Publicerad 30 december 2025
Från och med den 1 januari 2026 införs en rad reformer som stärker arbetsmarknaden, förbättrar utbildningsmöjligheter och ger bättre ekonomiska villkor för hushåll och företag. Syftet är att skapa fler vägar till arbete, öka kompetensförsörjningen och främja tillväxt.
– Vi fortsätter satsningar för fler jobb och bättre utbildningsmöjligheter. Genom dessa reformer stärker vi människors möjligheter att arbeta, höjer kompetensen i viktiga branscher och ger företag bättre förutsättningar att växa. Det är en viktig investering för Sverige, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.
Reformer som träder i kraft från 1 januari 2026:
Förstärkt jobbskatteavdrag
Från årsskiftet genomförs ett förstärkt jobbskatteavdrag som främst riktas till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget innebär att en person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026 jämfört med 2025. Reformen kommer ge mer pengar kvar i plånboken för de som arbetar och öka drivkraften att ta ett jobb.
Sänkt elskatt
För att minska elkostnaderna för hushåll och företag sänks elskatten i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms) från årsskiftet.
Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Från årsskiftet genomför regeringen stora förenklingar och förbättringar av 3:12-regelverket. Förslagen innebär att över 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.
Förlängd och förstärkt pilot för nationell yrkesutbildning
Regeringen förlänger piloten med nationell yrkesutbildning för vuxna till 2028 för att minska kompetensbristen och stärka omställningsförmågan. Satsningen ökas med 50 miljoner kronor per år och uppgår till 150 miljoner kronor per år från 2026. Till det kommer kostnader för studiemedel. Förstärkningen gör att fler kan utbilda sig, att fler utbildningar startas inom olika branscher och att förutsättningarna för utvärdering av utbildningsformen förbättras.
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och 2026 satsar regeringen 180 miljoner kronor för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Det möjliggör fler utbildningsplatser som kan möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft.
Ett mer långsiktigt och flexibelt statsbidrag för regionalt yrkesvux
Trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Från årsskiftet genomför regeringen därför en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Under 2026 tillför regeringen även en förstärkning på 100 miljoner kronor till statsbidraget och 38 miljoner kronor för studiemedel.
Satsning på utökad matchning och kontroll
Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. Det är också viktigt att förbättra kontrollen och uppföljningen av att de arbetssökande aktivt söker lämpliga arbeten. 2026 får Arbetsförmedlingen medel för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Myndigheten ska också öka arbetet med arbetssökande som får kompletterande ekonomiskt bistånd, i linje med bidragsreformen.
Arbetsmarknadsutbildningar inom vård
Bristen på rätt utbildad arbetskraft är tydlig i många branscher, särskilt inom vården. Regeringen vill därför öka antalet arbetsmarknadsutbildningar inom vård för att fler arbetslösa ska kunna ta steget in i jobb och satsar därför 30 miljoner kronor på detta under 2026.
Förlängning av etableringsjobb
För att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att få en anställning tillför regeringen medel för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben efter 2027. En förutsättning är att Europeiska kommissionen godkänner förlängningen.
Presskontakt
Agnes Eklund
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminster Johan Britz
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 63 78
Publicerad 21 november 2025
Regeringen tillsätter en matpriskommission för att säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen märks i plånboken.
Svenska hushåll har under de senaste åren haft det tufft ekonomiskt. När regeringen tillträdde var inflationen 10 procent. Den höga inflationen har minskat köpkraften och lett till höjda priser, inte minst på mat. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslog därför i budgetpropositionen för 2026 en tillfällig sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent.
Regeringen vill på detta sätt kontrollera att denna sänkning verkligen leder till lägre priser i butikerna. Därför får nu Konsumentverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Matpriskommissionens uppdrag
I uppdraget till Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ingår att:
Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.
Uppdraget ska delredovisas första gången den 1 mars 2026. Detta är en månad innan momssänkningen träder i kraft. Uppdraget ska sedan redovisas löpande fram till 2028.
– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner.
– I april gör vi matkassen billigare för Sveriges alla hårt arbetande människor. Vi förväntar oss att matbutikerna också sänker sina priser. Domen från svenska folket kommer bli hård mot dem som innan dess försöker smyghöja priserna för att sko sig, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
– Vi sänker matmomsen för att hushållen ska få billigare matkassar. Med en matpriskommission säkerställer vi att varje krona i skattesänkning når konsumenterna. Det har varit tuffa år, och vi tar ansvar för att vardagen ska bli lite lättare, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson, Liberalerna.
– Detta är ytterligare ett viktigt steg för att stärka hushållens ekonomi. En vanlig barnfamilj beräknas med den här momssänkningen få omkring 600 kronor mer kvar i plånboken varje månad. Med matpriskommissionen säkerställer vi dessutom att sänkningen verkligen når konsumenterna hela vägen ut i butikshyllorna, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson, Sverigedemokraterna.
Presskontakt
Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Nina Tojzner
Kommunikatör Liberalerna
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner
Emilia Schwotzer
Pressekreterare för Sverigedemokraterna
Mobil 076 531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer
Publicerad 25 november 2025
För att stärka hushållens ekonomi har regeringen beslutat om en proposition med förslaget att tillfälligt sänka momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget innebär att samtliga hushåll förväntas få billigare matkassar.
Den utdragna lågkonjunkturen och tidigare höga inflationen har slagit hårt mot de svenska hushållen. De fortsatt höga matpriserna är särskilt kännbara för hushåll med lägre inkomster som lägger en större andel av sin inkomst på mat. I budgetpropositionen för 2026 aviserade regeringen och Sverigedemokraterna förslaget om tillfälligt sänkt moms på livsmedel, som en av flera åtgärder kring de svenska matpriserna. Med det här förslaget blir matkassen för en barnfamilj 6 500 kronor billigare per år.
Förslaget om tillfälligt sänkt moms på livsmedel föreslås gälla under perioden den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.
Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic
HFD 2025 ref. 53
Referat
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 31 oktober 2025 följande dom (mål nr 1878-22).
Bakgrund
1. Den som för in varor till EU:s tullområde ska omedelbart vid ankomst anmäla införseln till tullen. Bristande efterlevnad av denna skyldighet kan ge upphov till en tullskuld vid import. Vid import inträder som huvudregel även skattskyldighet för mervärdesskatt.
2. Befrielse från importtullar kan under vissa förutsättningar medges vid s.k. återimport, dvs. när varor som tidigare förts ut från unionens tullområde återinförs dit. Detta förutsätter att varorna återinförs inom tre år i samma skick som de exporterades och att de deklareras för övergång till fri omsättning. Tullverket beslutar om befrielse efter ansökan av den berörda personen. Import av varor som omfattas av tullbefrielse kan under vissa förutsättningar vara undantagen från skatteplikt avseende mervärdesskatt.
3. Om det föreskrivs befrielse från importtullar vid återimport så ska befrielsen också tillämpas när tullskulden uppkommer på grund av bristande efterlevnad av en skyldighet enligt tullagstiftningen, givet att den underlåtenhet som medförde att tullskulden uppkom inte utgjorde något försök till bedrägeri.
4. H.T. förde ut två tävlingshästar från unionens tullområde. Efter att hästarna hade deltagit i tävlingar fördes de åter in i unionen till Sverige genom en gränspassage från Norge utan att då anmälas till tullen eller deklareras.
5. Tullverket beslutade att påföra H.T. mervärdesskatt med 41 178 kr. Enligt Tullverket kunde frihet från mervärdesskatt vid återimport inte medges eftersom H.T. inte hade deklarerat hästarna för övergång till fri omsättning och inte heller ansökt om tullbefrielse.
6. H.T. överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Karlstad som avslog överklagandet. Enligt domstolen är en grundläggande förutsättning för att medge undantag från skatteplikt vid återimport att varorna deklareras för övergång till fri omsättning och att en ansökan görs av deklaranten. Eftersom detta inte hade skett kunde undantag från skatteplikt inte medges.
7. Både H.T. och det allmänna ombudet hos Tullverket överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att beslutet att påföra H.T. mervärdesskatt skulle upp-hävas. Kammarrätten avslog överklagandena med i huvudsak samma motivering som förvaltningsrätten.
Yrkanden m.m.
8. H.T. yrkar att hon inte ska påföras mervärdesskatt. Hon yrkar också ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 26 366 kr.
9. Allmänna ombudet hos Tullverket anser att överklagandet ska avslås.
10. Tullverket, som har yttrat sig i målet, anser också att överklagandet ska avslås.
Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
11. Frågan gäller förutsättningarna för undantag från mervärdes¬skatteplikt vid återimport i samband med bristande efterlevnad av tullagstiftningen.
Rättslig reglering m.m.
Mervärdesskatt
12. Den 1 juli 2023 trädde mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft. Av övergångsbestämmelserna till den lagen följer dock att det är den tidigare mervärdesskattelagen (1994:200) som är tillämplig på förhållandena i målet.
13. Enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 i 1994 års lag ska mervärdesskatt betalas vid sådan import av varor som är skattepliktig. Med import förstås enligt 2 kap. 1 a § att en vara förs in till Sverige från en plats utanför EU. Enligt 1 kap. 5 § inträder skattskyldigheten vid import vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull hade förelegat.
14. I 3 kap. 30 § första stycket anges att sådan import som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. undantas från skatteplikt.
15. I 2 kap. 5 § första stycket lagen om frihet från skatt vid import, m.m. anges att frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU. Enligt andra stycket medges frihet från skatt endast om varorna omfattas av tullbefrielse enligt bl.a. artikel 203 i förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen). Varor som är tullfria enligt förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomen¬klaturen och om Gemensamma tulltaxan ska behandlas som om de varit tullbelagda.
16. Bestämmelserna om skattefrihet vid återimport motsvaras av artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna från skatteplikt undanta återimport av varor, i samma skick som det i vilket de exporterades, som görs av den person som exporterat dem, när varorna åtnjuter tullbefrielse.
Unionstullkodexen
17. I artikel 203.1 i unionstullkodexen föreskrivs att icke-unionsvaror som efter att ursprungligen ha exporterats som unionsvaror från unionens tullområde återinförs till detta område inom tre år och deklareras för övergång till fri omsättning ska, på ansökan av den berörda personen, beviljas befrielse från importtullar. Enligt punkt 5 i samma artikel ska befrielse beviljas endast om varorna återinförs i samma skick som de var i när de exporterades och enligt punkt 6 ska befrielse styrkas av uppgifter av vilka det framgår att villkoren för befrielsen är uppfyllda.
18. Införsel av varor till unionens tullområde ska enligt artikel 139.1 a omedelbart vid ankomst anmälas till tullen vid det anvisade tullkontoret eller till någon annan plats som tullmyndigheterna anvisat eller godkänt eller till en frizon av den person som för in varorna i unionens tullområde.
19. Enligt artikel 79.1 a ska, för varor som omfattas av importtull, en tullskuld vid import uppkomma genom bristande efterlevnad av en skyldighet enligt tullagstiftningen som rör bl.a. införsel av icke-unionsvaror i unionens tullområde.
20. I artikel 86.6 anges att om det i tullagstiftning föreskrivs befrielse från importtullar i enlighet med bl.a. artikel 203, ska denna befrielse också tillämpas när en tullskuld uppkommer enligt artikel 79, förutsatt att den underlåtenhet som medförde att tullskulden uppkom inte utgjorde något försök till bedrägeri.
Förhandsavgörande från EU-domstolen
21. Högsta förvaltningsdomstolen har hämtat in ett förhandsavgörande från EU-domstolen i syfte att få klarlagt hur artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet samt artiklarna 86.6 och 203 i unionstullkodexen ska tolkas när det gäller förutsättningarna för att återimport av varor ska undantas från mervärdesskatteplikt.
22. I begäran om förhandsavgörande ställdes följande fråga. Ska artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet och artiklarna 86.6 och 203 i unionstullkodexen tolkas så att såväl de materiella som de formella villkor som anges i artikel 203 måste vara uppfyllda för att befrielse från importtull, och därmed undantag från mervärdesskatteplikt, ska medges vid återimport när en tullskuld enligt artikel 79 i unionstullkodexen har uppkommit på grund av bristande efterlevnad av anmälningsplikten i artikel 139.1 i kodexen?
23. EU-domstolen besvarade frågan genom dom i mål C-125/24 (EU:C:2025:431). Domstolen konstaterade att den utvidgning av rätten till tullbefrielse enligt artikel 203 som stadgas i artikel 86.6 i stor utsträckning skulle förlora sin ändamålsenliga verkan om bestämmelsen tolkades så att den inte är tillämplig på grund av att de formella villkoren för tullbefrielse inte är uppfyllda. En tillämpning av bestämmelserna förutsätter nämligen just att sådana villkor inte iakttagits. Av detta följer att den omständigheten att de återinförda varorna inte anmälts till tullen eller deklarerats för övergång till fri omsättning inte utgör något hinder för att de beviljas befrielse från importtullar enligt artikel 203 i samband med att de återinförs till unionen (punkterna 32–34).
24. Eftersom åsidosättandet av formella skyldigheter inte utgör hinder för att åtnjuta tullbefrielse, utgör det mot bakgrund av den klara ordalydelsen i artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet inte heller hinder för att tillämpa det undantag från mervärdesskatteplikt som föreskrivs i denna bestämmelse (punkt 36).
25. EU-domstolen besvarade den av Högsta förvaltningsdomstolen ställda frågan på följande sätt. Artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet samt artiklarna 86.6 och 203 i unions-tullkodexen ska tolkas så, att en underlåtenhet att iaktta formella skyldigheter, såsom att anmäla varor till tullen enligt artikel 139.1 a i tullkodexen och att deklarera varor för övergång till fri omsättning enligt artikel 203 i tullkodexen, inte utgör hinder för att tillämpa det undantag från mervärdesskatteplikt som föreskrivs i artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet för återimport av varor till unionen i det skick i vilket de exporterades, förutsatt att underlåtenheten inte ut-gjorde något försök till bedrägeri.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Mervärdesskatt
26. Genom EU-domstolens avgörande är det nu klarlagt att H.T:s underlåtenhet att anmäla införseln och deklarera tävlingshästarna inte utgör hinder för medgivande av tullbefrielse med stöd av artiklarna 86.6 och 203 i unionstullkodexen och, som en följd av det, undantag från mervärdesskatteplikt enligt artikel 143.1 e i mervärdesskattedirektivet.
27. Bestämmelserna om skattefrihet i 2 kap. 5 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. och undantag från mervärdesskatteplikt i 3 kap. 30 § första stycket i 1994 års mervärdesskattelag ska tolkas i linje med detta.
28. Det har inte gjorts gällande att den i målet aktuella underlåtenheten utgjorde försök till bedrägeri. På grund härav, och eftersom det är ostridigt att de andra villkoren för tullbefrielse enligt artikel 203 i unionstullkodexen och skattefrihet enligt 2 kap. 5 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. är uppfyllda, har importen varit undantagen från skatteplikt. Det har således inte funnits grund för att påföra H.T. mervärdesskatt.
29. Överklagandet ska följaktligen bifallas och underinstansernas avgöranden ska upphävas.
Ersättning för kostnader
30. Eftersom H.T. har fått bifall till sitt yrkande och målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen har hon rätt till skälig ersättning för sina kostnader. Det yrkade beloppet är skäligt.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet och upphäver underinstansernas avgöranden.
Högsta förvaltningsdomstolen beviljar H.T. ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 26 366 kr.
I avgörandet deltog justitieråden Jäderblom, Ståhl, Nilsson, Säfsten och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Veronica Montell.
______________________________
Förvaltningsrätten i Karlstad (2020-10-28, Montelius):
H.T. har ifrågasatt Tullverkets hantering av ärendet. Förvaltningsrätten har inte i uppgift att utöva tillsyn över myndigheter och kan därför inte pröva H.T:s synpunkter i den delen.
Av utredningen i målet framgår att de aktuella varorna, hästarna, inte anmälts till tullen vid ankomsten till unionens tullområde på föreskrivet sätt. Därmed har en tullskuld uppkommit genom bristande efterlevnad av en skyldighet som rör införsel av icke-unionsvaror i unionens tullområde, vilket bl.a. innebär att mervärdesskatt ska betalas. Frihet från mervärdesskatt kan medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de har varit utförda från EU. En grundläggande förutsättning för att H.T. ska kunna medges befrielse från mervärdesskatt vid återimport är således att varorna deklareras för övergång till fri omsättning och att ansökan görs av deklaranten. Detta har dock inte skett i förevarande fall. Vad H.T. anfört föranleder ingen annan bedömning. Tullverket har därmed haft skäl för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås.
– Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Göteborg (2022-03-03, Hagard Linander, Nilsson och Lundberg):
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Kammarrätten anser inte att det finns skäl att begära förhandsavgörande från EU-domstolen.
Mervärdesskatt
Av utredningen framgår att varorna inte har anmälts till tullen vid an¬komsten till unionens tullområde på föreskrivet sätt. Det har därmed upp¬kommit en tullskuld genom bristande efterlevnad av en skyldighet som rör införsel av icke-unionsvaror i unionens tullområde, vilket bl.a. innebär att mervärdesskatt ska betalas.
En förutsättning för att frihet från skatt ska medges vid återimport är att varorna omfattas av tullbefrielse enligt artiklarna 203–205 i tullkodex (se 2 kap. 5 § lagen [1994:1551] om frihet från skatt vid import, m.m.).
En grundläggande förutsättning för att H.T. ska kunna medges befrielse från mervärdesskatt vid återimport är alltså att varorna deklareras för övergång till fri omsättning. Detta har dock inte skett i det här fallet. Det har inte heller gjorts någon ansökan om tullbefrielse. Förutsättningarna för tullbefrielse är därmed inte uppfyllda och frihet från mervärdesskatt enligt 2 kap. 5 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m., kan därför inte medges.
Ersättning för kostnader
H.T. förlorar målet. Det finns inte heller någon annan grund för ersättning för kostnader. Yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten ska därför avslås.
– Kammarrätten avslår Allmänna ombudet hos Tullverkets yrkande om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.
Kammarrätten avslår Allmänna ombudet hos Tullverkets överklagande. Kammarrätten avslår H.T:s överklagande och yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten.