Punktmarkering

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 01 april 2026

Fusk och svartarbete inom rut, rot och grön teknik undergräver skattesystemet och slår mot seriösa företag. Därför föreslår regeringen flera lagändringar som ska stärka kontrollen och ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka felaktigheter och oseriösa aktörer.

I dag förekommer fusk och svartarbete inom företag som utför rot- och rutarbete samt installation av grön teknik, till exempel solceller och laddningspunkter för elbilar. Dessa oseriösa aktörer utnyttjar systemen och skapar osund konkurrens för alla de företag som gör rätt för sig. Tjänster inom systemen utförs av aktörer som verkar i riskbranscher för arbetslivskriminalitet, till exempel bygg-, städ- och transportbranschen. Inom dessa branscher är det vanligt att använda sig av underentreprenörer och bemanningsföretag, vilket kan försvåra Skatteverkets kontroll. Regeringen vill nu täppa till luckor i regelverket och stärka kontrollmöjligheterna så att fusket minskar.

– Regeringen arbetar på flera fronter för att strypa den kriminella ekonomin. Att motverka att företag fuskar till sig skattemedel är en viktig del av det arbetet. Med de här förslagen skärper vi kontrollen och ser till att skattepengar inte går till oseriösa aktörer och kriminella, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Förslagen innebär att företag som begär utbetalning för rot-, rut- eller grön teknik-arbeten ska lämna mer fullständiga uppgifter till Skatteverket:

ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats,
lämna uppgifterna på heder och samvete,
Skatteverket får också nya verktyg för att stärka kontrollen:

möjlighet att begära in uppgifter från till exempel underentreprenörer och bemanningsföretag genom så kallade tredjemansförelägganden,
möjlighet till efterbeskattning när ett företag måste betala tillbaka felaktigt utbetalda belopp,
ta ut kostnadsränta som beräknas fram till den dag återbetalningen faktiskt görs, i stället för fram till dagen Skatteverket fattar beslut om återbetalning, vilket är reglerna i nuläget.
Lagförslagen innebär också skärpta regler för så kallade personalliggare, som är den förteckning över vilka personer som är verksamma på arbetsplatsen, som vissa företag måste föra. Företag ska bland annat börja registrera uppgifter om inhyrd personals arbetsgivare. Vidare ska uppgifter i elektroniska personalliggare kunna överföras elektroniskt till Skatteverket. Skatteverket får dessutom möjlighet att vid kontrollbesök genomföra fler utredningsåtgärder än i dag. Dessa regler gäller alla företag som omfattas av kravet på personalliggare och inte bara sådana företag som är verksamma inom rot- och rutarbete samt arbete inom grön teknik.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 26 mars 2026

Regeringen har i dag utsett Fredrik Rosengren till ny generaldirektör och chef för Skatteverket. Fredrik Rosengren är i dag rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

– Jag är mycket glad att Fredrik Rosengren vill axla rollen som generaldirektör för Skatteverket åren framåt. Hans gedigna erfarenhet från offentlig förvaltning och goda ledaregenskaper kommer att vara till stor nytta för en av Sveriges viktigaste myndigheter, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Utöver rollen som rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten har Fredrik Rosengren mångårig erfarenhet från Skatteverket som överdirektör och administrativ chef. Fredrik Rosengren tillträder som generaldirektör och chef för Skatteverket den 18 maj 2026 och förordnandet gäller till och med den 31 maj 2032.

Regeringen avser ge nuvarande generaldirektör och chef för Skatteverket Katrin Westling Palm, vars nioåriga förordnande löper ut under hösten, nya uppgifter kopplade till arbetet med AI och svenska språkmodeller.

– Katrin Westling Palm har gjort ett gediget och bra arbete under sin tid som generaldirektör för Skatteverket och i tidigare roller inom statsförvaltningen. Hon har bland annat varit drivande i arbetet med att få till stånd ökad informationsdelning mellan myndigheter och i AI-kommissionens arbete, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen har därför, efter samråd med Katrin Westling Palm, beslutat att hon den 18 maj 2026 slutar som generaldirektör och chef för Skatteverket och i stället blir generaldirektör i Regeringskansliet. Regeringen avser inom kort att återkomma med beslut om vikarierande rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 24 mars 2026

För att motverka de ökande elkostnaderna för hushåll och företag föreslås att den årliga indexeringen av energiskatten på el slopas. Förslaget lämnas i en promemoria som har skickats ut på remiss inför höstbudgeten 2027.

Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent. Skattesatsen som gäller i dag, 36,0 öre per kilowattimme, föreslås gälla även efter den 31 december 2026 tills vidare.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Tidigare regler ska fortsätta att gälla för sådant som inträffat före det datum då de nya reglerna föreslås börjar gälla.

Om förslaget kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027 beror på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

Publicerad 23 mars 2026

För att motverka stigande energipriser avser regeringen föreslå flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026, en satsning för att under 2026 öka statliga myndigheters inköp av fossilfria drivmedel eller elektriska alternativ, och en stärkt elbilspremie. Totalt består energiprispaketet av satsningar för 4,7 miljarder kronor, där 4,1 miljarder kronor planeras ingå i kommande extra ändringsbudgetar.

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader.

Aviserad tillfällig sänkning av skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå

För att motverka stigande drivmedelspriser aviserar regeringen nu tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Regeringen kommer i närtid att föreslå att energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. Skattesänkningen motsvarar cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1,03 kronor per liter inklusive moms för bensin vid full prisövervältring. Sänkningen planeras ingå i en extra ändringsbudget.

Ansökan för att kunna sänka skatten ytterligare framöver

Regeringen vill ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder för att motverka ökande drivmedelspriser. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare avser regeringen därför också att ansöka hos EU-kommissionen om tillstånd att tillfälligt få sänka skatten under EU:s minimiskattenivå, likt det tillstånd Sverige fick 2022, under fem månader 2026. Om en sådan ansökan beviljas har regeringen möjlighet att göra ytterligare en sänkning som, om den genomförs, skulle motsvara 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring för både bensin och diesel.

Vid fortsatt förhöjda drivmedelspriser kommer regeringen kunna gå fram med skattesänkningen i ytterligare en extra ändringsbudget.

Nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026

Regeringen avser att i en extra ändringsbudget skjuta till ytterligare 2,4 miljarder kronor för att möjliggöra ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för hushållen i hela Sverige. Den totala kostnaden för stödet beräknas uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor, varav 1 miljard tilldelades anslaget genom budgetpropositionen för 2026.

Ersättningen kommer att baseras på hushållens månadsförbrukning under januari och februari 2026. Ersättningen ska utgå från en förbestämd och fast ersättning i respektive elområde. Beloppen ska sedan multipliceras med hushållens förbrukning under perioden. Regeringen kommer i närtid återkomma med närmare detaljer för hur el- och gasstöden ska beräknas.

Utbetalningarna av elstödet är planerade att inledas från mitten av juni 2026. Regeringen kommer att återkomma om en tidsplan för utbetalning av gasstödet.

Hushållen kommer inte att behöva ansöka om stödet. Försäkringskassan kommer hantera utbetalningarna av elstödet och Energimyndigheten och gasnätsföretagen kommer att hantera utbetalningar av gasstödet.

Regeringen avser att gå fram med förslaget till el- och gasstöd i en extra ändringsbudget.

Ny ersättning till myndigheter för att välja fossilfria och elektriska alternativ

Regeringen avser föreslå en ersättning på 500 miljoner kronor 2026 till statliga myndigheter för att snabba på klimatomställningen i år. Utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända den här utvecklingen kan statliga myndigheter öka sin användning av förnybara drivmedel så som HVO100 eller byta till elektriska alternativ.

Ersättningen ska under 2026 ges till statliga myndigheter som byter ut fossila drivmedel. Regeringen avser att återkomma med vilka statliga myndigheter som ska omfattas av ersättningen och den närmare fördelningen av medel mellan dessa. Stödet ska motsvara den merkostnad som uppstår när fossila bränslen byts ut till fossilfria, förnybara eller elektriska alternativ. På så sätt väntas utsläppen från de statliga myndigheterna att minska redan 2026.
Satsningen finansieras genom att minska anslagen för Klimatklivet, Klimatpremierna och regeringens driftstöd till bio-CCS. Regeringen bedömer att det hade varit svårt att få alla medel inom dessa anslag att gå åt, och bedömer därför att en del av medlen på anslagen under innevarande år kan göra större nytta för klimatomställningen genom att i stället bidra till att myndigheten kan minska sina utsläpp.

Förstärkning av elbilspremien

Den 18 mars startade en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i landsbygd och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Hushåll som uppfyller villkoren kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil. Elbilspremien ingår i Sveriges sociala klimatplan och finansieras till 75 % av EU:s sociala klimatfond.

För att möjliggöra att fler hushåll kan få tillgång till premien avser regeringen föreslå att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026. Tillskottet möjliggör att fler beslut om att bevilja premier kan fattas redan i år. Förslaget innebär ett förstärkt stöd till elektrifieringen av fordonsflottan och innebär att utsläppen från transportsektorn väntas minska fortare.

Presskontakt
Hanna Strömberg
Presschef hos statsminister Ulf Kristersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-128 61 69
e-post till Hanna Strömberg

Oskar Cavalli-Björkman
Presschef Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Axel Vide
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076- 141 28 13
e-post till Axel Vide

Anna Simon-Karlsson
T.f. presschef hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 28 15
e-post till Anna Simon-Karlsson

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 19 mars 2026

De flesta som hyr parkeringsplats av sin hyresvärd eller bostadsrättsförening behöver i nuläget inte betala moms på hyran. Men Skatteverket har gjort en ny tolkning av EU-domstolens praxis i frågan som innebär att fler parkeringsuthyrningar blir momspliktiga om inget görs. Regeringen tillsätter nu en bokstavsutredning för att se över möjligheterna att ändra lagstiftningen eller på annat sätt neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets nya tolkning.

Ladda ner:
Utredning om mervärdesskatt på parkeringsplatser (pdf 151 kB)
– Plötsligt höjda kostnader för parkering berör väldigt många människor och kan handla om stora belopp för familjer som är beroende av bilen. Detta när många dessutom har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren. Regeringen agerar nu för att stoppa det här. Vi tillsätter en utredning som ska lämna förslag på hur vi kan undvika att vanligt folk drabbas av högre kostnader, genom lagändringar eller andra åtgärder, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Ingen ska behöva oroas över oväntade merkostnader eller onödig administration. Med den här utredningen tar vi ett viktigt steg för att skapa stabila och tydliga regler för uthyrning av parkeringsplatser, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det här riskerar att bli ännu en kostnadsökning för vanliga hushåll och boende, samtidigt som det innebär mer administration och krångel för både bostadsrättsföreningar och hyresvärdar. Därför är det viktigt att vi nu ser över regelverket och säkerställer att människor inte drabbas av högre parkeringskostnader till följd av en förändrad tolkning, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Vanliga hushåll ska inte få högre parkeringskostnader och mer administration till följd av en ny tolkning från Skatteverket. Därför tillsätter vi en utredning för att säkerställa rimliga regler och skydda både boende och bostadsrättsföreningar, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Skatteverkets ändrade tillämpning skulle leda till dyrare parkering för lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostads­rättshavare som hyr parkering av sin hyresvärd eller bostadsrättsförening. Det skulle även öka administrationen för hyresvärdar och bostads­rättsföreningar. För de hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som i dag inte är registrerade för moms av något annat skäl, innebär den nya bedömningen att de måste registrera sig för och löpande redovisa moms.

Regeringen agerar nu för att dessa konsekvenser inte ska bli verklighet. En utredare ges i uppdrag att se över de momsregler som berör hyresvärdars och bostads­rättsföreningars uthyrning av parkeringsplats till sina lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostadsrättshavare. Petter Classon, kammarrättslagman, är utsedd till utredare.

Utredaren ska

undersöka de rättsliga förutsättningarna för att ändra mervärdesskattelagen (2023:200) så att parkeringsplatser som hyrs ut av hyresvärdar och bostadsrättsföreningar till sina egna hyresgäster och bostadsrättshavare undantas från moms,
om en ändring bedöms möjlig, lämna nödvändiga författningsförslag, och
om det inte bedöms möjligt att ändra lagstiftningen, undersöka och föreslå andra sätt att neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets ändrade tillämpning.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 22 december 2026.

Bakgrund
De svenska momsreglerna behöver vara förenliga med EU-rätten, vilken säger att uthyrning av parkeringsplatser är skattepliktig för moms. En uthyrning av parkeringsplats ska därför beskattas med 25 procent. En uthyrning av parkeringsplats är däremot fri från moms om den är en underordnad del av en momsfri lokal- eller bostadsuthyrning.

