Skatteverket har i ställningstagande den 25 oktober 2010 ansett, att kortare avbrott för semester, tjänsteresa eller liknande i Sverige och i tredje land inte får vara längre än åtta dagar för hel månad eller 96 dagar under en tolvmånadersperiod. ”Tillåten avbrottstid” för vistelse i tredje land var tidigare inte reglerat i lagstiftningen utan där framgick endast att vistelsetid i Sverige för år räknat inte fick överstiga 72 dagar.

Sverige har under de senaste åren ingått avtal om informationsutbyte med de flesta skatteparadisen runtom i världen. Enligt ett pressmeddelande från Skatteverket har de nya avtalen hittills använts vid 229 tillfällen. Upptaxeringar och självrättelser har genererat ca 2 miljarder kr i skatt sedan 2010.

Två makar (A och B) var sedan länge utflyttade från Sverige. De hade ingen avsikt att flytta tillbaka. A led av en sjukdom som krävde expertvård. Den kunde fås vid ett sjukhus i Sverige. Vårdinsatserna kunde komma att överstiga sex månader. Därefter skulle A återvända till bosättningslandet. I ett förhandsbesked konstateras att uttrycket ”stadigvarande vistelse i Sverige” inte är närmare definierat i inkomskattelagen. Av praxis följer emellertid att dit räknas en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer.

Utgifter för reparation och underhåll av en näringsfastighet får dras av omedelbart medan utgifter för ny-, till- eller ombyggnad får skrivas av, ofta på 25 år. Vilka åtgärder som kan hänföras till reparation och underhåll framgår inte närmare av lagen. I ett förhandsbesked (överklagat av Skatteverket) anser Skatterättsnämnden att utgifter för pålning och grundförstärkningsarbete är att hänföra till utgifter för reparation och underhåll som får dras av omedelbart.

Det föreligger inget hinder att i aktiebolag bedriva verksamhet som bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Avgörande vid beskattningen är vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Skatterättsnämnden konstaterar i ett förhandsbesked att då alla avtal är marknadsmässiga och de f.d. anställdas bolag redan från början ska erbjuda sina produkter på den öppna marknaden är kravet på självständighet vid en helhetsbedömning uppfyllt.

När utomstående äger mer än 30 % av aktierna i ett fåmansaktiebolag slipper övriga aktieägare de  s.k. 3:12-reglerna vilket kan innebära bättre skattemässigt utfall på utdelning och kapitalvinst på aktierna.

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande som ersätter tidigare ställningstagande. Det anges att en idrottsutövare som bedriver tävlingsverksamhet som ekonomisk verksamhet är en beskattningsbar person.  Företagsformen saknar betydelse. Verksamheten medför skattskyldighet till moms.

För fördjupning, se länk!

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande där man gör bedömningar av hur beskattning av ersättning för arbete ska ske när beskattningstidpunkten infaller före eller efter själva intjänandet och mottagaren arbetat i flera länder under intjänandet, alternativt bytt bosättningsland.

För fördjupning, se länk!

Med uttag avses att en skattskyldig överlåter tillgång i näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning som lägre än marknadsvärdet. Konsekvensen av uttag är beskattning som om avyttring skett till marknadspris. Handelsbolag är inga skattesubjekt. Handelsbolags inkomster beskattas hos andelsägarna. Enligt lagtexten föreligger uttag om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som lägre än marknadsvärdet.

Frågan i ett förhandsbeskedsärende var om fördelning av ett stort antal fastigheter mellan bolag i en kommunal koncern utgjorde kvalificerade underprisöverlåtelser med uppskov av inkomstbeskattning som följd. Skatterättsnämndens majoritet ansåg att underprisreglerna kunde aktualiseras bara om marknadsvärdet på tillbytta fastigheter understeg marknadsvärdet på överlåtna fastigheter (Skatterättsnämndens förhandsbesked 2014-01-24, dnr 55-13/D)