Pressmeddelanden

Publicerad 10 maj 2024

Regeringen har i dag gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur myndighetens penningtvättstillsyn kan utvecklas. Uppdraget syftar till att stärka förutsättningarna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan till exempel handla om att göra fler platsbesök.

Företag som förmedlar betalningar åt andra, så kallade betaltjänstleverantörer, löper stor risk att missbrukas av kriminella nätverk. I den gruppen återfinns bland annat cirka 1 200 ombud till utländska betalningsinstitut. Finansinspektionen utövar tillsyn över att betaltjänstleverantörer uppfyller sina skyldigheter enligt EU:s regelverk. Tillsynen ska vara riskbaserad, det innebär att den ska ta hänsyn till att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism varierar från fall till fall.

– Att penningtvättstillsynen är träffsäker är viktigt för att komma åt den kriminella ekonomin. En alltför standardiserad tillsyn över breda områden kan leda till sämre effektivitet. Mot den bakgrunden får Finansinspektionen nu i uppdrag att redogöra för hur penning­tvättstillsynen kan utvecklas. Samtidigt kommer vi från regeringens sida arbeta för att vår styrning ska bli mer ändamålsenlig, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Finansinspektionen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2024.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Publicerad 08 maj 2024

Regeringen har beslutat ett en utredare ska se över om reglerna om frivillig beskattning för moms vid uthyrning av lokaler ska utvidgas till fler situationer än idag. Utredaren ska också bedöma hur momsreglerna om justering av tidigare gjorda avdrag vid fastighetsförsäljning ska ändras för att bli förenliga med EU-rätten och i det sammanhanget överväga frivillig beskattning vid försäljning av fastighet.

Fastighetsägare behöver som huvudregel inte lägga på moms vid försäljning och uthyrning av fastigheter. En fastighetsägare kan dock under vissa förutsättningar välja att lägga moms på hyran och därmed få rätt till avdrag för momsen på sina kostnader, så kallad frivillig beskattning.

I vissa fall finns dock inte en sådan möjlighet, exempelvis vid uthyrning till ideella föreningar. Det innebär att det är mer kostsamt för en fastighetsägare att hyra ut till sådana organisationer, vilket medför att vissa hyresvärdar inte vill hyra ut sina lokaler i de fallen. Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över om reglerna om frivillig beskattning för moms vid uthyrning av lokaler ska utvidgas till att omfatta fler situationer än idag.

Utredaren ska även se över reglerna om justering av tidigare gjorda avdrag vid försäljning av fastighet. Översynen görs mot bakgrund av en dom från EU-domstolen (den s.k. Sögård-domen), som slår fast att de svenska reglerna inte är förenliga med EU-rätten. Utredaren ska i samband med det överväga om en möjlighet till frivillig beskattning vid försäljning av fastigheter kan införas för att lindra effekterna av ändringen.

Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 06 maj 2024

Sverige och Danmark har nu nått en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal. Syftet är främst att förenkla för gränspendlare och deras arbetsgivare och därmed få en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresund. Ambitionen är att underteckna avtalet så fort som möjligt så att det kan träda kraft 2025.

I samband med det danska statsbesöket träffade finansminister Elisabeth Svantesson Danmarks skatteminister Jeppe Bruus. Därmed lades sista handen vid en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal på skatteområdet.

– Det här avtalet gör att det blir enklare för pendlare att distansarbeta om man bor i Sverige men jobbar i Danmark. Det här innebär att vi får en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen och skapar förutsättningar för fler jobb och högre tillväxt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Öresundsavtalet från 2003 reglerar främst beskattningen av de som pendlar över Öresund. Genom det nuvarande avtalet ges möjlighet för en gränspendlare att i viss utsträckning arbeta hemifrån och fortsatt bara beskattas i det land där arbetet normalt utförs. Kopplat till dessa regler finns också en kompensations­ordning, som innebär att kompensation på ömsesidig basis betalas för det faktum att pendlarna inte beskattas i sina hemkommuner.