Skatteverket har gjort en genomgång av EU-domstolens praxis och i slutet av september 2025 ändrat sin bedömning av i vilka fall uthyrning av parkeringsplats till hyresgäster och bostadsrättshavare är skattepliktig eller undantagen från moms. I sitt nya ställningstagande ställer Skatteverket upp tre villkor som måste vara uppfyllda för att en uthyrning av parkeringsplats ska anses underordnad en lokal- eller bostadsuthyrning. Följden blir att fler hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kommer att behöva ta ut moms på sin uthyrning av parkeringsplatser för att deras redovisning av moms ska vara förenlig med Skatteverkets nya bedömning.

Skatteverket börjar tillämpa sitt nya ställningstagande den 1 oktober 2026.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Ofelia Venneman
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-301 03 46
e-post till Ofelia Venneman

Emma Kareld
Pressekreterare vid Sverigedemokraternas riksdagskansli
Mobil 072-243 64 45
e-post till Emma Kareld

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 17 mars 2026

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om sänkt alkoholskatt på alkoholdrycker från oberoende småproducenter. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Sedan den 1 juli 2025 gäller sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Nu föreslås att sänkt alkoholskatt även ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry.

Skattenedsättningen föreslås ges med mellan 50 och 10 procent, beroende på producentens storlek. Ju mindre som produceras, desto större nedsättning.

– Regeringen fortsätter att lätta på bördan för svenska företagare. Det här gör vi för att de mindre producenterna ska få bättre möjligheter att konkurrera i dryckesindustrin, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Med den här skattesänkningen vill vi ge bättre förutsättningar för en stark svensk dryckeskultur, stärka besöksnäringen och bidra till att hela landet kan leva, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Jag är glad att vi nu genom denna sänkning ytterligare kan stärka landets mindre alkoholproducenter. Det är viktigt för att stötta de små företagen i hela landet, inte minst i glesbygd, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

– Små alkoholproducenter är en stor del av svensk dryckeskultur. Med denna satsning ger vi industrin bättre förutsättningar, samtidigt som vi stärker svensk besöksnäring med gårdsförsäljningen, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dan Jormvik
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51

Emilia Schwotzer
Pressassistent, Sverigedemokraternas riksdagskansli
Mobil 076-531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 11 mars 2026

Osäkerheten i omvärlden är just nu stor, främst till följd av kriget i Mellanöstern och dess konsekvenser. Den återhämtning i svensk ekonomi som påbörjades under 2025 väntas dock fortsätta under 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

Stor osäkerhet i omvärlden

Tvära kast i den amerikanska administrationens handels- och utrikespolitik präglade världsekonomin under 2025. Den starka tillväxten i USA drevs av bland annat stora AI investeringar som väntas lyfta ekonomin även 2026. Den återhämtning i euroområdet som inleddes 2025 väntas fortsätta i år, trots att det osäkra läget i omvärlden och högre amerikanska tullar bedöms dämpa exporten. Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Återhämtning i svensk ekonomi trots omvärldsoro

Återhämtningen i svensk ekonomi som inleddes under början av 2025 fortsatte det fjärde kvartalet. Tillväxten drevs främst av relativt stark utveckling av hushållens konsumtion och statliga investeringar.

Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent. Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. Sammantaget förväntas återhämtningen fortsätta under 2026, men dämpas något i närtid, till följd av omvärldsoron. Konjunkturen bedöms vara nära balans 2027.

Viss ljusning på arbetsmarknaden

På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid. Under 2026 väntas läget på arbetsmarknaden fortsätta förbättras, med sjunkande arbetslöshet som följd.

– Även i den globala osäkerhet som råder står svensk ekonomi stadigt, med statsfinanser i världsklass. Regeringen har genomfört flera satsningar för att stärka hushållen och få upp farten i ekonomin, som sänkta skatter på arbete och sparande, och fler satsningar träder i kraft nu under våren, som tillfälligt sänkt moms på mat, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 04 mars 2026

Civilminister Erik Slottner har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om incitament för lägre skatter i kommunsektorn. I utredningen förslås bland annat ett nytt system där kommuner och regioner får en premie över tre års tid om de sänker skatten. Om skatterna höjs föreslås att en avgift ska betalas under tre års tid.

Den 28 augusti 2025 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bland annat lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar (skattebroms) och åtgärder som stimulerar sänkningar (skattesänkningspremie) av befintliga skattesatser i kommuner och regioner kan utformas.

– Många kommuner och regioner har höjt sina skatter gradvis över en längre period. När skatterna ständigt ökar riskerar det att drabba hushållsekonomin, utan att kvaliteten på kommunernas och regionernas tjänster upplevs förbättras i samma utsträckning. Det behövs ett ökat fokus på effektivitet för att värna om kvaliteten i välfärden, säger civilminister Erik Slottner.

Utredningen lämnar nu förslag på åtgärder för att stärka de ekonomiska incitamenten för lägre skattesatser i kommunerna. Den presenterar också förslag på åtgärder som ska öka medvetenheten hos invånare och förtroendevalda om kommuners och regioners beslut om skattesatser.

Utredningen föreslår bland annat:
• att en kommun eller region som sänker sin skattesats jämfört med det föregående året ska få ett årligt bidrag i tre år,
• att en kommun eller region som höjer sin skattesats jämfört med det föregående året ska betala en årlig avgift i tre år,
• att undantag från systemet med skattesänkningsbidrag och skattebromsavgift endast görs vid skatteväxling,
• att beräkningen av jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning inte ska påverkas av förändrade kommunala skattesatser, och
• att kommuner och regioner får en skyldighet att motivera sina beslut om höjda skatter.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 2027.

Presskontakt
Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 03 mars 2026

Regeringen vill främja dans och kultur i hela Sverige. Därför har en proposition överlämnats till riksdagen med förslag om sänkt moms på tillträde till danstillställningar. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Dans och dansband är en viktig del av Sveriges kulturliv. Men i dag beskattas tillträdet eller entréavgiften till dansbandsevenemang och andra danstillställningar med en högre momssats jämfört med andra liknande kulturella evenemang.

Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag om sänkt moms på tillträde till danstillställningar. Förslaget innebär att mervärdesskattesatsen på tillträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent, det vill säga till samma nivå som tillträden till andra liknande kulturella evenemang.

– Den svenska dansbandskulturen gör Sverige gladare och friare. Det är något vi ska vara stolta över. Nu får danstillställningar äntligen samma momssats som teater, konserter och opera. Det är rättvist, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Dansbandskulturen skapar möten mellan människor runt om i vårt land, inte sällan på mindre orter. Denna viktiga del av svenskt kulturliv förtjänar mindre beskattning och mer uppskattning. Vi gör nu upp med den orättvisa momsen på danstillställningar, vilket inte är en dag för tidigt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Dansbandsmomsen är i praktiken en form av straffbeskattning som andra kulturformer varit fredade från, vilket missgynnat dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör. Inom ramen för överenskommelsen mellan samarbetspartierna ser vi nu äntligen till att denna orättvisa skatt förpassas till historien, säger Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

– Genom att sänka momsen på danstillställningar ser vi till att dans har samma momssats som kulturtillställningar, och den orimliga skillnaden mellan danstillställningar och konserter upphör, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dan Jormvik
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Ludvig Grufman
Pressekreterare för Sverigedemokraterna
Mobil 073-125 60 34
e-post till Ludvig Grufman

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 03 mars 2026

Onsdag den 4 mars kl. 13.30 bjuder civilminister Erik Slottner in till en pressträff i samband med att Utredningen om lägre skatter i kommunsektorn överlämnar sitt betänkande. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar (skattebroms) och stimulerar sänkningar (skattesänkningspremie) av skattesatser i kommuner och regioner kan utformas.

I samband med överlämnandet bjuder civilministern in till pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Annika Wallenskog.

Tid: 4 mars 2026 kl. 13.30
Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, ingång Rödbodgatan 6.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 mars kl. 12.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.00. Deltagande sker i mån av plats.

Webb-tv
Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.

Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats,
Information om regeringens pressträffar
Anmälningsformulär till pressträff den 4 mars - extern webbplats. - extern webbplats,

Presskontakt
Hugo Rosell
Kommunikatör, Finansdepartementet
e-post till Hugo Rosell

Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi