För fysiska personer med kvalificerade andelar (akter i s.k. 3:12- bolag) har löneunderlaget ofta mycket stor betydelse. Efter stor uppståndelse i media infördes en ny regel som trädde i kraft 1 januari 2014 och som innebär att löneunderlag bara kan beräknas i sådana fall då andelsägaren äger mer än 4 % av kapitalet i företaget. Det innebär att högst 25 andelsägare kan beräkna löneunderlag i ett bolag. Detta har naturligtvis medfört stora förändringar i många stora advokat- och revisionsbyråer med ett mycket stort antal delägare.

De notoriska 3:12-reglerna går ut på att utdelning eller kapitalvinst på aktier i fåmansföretag, på ett schablonmässigt sätt, ska fördelas mellan kapitalinkomst och inkomst av arbete. Reglerna tillämpas bara på så kallat kvalificerade aktier. Aktie räknas som kvalificerad om ägaren eller närstående under beskattningsåret eller något av föregående fem år varit verksam i företaget eller i annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Vad innebär regeringens proposition 2013/14:224; Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster för anpassningar för köpare eller säljare av sådana tjänster?

Det är viktigt att ha klart för sig att förändringarna syftar till att korrigera beskattningsutfallet inom EU för transaktioner, där köparna är privatpersoner eller ej beskattningsbara personer, d.v.s. ej momspliktiga näringsidkare.

Den här gången har det blivit många "små" skattenyheter. Även om jag karaktäriserat dem som "små" kan några av dem vara "stora" för Dig!

Om Du vill veta mer om någon av dessa nyheter, klicka på respektive rubrik!

Värmepumpentreprenader

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande: Skattereduktion för husarbete – arbetskostnad vid värmepumpentreprenader.

HFD 2014 ref. 2 är intressant läsning för dem som intresserar sig för tillämpningen av de s.k. 3:12 reglerna. Det är ett tungt fall att gå igenom, eftersom referatet innehåller så mycket detaljer.

Jag förenklar kraftigt och sammanfattar rättsfallet på följande sätt.

A och B ägde 1/3 vardera i Y AB.

B hade varit verksam i betydande omfattning i ett bolag Ä, som bedrev verksamhet likartad med den som Y AB bedrev men hans engagemang hade upphört 2008. Fem år senare, dvs. från och med 2014, var hans andelar i Y AB inte längre kvalificerade.

Företagsskattekommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Ett nytt system för bolagsbeskattning föreslås. Det består av två delar. Dels begränsas alla avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader på så vis att sådana kostnader bara får dras av till den del de motsvaras av finansiella intäkter. Negativa finansnetton får alltså inte längre dras av. Dels införs ett schablonmässigt s.k. finansieringsavdrag med 25 % av företagets hela skattemässiga resultat. Det innebär i praktiken att effektiv bolagsskatt blir 16,5 % i stället för 22 %.

Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA) är en amerikansk lag vars syfte är att ta in kontrolluppgifter från alla världens banker avseende amerikanska medborgares och amerikanska företags konton och andra finansiella tillgångar.

Till skillnad från Sverige och de flesta andra länder beskattar USA sina medborgare oavsett vari i världen de bor. Det innebär att många svenskar med dubbelt medborgarskap kommer att beröras.

Som många noterat i media har det varit stort rabalder kring tryckeriernas hantering av mervärdesskatt. Här följer en kort orientering.

I vårbudgeten finns ett antal skatteförslag som först ska behandlas av remissinstanser och av Lagrådet men som därefter kan leda till skattehöjningar 2015.

Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 kr till 2 400 kr per år från 2015. Därefter är det meningen att avdragsrätten ska avskaffas helt.

För rökare och snusare ökar punktskatten med 4 procent på cigaretter, röktobak, cigarrer, cigariller och tuggtobak och med 22 procent på snus. Prisökningen på en dosa snus blir ca 6 kr.

Kammarrätten i Jönköping har i ett visst fall gått emot Skatteverket och godkänt att en enskild näringsidkare fakturerade sitt eget aktiebolag. Bolaget fakturerade den externa kunden. Skatteverket ansåg att den enskilde näringsidkaren inte skulle få ta upp vad han fakturerat på sitt bolag såsom inkomst av näringsverksamhet utan som inkomst av tjänst.