutsson, Askersjö (skiljaktig), Nilsson och Westberg. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Granholm.

Justitieråden Jermsten och Askersjö var skiljaktiga beträffande motiveringen och ansåg att domen fr.o.m. punkt 1 skulle ha följande lydelse.

Bakgrund 

1. Detta mål rör hur inkomster som härrör från en särskild vinstandel i en fond, carried interest, i ett visst fall ska behandlas vid beskattningen. Carried interest är ersättning till fondens grundare enligt en modell inom riskkapitalbranschen om vinstdelning mellan externa investerare i fonden och fondens grundare. Om avkastningen i fonden överstiger en viss nivå erhåller grundarna en högre andel av vinsten än vad som motsvarar deras investerade kapital. 

2. Den nu aktuella riskkapitalfonden är bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och motsvarar närmast ett svenskt kommanditbolag, men är inte en juridisk person i Luxemburg. Fonden bildades genom att Nordic Capital Europe GP S.à r.l. (GP) och NC Europe ILP S.à r.l. (ILP) ingick ett s.k. Limited Partnership. Båda bolagen, som är luxemburgska mot­svarigheter till svenska aktiebolag, ägs till 100 procent av NC Europe Holding S.à r.l. (Holding) som också motsvarar ett svenskt aktiebolag. Fonden kommer att vara en s.k. alternativ investeringsfond enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-direktivet). 

3. GP är general partner, dvs. obegränsat ansvarig för fondens för­pliktelser och förvaltare av fonden (AIF-förvaltare). För sin förvaltning av fonden erhåller GP ett fast arvode från fonden som ska täcka kostnaderna för den löpande förvaltningen. ILP är limited partner i fonden, dvs. begränsat ansvarig, och har enligt fondavtalet åtagit sig att investera minst 2 procent av kapitalet. ILP har rätt till två typer av avkastning; avkastning på investerat kapital på liknande villkor som de externa investerarna i fonden och avkastning i form av carried interest. 

4. M.V. är anställd i ett bolag, Nordic Capital Investment Advisory AB (Advisory), som lämnar investeringsråd till GP. Han har erbjudits att köpa B-aktier i Holding. Han avser att köpa aktierna genom ett av honom helägt fåmansbolag, M.V. Invest AB (Marat AB). 

5. Enligt förutsättningarna för ansökan kommer aktierna i Marat AB att vara kvalificerade andelar på grund av att M.V. kommer att vara verksam i betydande omfattning i GP, att han genom köpet av aktierna indirekt kommer att vara delägare i GP och att GP inte har några utomstående ägare. Genom innehavet av aktierna i Holding kommer han att ha rätt till en andel av den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla.

6. M.V. ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om den carried interest som betalas ut från fonden till ILP eller utdelning från ILP till Holding kommer att beskattas hos honom enligt 11 kap. inkomst­skatte­lagen (1999:1229) (fråga 1). Han frågade även om utdelning från Holding till Marat AB kommer att beskattas hos honom enligt 11 kap. inkomst­skattelagen (fråga 2). 

7. Skatterättsnämnden fann att inkomsterna inte kommer att beskattas i inkomstskatteslaget tjänst. 

8. Avseende fråga 1 konstaterade Skatterättsnämnden att frågan i den delen gäller beskattning av inkomster som härrör från den typ av vinstandel som gäller för riskkapitalfonder och om de kan beskattas som inkomst av tjänst hos sökanden. De ersättningar som frågeställningen avser är dels medel som betalas från fonden till ILP, dels utdelning från ILP till Holding. 

9. Skatterättsnämnden delade sökandens uppfattning att oavsett hur dessa inkomster skatterättsligt ska klassificeras finns det inget i ärendet som talar för att han har någon möjlighet att disponera över inkomsterna före det att Marat AB mottar medel såsom utdelning eller som kapitalvinst på aktierna i Holding (jfr RÅ 2008 ref. 66). Eftersom beskattningstid­punkt­­en inte infallit utesluter detta i sig att inkomsterna beskattas som inkomst av tjänst. 

10. Avseende fråga 2 motiverade nämnden svaret enligt följande. 

11. Utifrån den definition som gäller beträffande carried interest enligt AIFM-direktivet är denna typ av inkomst en ersättning för arbets­presta­tioner som tillkommer AIF-förvaltaren för förvaltning av en fond. Det går emellertid inte att endast utifrån denna definition avgöra om utdelning på sökandens indirekt ägda B-aktier i Holding till Marat AB, ska beskattas som inkomst av tjänst eller på annat sätt. 