Genom överenskommelsen att uppdatera Öresundsavtalet, anpassas det till dagens arbetsmarknad. Personer som normalt pendlar över Öresund ska under mer flexibla former kunna utföra en del av sitt arbete i sitt bosättningsland, utan förändrad beskattningssituation. Denna flexibilitet ska även vara tillgänglig för offentligt anställda, vilket nu inte är fallet.

Kompensationsordningen kommer fortsättningsvis även att omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, vilket nu inte görs. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige.

Nu vidtar arbete i båda länderna med en teknisk granskning av avtalet, för att sedan gå vidare mot ett undertecknande under sommaren. Ambitionen är att avtalet om möjligt ska träda i kraft 2025. 

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 02 maj 2024

I dag överlämnade Utredningen om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande på mervärdesskatteområdet, särskilt så kallade karusellbedrägerier.

Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier orsakar varje år Sverige och övriga medlemsstater inom EU betydande förluster. Bedrägerierna bygger på missbruk av mervärdesskattereglerna för gränsöverskridande transaktioner inom EU. Det är fråga om kvalificerad och organiserad ekonomisk brottslighet av mycket allvarlig karaktär. Samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas av stora kostnader till följd av bedrägerierna.

I betänkandet lämnar utredningen flera förslag till åtgärder som syftar till att hindra att bedrägerierna kan genomföras bland annat genom att begränsa tillgången till mervärdesskattesystemet för personer med avsikt att utföra bedrägerier. Utredningen har bedömt att åtgärderna är effektiva mot bedrägerierna samtidigt som de har liten påverkan på företag i allmänhet.

Förslagen innebär bland annat att:

Skatteverket föreslås få ytterligare verktyg för att stärka kontrollverksamheten kopplad till registreringen för mervärdesskatt bland annat i form av ökade möjligheter till föreläggande om uppgifter, möjlighet att begära personlig inställelse samt att genomföra identitetskontroller.
För att begränsa möjligheten till EU-handel i syfte att genomföra mervärdesskattebedrägerier föreslås en möjlighet att visa ett registreringsnummer för mervärdesskatt som ogiltigt i det elektroniska systemet för utbyte av information mellan EU-länder, VAT Information Exchange System om det är sannolikt att ett registreringsnummer används, eller kommer att användas, för mervärdesskattebedrägerier.
Skatteverket föreslås få större möjligheter att avregistrera eller neka registrering för mervärdeskatt i samband med mervärdesskattebedrägerier.

Utredningens förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 29 april 2024

Finansminister Elisabeth Svantesson har i dag tagit emot Produktivitetskommissionens delbetänkande. I betänkandet lämnar kommissionen förslag för att höja produktiviteten i svensk ekonomi.

– Produktivitet är avgörande för den ekonomiska utvecklingen. Sverige har under flera år haft en svag produktivitetsutveckling. För att vända trenden tillsatte jag en Produktivitetskommission som fick i uppgift att ta fram förslag för att stärka produktiviteten i både privat och offentlig sektor. Nu ser jag fram emot att analysera kommissionens förslag för att sedan bereda dem vidare i Regeringskansliet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

I detta delbetänkande behandlas vissa av de områden som Produk­tivitetskommissionen har i uppdrag att analysera och bedömer vara av väsentlig relevans för produktivitetstillväxten. Andra områden kommer att tas upp i huvudbetänkandet.

I delbetänkandet föreslås bland annat åtgärder inom: 

Regelförenkling: Produktivitetskommissionen anser att det finns behov av såväl ett förstärkt stöd till som aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myndigheternas arbete med regelförenkling. Kommissionen föreslår bland annat att särskild kom­petens för detta samlas hos Ekonomistyrningsverket (ESV) och att mer resurser tillförs för att kunna stötta statliga förvaltningsmyn­digheter och Regeringskansliet med konsekvensutredningar och utvärderingar.

Bostäder och byggande: Produktivitetskommissionen bedömer att det finns särskilda fak­torer som över tid har begränsat utbudet av bostäder och att bostadsbyggandet skulle kunna öka om dessa hinder undanröjdes. Produktivitetskommissionen föreslår därför en översyn av bostadspolitiken med målsättningen att förbättra marknadsförutsättningarna för bostadsbyggande. Regelverken behöver förenklas, processer kortas och planmonopolet ses över enligt kommissionen. Därtill föreslås fri hyressättning i nyproduktion och förändringar av strandskyddet.

Till­ståndsprocesser: Det huvudsakliga problemet med dagens tillståndsprocesser är enligt kommissionen osäkerheten i tillämpningen och att tiden till avgöran­det är för lång. Produktivitetskommissionen lämnar därför förslag som syftar till att förbättra vissa typer av till­ståndsprocesser bland annat genom att göra dem snabbare. Det kan exempelvis ske genom att vissa åtgärder som i dag kräver en fullständig tillstånds­ansökan i stället hanteras inom ramen för en ansökan om ett så kallat ändringstillstånd.

Transportinfrastruktur: Produktivitetskommissionen lämnar flera förslag för att analyser av den samhällsekono­miska effektiviteten ska få större genomslag i planprocessen för transportinfrastruktur. Kommissionen bedömer vidare att transportinfrastrukturen är väl utbyggd i Sverige samtidigt som stora delar närmat sig eller passerat sin tekniska livslängd vilket leder till försämrad kapacitet och tillförlitlighet. Fokus bör enligt kommissionen därför skifta från nyinvestering till underhåll och reinvestering i högre grad.

Utbildningsväsen­det: Produktivitetskommissionen lämnar förslag för att åtgärda ett antal identifierade problem­områden inom svensk skola och högre utbildning. Bland annat föreslås att betygsättningen bör knytas till externt rättade nationella prov för att komma till rätta med betygsinflationen. Inom resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen föreslås att en arbetsmarknadskomponent införs.

Skatter: En av kommissionens slutsatser är att ett skifte av skatteuttaget från arbetsinkomstrelaterade skattebaser till mindre rörliga baser, exempelvis fastigheter, kan öka den samhällsekonomiska effektiviteten i skatteuttaget och därmed tillväxten. Kommissionen pekar också på behovet av sänkt marginalskatt på höga arbetsinkoms­ter för att öka incitament till utbildning och ökad ansträngning och ansvarstagande på jobbet. Vidare menar Produktivitets­kommissionen att beskattningen av förvärvsinkomster bör förenklas och att beskattningen bör sänkas vid lägre inkomster.

Övrigt: Slutligen lämnar kommissionen förslag bland annat för att främja lärande mellan kommuner och regioner, för att åstadkomma ett mer effektivt, innovativt och lärande arbete med policyutveckling i statsförvaltningen, och för att förstärka det finanspolitiska ramverket.
 

Bakgrund

I april 2023 tillsatte regeringen en kommission med uppdrag att analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten samt lämna förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn. Kommissionens arbete leds av Hans Lindblad, före detta riksgäldsdirektör och chef för Riksgäldskontoret. Till kommissionen är ett antal ledamöter med olika kompetenser och erfarenheter knutna. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 22 april 2024

Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter. Därför remitteras dessa promemorior från Finansdepartementet.

Förslagen som listas nedan kommer att ligga till grund för budgetförhandlingarna i höst och det är inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att gå vidare med de nedan upptagna skatteförändringarna. Om de förslag som nu remitteras kommer att presenteras i regeringens höstbudget blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige. Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– En remittering av förlängning av skattenedsättningen för jordbruksdieseln görs mot bakgrund av höga priser på viktiga insatsvaror och syftar till att stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket. Det skulle även underlätta för försörjningsberedskapen. Förslaget är att skattenedsättningen för jordbruksdiesel kommer att gälla även under 2025, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– För att stärka idrottsrörelsen och underlätta för både idrottsutövare som idrottsföreningar har vi remitterat förslag på att höja beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare från en ideell förening. Det skulle innebära lägre kostnader för ideella föreningar och möjliggör en högre avgiftsfri ersättning till utövarna, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Remittering om sänkt ersättningsnivå för expertskatt syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrens­kraft. En sänkning av ersättningsnivån bedöms göra reglerna mer konkurrens­kraftiga i ett internationellt perspektiv, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna.

Följande förslag har remitterats
Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt 

I promemorian föreslås att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad. Förslaget syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrens­kraft.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 8,1 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 900 kronor per år för dem som omfattas av förslaget om förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget. 

I promemorian föreslås vidare att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för dem som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Förslag om höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare

I promemorian föreslås att beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet i 7 kap. inkomstskattelagen höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Eftersom det finns ett samband mellan socialförsäkringssystemet och socialavgiftssystemet ska sådan avgiftsfri ersättning till idrottsutövare varken vara sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Idrottsföreningen ska inte heller göra skatteavdrag på den avgiftsfria ersättningen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

Förslag om sänkt flygskatt

I promemorian föreslås att flygskatten sänks till 39 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 1 till lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 162 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till samma lag och 259 kronor per passagerare som reser till en annan slutdestination. Förslaget innebär en halvering av de skattebelopp som skulle ha gällt för 2025, beräknade utifrån en prognos över den allmänna prisutvecklingen.

Flygskatten infördes med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Sedan införandet har dock skärpningar när det gäller EU ETS beslutats samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation) antagits. Därutöver drabbade covid-19-pandemin flygsektorn hårt med ekonomiska svårigheter som följd.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Förslag om slopad indexering av elskatt

I promemorian föreslås att den årliga indexeringen av energiskatten på el slopas permanent. Skattesatsen för energiskatt på el föreslås ligga kvar på 2024 års nivå, dvs. 42,8 öre per förbrukad kilowattimme.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Promemoria: Förslag om slopad indexering av elskatt 

Förslag om utvidgat växa-stöd

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget (s.k. växa-stöd) enligt lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag. I promemorian föreslås dels att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda, dels att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad. Det föreslås även att enskilda näringsidkares möjlighet att ta del av nedsättningen slopas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024. För enskilda näringsidkare som har anställt en person före den 1 januari 2025 ska bestämmelserna i sin äldre lydelse fortsätta att gälla för ersättning som ges ut till den personen.

Förslag om sänkt skatt på s.k. jordbruksdiesel

I promemorian föreslås en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som sker under 2025 ska nedsättning av energiskatt medges med 1 615 kronor per kubikmeter. För sådan förbrukning som sker under första kvartalet 2025 ska nedsättning av koldioxidskatt medges med 2 461 kronor per kubikmeter medan nedsättning av koldioxidskatt ska medges med 2 574 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker under resten av året.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 april 2025. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Förslag om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen

Regeringen har i propositionen Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (prop. 2023/24:86) föreslagit dels att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas, dels att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdragen under 2024. I promemorian föreslås att rot- och rutavdragen ska ha separata tak även efter 2024.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Oskar Cavalli-Björkman
Presskontakt, Sverigedemokraterna
Mobil 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Simon Hoff
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff

Elin Olofsson
Presschef hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-138 13 28
e-post till Elin Olofsson

Publicerad 22 april 2024

Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter. Därför remitteras dessa promemorior från Finansdepartementet.

Förslagen som listas nedan kommer att ligga till grund för budgetförhandlingarna i höst och det är inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att gå vidare med de nedan upptagna skatteförändringarna. Om de förslag som nu remitteras kommer att presenteras i regeringens höstbudget blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige. Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– En remittering av förlängning av skattenedsättningen för jordbruksdieseln görs mot bakgrund av höga priser på viktiga insatsvaror och syftar till att stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket. Det skulle även underlätta för försörjningsberedskapen. Förslaget är att skattenedsättningen för jordbruksdiesel kommer att gälla även under 2025, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– För att stärka idrottsrörelsen och underlätta för både idrottsutövare som idrottsföreningar har vi remitterat förslag på att höja beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare från en ideell förening. Det skulle innebära lägre kostnader för ideella föreningar och möjliggör en högre avgiftsfri ersättning till utövarna, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Remittering om sänkt ersättningsnivå för expertskatt syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrens­kraft. En sänkning av ersättningsnivån bedöms göra reglerna mer konkurrens­kraftiga i ett internationellt perspektiv, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna.

Följande förslag har remitterats
Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt 

I promemorian föreslås att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad. Förslaget syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrens­kraft.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 8,1 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 900 kronor per år för dem som omfattas av förslaget om förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget. 

