Lön, pension och andra tjänsteinkomster som betalas ut i utländsk valuta ska vid den svenska inkomstbeskattningen räknas om till svenska kronor.

Skatteverket anser att det är valutakursen den dag när mottagaren får ersättningen utbetald som ska användas.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har undanröjt förhandsbesked om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. I sitt avgörande den 27 april 2015 (mål nr 2876-14) anger HFD följande:

"Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna.

Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.

I sitt arbete mot skatteflykt som benämns BEPS kommer OECD att ge ut rekommendationer om ett obligatoriskt informationsförfarande kring skatteplaneringsupplägg för att hålla skattemyndigheterna underrättade så att åtgärder kan vidtas både såvitt avser den löpande handläggningen av skattefrågor men även inom ramen för framtida lagstiftning.

Liknande regler finns redan i antal länder såsom i USA och i Kanada. Remissrundan avslutas den den 30 april 2015 och den 11 maj kommer OECD att hålla en konferens för genomgång och diskussion.

Ett förhandsbesked är ett svar från Skatterättsnämnden om hur en viss fråga ska bedömas skatterättsligt. För att kunna få ett förhandsbesked måste man skicka in en ansökan till Skatterättsnämnden.

Ett förhandsbesked som vunnit laga kraft är bindande för Skatteverket och för en allmän förvaltningsdomstol, om den som begärt beskedet yrkar det.

Det är möjligt att överklaga ett meddelat förhandsbesked hos Högsta förvaltningsdomstolen. Något krav på prövningstillstånd finns inte.

Förhandsbeskeden är sekretessbelagda.

Dagens Industri rapporterar om att EU-kommissionen  i juni kommer att lägga fram ett förslag för att harmonisera skattebasen för bolagsskatter i EU:s länder.

Kommissionen lade redan fram ett förslag 2011 som körde fast efter motstånd från många EU-länder, men bedömare tror på ökade möjligheter nu. Inställningen har ändrats, över hela världen har folk fått nog av vissa beteenden för att undvika skatt och EU:s finansministrar har gett ett starkt stöd för att bekämpa multinationella företags skatteundandragande.

Kammarrätten i Stockholm beslutade 2014 att erhållen förlikningsersättning enligt avtal i visst fall skulle vara skattefri.

Bakgrunden till avtalet var att en anställd vid bank brutit mot de förvaltningsinstruktioner som givits av såväl den enskilde som banken beträffande uppdrag att förvalta kapital i den enskildes kapitalförsäkring.

Enligt ett avtal åtog sig den anställde vid banken att erlägga förlikningsersättning till den enskilde. Frågan som då uppkom var om ersättningen skulle vara skattefri.

Ett av Skatteverkets mål är att minska skattefelet. På verkets hemsida anges att de därför riktar in sina kontroller mot områden där risken för fel är som störst. 

I årets deklaration lägger Skatteverket extra resurser och fokuserar på försäljning av bostad och värdepapper, tex vid beräkning av omkostnadsbeloppet och tillämpningen av genomsnittsmetoden för aktier.

Regeringen har tidigare undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Finansdepartementet remitterar nu en promemoria (Fi2015/2358) med förslag till ändringar som behöver göras i den svenska lagstiftningen för att den ska anpassas till denna standard.

Företagsskattekommittén lämnade två alternativa förslag till ränteavdragsbegränsningar. Ett huvudförslag med ett finansieringsavdrag (i korthet ett slopande av avdragsrätt för negativa finansnetton och medgivande av ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet) och ett alternativt förslag med en EBIT-modell som innebär avdragsbegränsningar baserat på rörelseresultatet.

Den 26 mars 2015 undertecknades ett nytt skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.

I och med undertecknandet får Sverige ett modernt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Jämfört med nuvarande avtal, som är från 1983, innebär det nya avtalet ändringar bl.a. såvitt avser artiklarna om inkomst av rörelse, kapitalvinst och pensioner. Vidare införs bestämmelser om skiljeförfarande som en del av förfarandet för ömsesidig överenskommelse m.m.

För att avtalet ska bli gällande kommer det att lämnas till riksdagen för godkännande.