12. I detta fall gäller dessutom, till följd av de avtal som ligger till grund för fondstrukturen, att ersättningen i form av carried interest kan sägas komma från annan än förvaltaren av fonden. Att ersättningen på detta sätt destinerats till ILP har inte någon betydelse för svaret på den ställda frågan eftersom det är medel som omfördelas inom en helägd koncern. Detta påverkar inte sökandens beskattningssituation. 

13. Vid bedömningen måste beaktas att inkomsten i fråga är medel som enligt beslut på bolagsstämma ska betalas ut till aktieägarna så som utdel­ning. Vidare gäller enligt förutsättningarna att samtliga B-aktieägare kommer att ha samma rätt till utdelning, dvs. ingen innehavare av B-aktier kommer att erhålla en högre utdelning per aktie än någon annan. Omständigheterna utgör då inte en sådan aktiebolagsrättsligt säregen situation som motiverar ett avsteg från den angivna huvudprincipen om hur ersättningen ska klassificeras. Enligt förutsättningarna gäller visser­ligen att antalet B-aktier som de anställda erbjuds att förvärva till viss del baseras på roll och senioritet inom Nordic Capital. Dessa omständigheter kan inte jämställas med förhållandena i HFD 2019 ref. 52 där det i praktiken kunde bli en betydande grad av differentiering av utdelning på aktier av samma slag. Det finns för sökandens del inte en som i rättsfallet motsvarande direkt och avgörande koppling mellan de arbetsinsatser som han ska utföra som verksam inom fondstrukturen och den utdelning han genom sitt bolag kan komma att uppbära. 

14. Mot bakgrund av ovanstående ansåg Skatterättsnämnden att det saknades anledning att bedöma den ställda frågan på annat sätt än vad parterna gjorde, dvs. att utdelning på sökandens B-aktier från Holding till Marat AB inte ska beskattas hos honom enligt bestämmelserna i 11 kap. inkomstskattelagen. De förfogandeinskränkningar för sökanden som följer av aktieägaravtalet mellan Holdings ägare föranledde inte heller någon annan bedömning (jfr t.ex. RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129).

Yrkanden m.m. 

15. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska fastställas. 

16. M.V. anser också att förhandsbeskedet ska fastställas. 

Skälen för avgörandet 

Rättslig reglering m.m. 

17. Enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen ska löner, arvoden och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. 

18. Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Inkomster ska enligt 8 § tas upp som intäkt det beskattningsår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. 

19. Av 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § framgår att utdelningar på grund av innehav av tillgångar ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. 

20. I artikel 4 d i AIFM-direktivet definieras carried interest som en andel av AIF-fondens vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltning av AIF-fonden, exklusive eventuell andel av AIF-fondens vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som avkastning på investering som AIF-förvaltaren har gjort i fonden.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning 

21. Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterätts­nämnden. Förhandsbeskedet ska alltså fastställas.

______________________________

Skatterättsnämnden (2024-02-10, Cejie, Dahlberg, Eng, ordförande, Hellenius, Rubenson, Sundin och Östman Johansson [skiljaktig]):

Förhandsbesked

Frågorna 1–2

Inkomsterna kommer inte beskattas i inkomstslaget tjänst.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1 

Frågan i denna del gäller beskattning av inkomster som härrör från den typ av vinstandel som gäller för riskkapitalfonder och om de kan beskattas som inkomst av tjänst hos sökanden. De ersättningar som frågeställningen avser är dels medel som betalas från Fonden till ILP, dels utdelning från ILP till Holding. 

Skatterättsnämnden delar sökandens uppfattning att oavsett hur dessa inkomster skatterättsligt ska klassificeras finns det inget i ärendet som talar för att han har någon möjlighet att disponera över inkomsterna före det att hans holdingbolag Marat AB mottar medel såsom utdelning eller som kapitalvinst på aktierna i Holding (jfr RÅ 2008 ref. 66). Eftersom beskattningstidpunkten inte infallit utesluter detta i sig att inkomsterna beskattas som inkomst av tjänst. 

Fråga 2 

Utifrån den definition som gäller beträffande carried interest enligt AIFM-direktivet är denna typ av inkomst en ersättning för arbetsprestationer som tillkommer AIF-förvaltaren för förvaltning av en fond. Det går emellertid inte att endast utifrån denna definition avgöra om utdelning på sökandens indirekt ägda B-aktier i Holding till hans bolag Marat AB, ska beskattas som inkomst av tjänst eller på annat sätt. 

I detta fall gäller dessutom, till följd av de avtal som ligger till grund för fondstrukturen, att ersättningen i form av carried interest kan sägs komma från annan än förvaltaren av fonden. Att ersättningen på detta sätt destinerats till ILP kan enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte ha någon betydelse för svaret på den ställda frågan eftersom det är medel som omfördelas inom en helägd koncern. Detta påverkar inte sökandens beskattningssituation. 

Vid bedömningen måste beaktas att inkomsten i fråga är medel som enligt beslut på bolagsstämma ska betalas ut till aktieägarna så som utdelning. Vidare gäller enligt förutsättningarna att samtliga B-aktieägare kommer ha samma rätt till utdelning, dvs. ingen innehavare av B-aktie kommer erhålla en högre utdelning per aktie än någon annan. Omständig­heterna utgör då inte en sådan aktiebolagsrättslig säregen situation som motiverar ett avsteg från den angivna huvudprincipen om hur ersättningen ska klassificeras. Enligt förutsättningarna gäller visserligen att antalet B-aktier som de anställda erbjuds att förvärva till viss del baseras på roll och senoritet inom Nordic Capital. Dessa omständigheter kan emellertid enligt Skatterättsnämndens mening inte jämställas med förhållandena i HFD 2019 ref. 52 där det i praktiken kunde bli en betydande grad av differen­tiering av utdelning på aktier av samma slag. Det finns för sökandens del inte en som i rättsfallet motsvarande direkt och avgörande koppling mellan de arbetsinsatser som han ska utföra som verksam inom fondstrukturen och den utdelning han genom sitt bolag kan komma att uppbära. 

Mot bakgrund av ovanstående saknas anledning att bedöma den ställda frågan på annat sätt än vad parterna gör, dvs. att utdelning på sökandens B-aktier från Holding till Marat AB inte ska beskattas hos honom enligt bestämmelserna i 11 kap. IL. De förfogandeinskränkningar för sökanden som följer av aktieägaravtalet med Partners Holding föranleder inte heller någon annan bedömning (jfr t.ex. RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129).

Östman Johansson var skiljaktig såvitt avsåg svaret på fråga 2 och anförde:

Av den fondstruktur som har presenterats för Skatterättsnämnden framgår att den särskilda vinstandelen (carried interest) enligt punkterna c) och d) i fondavtalet slussas från Fonden till ILP och vidare till Holding. Därefter slussas den vidare för att slutligen hamna hos personer som är anställda inom Nordic Capital. Den särskilda vinstandelen tillkommer genom detta endast sådana personer som är verksamma inom Nordic Capital. Det framgår också att enbart personer som är anställda inom fondstrukturen kommer att erbjudas att förvärva aktier i Holding. Vidare uppges att antalet aktier i Holding som anställda erbjuds att förvärva kommer att baseras på roll och senioritet. 

Av presentationen framgår alltså att avkastningen från Fonden enligt punkterna c) och d) i fondavtalet, genom olika aktieslag i ILP och Holding, kommer att fördelas asymmetriskt så att personer som arbetat med Fondens värdeutveckling får en större andel av kvarvarande vinstmedel än de externa investerarna. Det finns alltså en direkt koppling mellan dessa personers arbetsinsatser för Fondens räkning och den avkastning de får på sin investering. 

Den särskilda vinstandel som tillfaller sökanden utgår till följd av hans arbete för Fonden. Det är alltså enligt min mening fråga om en sådan ersättning som ska beskattas som inkomst av tjänst (se Högsta förvalt­ningsdomstolens avgöranden RÅ 2008 ref. 66, HFD 2019 ref. 52 och HFD 2020 ref. 1 punkt 14). 

Det framgår vidare att det är sökanden som, på grund av sin anställning som investeringsrådgivare för Fonden, har fått förvärva aktier i Holding. Sökanden är därmed rätt skattesubjekt för inkomsten. Den omständigheten att han valt att förlägga ägandet i sitt holdingbolag innebär inte att han kan undgå att beskattas för inkomsten från Holding som inkomst av tjänst. Rätt beskattningstidpunkt är när sökanden kan disponera över ersättningen, det vill säga när beloppet utbetalats från Holding. (Se bl.a. RÅ 1962 ref. 46 och RÅ 2008 ref. 66.) Jag anser därmed att fråga 2 ska besvaras med ja.