I promemorian föreslås vidare att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för dem som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Förslag om höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare

I promemorian föreslås att beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet i 7 kap. inkomstskattelagen höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Eftersom det finns ett samband mellan socialförsäkringssystemet och socialavgiftssystemet ska sådan avgiftsfri ersättning till idrottsutövare varken vara sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Idrottsföreningen ska inte heller göra skatteavdrag på den avgiftsfria ersättningen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

Förslag om sänkt flygskatt

I promemorian föreslås att flygskatten sänks till 39 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 1 till lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 162 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till samma lag och 259 kronor per passagerare som reser till en annan slutdestination. Förslaget innebär en halvering av de skattebelopp som skulle ha gällt för 2025, beräknade utifrån en prognos över den allmänna prisutvecklingen.

Flygskatten infördes med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Sedan införandet har dock skärpningar när det gäller EU ETS beslutats samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation) antagits. Därutöver drabbade covid-19-pandemin flygsektorn hårt med ekonomiska svårigheter som följd.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Förslag om slopad indexering av elskatt

I promemorian föreslås att den årliga indexeringen av energiskatten på el slopas permanent. Skattesatsen för energiskatt på el föreslås ligga kvar på 2024 års nivå, dvs. 42,8 öre per förbrukad kilowattimme.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Promemoria: Förslag om slopad indexering av elskatt 

Förslag om utvidgat växa-stöd

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget (s.k. växa-stöd) enligt lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag. I promemorian föreslås dels att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda, dels att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad. Det föreslås även att enskilda näringsidkares möjlighet att ta del av nedsättningen slopas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024. För enskilda näringsidkare som har anställt en person före den 1 januari 2025 ska bestämmelserna i sin äldre lydelse fortsätta att gälla för ersättning som ges ut till den personen.

Förslag om sänkt skatt på s.k. jordbruksdiesel

I promemorian föreslås en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som sker under 2025 ska nedsättning av energiskatt medges med 1 615 kronor per kubikmeter. För sådan förbrukning som sker under första kvartalet 2025 ska nedsättning av koldioxidskatt medges med 2 461 kronor per kubikmeter medan nedsättning av koldioxidskatt ska medges med 2 574 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker under resten av året.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 april 2025. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Förslag om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen

Regeringen har i propositionen Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (prop. 2023/24:86) föreslagit dels att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas, dels att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdragen under 2024. I promemorian föreslås att rot- och rutavdragen ska ha separata tak även efter 2024.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Oskar Cavalli-Björkman
Presskontakt, Sverigedemokraterna
Mobil 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Simon Hoff
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff

Elin Olofsson
Presschef hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-138 13 28
e-post till Elin Olofsson

Publicerad 11 april 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om sänkt skatt på snus samt höjd skatt för bland annat cigaretter och röktobak. Förslagen aviserades i budgetpropositionen för 2024.

Skatten på tobakssnus är i dag klart lägre än skatten på cigaretter och röktobak, eftersom cigaretter och röktobak bedöms utgöra en större hälsofara. Denna skillnad bör återspeglas ytterligare och det finns därför skäl att sänka skatten på tobakssnus med cirka 20 procent. Det innebär att priset på en dosa snus förväntas sänkas med cirka 3 kronor.

Skatten på de flesta tobaksprodukter, inklusive cigaretter och röktobak, ska även höjas med cirka 9 procent. Eftersom inflationen den senaste tiden har varit högre än tidigare prognoser har skatten för 2024 blivit lägre än om de senaste två skattehöjningarna inte hade genomförts. De höjningarna har därmed inte fått den avsedda effekten. En höjd skatt och därmed högre priser på cigaretter och röktobak kan bidra till att minska rökningen.

Regeringen föreslår inga förändringar av skatten för tobaksfritt snus eller e-vätskor men bedömer att det finns skäl att dessa skatter årligen ska räknas upp med inflationen, vilket redan i dag sker för tobaksprodukter. På så sätt kommer förhållandet mellan skatterna på tobak och nikotin att vara samma över tid.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg