HFD 2026 ref. 18
Ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett har inte ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Referat
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 april 2026 följande dom (mål nr 7067-25).
Bakgrund
1. Som huvudregel ska alla inkomster som en arbetstagare får på grund av sin anställning tas upp som intäkt och beskattas. Personalvårdsförmåner är dock undantagna från beskattning. Som personalvårdsförmån räknas bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
2. K.M:s arbetsgivare erbjuder alla anställda en personalvårdsförmån i form av friskvårdsbidrag med upp till 5 000 kr per person och år. Hon överväger att använda bidraget för inköp av en konsertbiljett som kostar högst 1 000 kr.
3. K.M. ansökte om förhandsbesked och frågade om friskvårdsbidraget, använt på beskrivet sätt, kommer att vara en skattefri personalvårdsförmån för henne.
4. Skatterättsnämnden fann att K.M. ska ta upp ersättning från arbetsgivaren för inträde till musikkonsert till beskattning i inkomstslaget tjänst. Nämnden angav att annan friskvård än motion, för att vara skattebefriad, bör avse aktiviteter som primärt är inriktade på att främja en hälsosam livsföring i allmänhet eller motverka fysiska besvär och stress som kan påverka arbetet. Det primära syftet med en konsert fick enligt nämnden sägas vara själva upplevelsen – och den påverkan på blodtryck, stressnivå, m.m. som enligt ansökan kunde påvisas endast vara sidoeffekter – varför bevistandet av en konsert inte var att jämställa med sådan friskvård som är skattebefriad.
Yrkanden m.m.
5. K.M. yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och förklara att arbetsgivarens bidrag till inköp av en konsertbiljett är en skattefri personalvårdsförmån för henne. Hon anför att forskning visar tydliga och mätbara hälsoeffekter av levande musik beträffande bl.a. stress, ångest och socialt välbefinnande.
6. Skatteverket anser att förhandsbeskedet ska fastställas.
Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
7. Frågan är om ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett är en skattefri personalvårdsförmån.
Rättslig reglering m.m.
8. I 11 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Enligt 1 § första stycket ska alla inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges.
9. Enligt 11 § första stycket är personalvårdsförmåner undantagna från beskattning. Med personalvårdsförmåner avses bl.a. förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande.
10. Som personalvårdsförmåner räknas enligt 12 § bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
11. Huvudregeln är att förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare ska tas upp till beskattning. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från denna huvudregel och bör tillämpas restriktivt (se bl.a. HFD 2019 ref. 33).
12. För att en arbetsgivares bidrag till inköp av en konsertbiljett ska vara en skattefri personalvårdsförmån krävs att ett konsertbesök kan anses utgöra sådan annan friskvård än motion som avses i 11 kap. 12 § inkomstskattelagen.
13. Indelningen i skattefria personalvårdsförmåner och övriga naturaförmåner gjordes efter en översyn av beskattningen av naturaförmåner. Till personalvårdsförmåner hänfördes då bl.a. enklare slag av friskvård och motionsmöjligheter. Av förarbetena framgår att det, för att upprätthålla gränsen mot privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter, är en grundläggande förutsättning att arbetsgivarens subvention begränsas till vad som motsvaras av ett rimligt personalvårdsintresse (prop. 1987/88:52 s. 47 f. och 52 ff.). Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner har därefter vid flera tillfällen förtydligats och förenklats, men den nämnda förutsättningen för skattefriheten har inte förändrats (jfr bl.a. prop. 1989/90:110 s. 317 f. och prop. 2002/03:123 s. 14 f.).
14. Alla aktiviteter som upplevs främja det allmänna välbefinnandet kan därmed inte anses vara sådan friskvård som omfattas av bestämmelserna om skattefrihet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bör kostnader för deltagande i kulturella evenemang – även med beaktande av att deltagandet i sådana kan ha positiva hälsoeffekter – hänföras till privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter. Ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett är därför inte en skattefri personalvårdsförmån.
15. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således fastställas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Classon, von Essen, Säfsten och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Johanna Jomand.
______________________________
Skatterättsnämnden (2025-10-29, Eng, ordförande, Cejie, Hammarström, Hellenius, Sundin, Werkell och Östman Johansson):
Förhandsbesked
K.M. ska ta upp ersättning från arbetsgivaren för inträde till musikkonsert till beskattning i inkomstslaget tjänst.
Skatterättsnämndens bedömning
Det friskvårdsbidrag som K.M. erbjuds av sin arbetsgivare får anses vara av mindre värde och erbjudandet riktar sig till hela personalen.
På motsvarande sätt som för motion bör det för annan friskvård därutöver inte ställas andra krav än att aktiviteten som friskvårdsbidraget ska ersätta innehåller moment av annan friskvård och inte kräver tillgång till avancerad eller dyrbar utrustning (HFD 2020 ref. 33 I-II).
Frågan är därmed om en musikkonsert kan anses utgöra annan friskvård. Vad som avses med annan friskvård är inte definierat i lagtext eller förarbeten. I förarbetena anges att synen på vilket slag av aktiviteter som är effektiva för god hälsa i vid bemärkelse förändras fortlöpande. Det får därför ankomma på rättstillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker i synen på vad som avses med enklare slag av motion och annan friskvård (prop. 2002/03:123 s. 15).
Om tillämpningen av vad som utgör annan friskvård inom ramen för ett friskvårdsbidrag tillåts bli alltför generös riskerar däremot gränsen mot privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter att suddas ut (jfr prop. 1987/88:52 s. 48).
Högsta förvaltningsdomstolen har också flera gånger påtalat att skattefriheten för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från huvudregeln om skatteplikt enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen och därför bör tillämpas restriktivt (HFD 2019 ref. 33 och där nämnda rättsfall).
Skattefriheten för motion och annan friskvård motiveras av arbetsgivarens intresse av personal i god psykisk och fysisk balans (prop. 1987/88:52 s. 47 och 52). Friskvården bör därför — utöver motion — främst avse åtgärder som främjar en hälsosam livsföring i allmänhet eller kan motverka fysiska besvär och stress som kan påverka arbetet. För att upprätthålla gränsdragningen mot enskildas privata intressen bör aktiviteten också vara primärt inriktad på ovanstående.
Det primära syftet med en konsert får sägas vara själva upplevelsen. Den påverkan på blodtryck, stressnivå m.m. som enligt ansökan kan påvisas är endast sidoeffekter. Att bevista en konsert är därför inte att jämställa med annan friskvård enligt 11 kap. 12 §.
Arbetsgivarens bidrag till inträde till en musikkonsert utgör därmed inte en skattefri personalvårdsförmån.