Det har kommit många bud angående nya 3:12 - regler och vi har skrivit flera bloggar om dem. Den senaste bloggen tillkom på basis av ett pressmeddelande för ett par veckor sedan. Nu har vi tagit del av budgetpropositionen och de föreslagna lagtextändringarna. Skillnaden mot vad vi senast rapporterade blir marginell men inte betydelselös.

För att få frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning krävs för närvarande särskild ansökan. Från och med 1 januari 2014 ska det räcka med att faktura med moms utfärdas. För att kunna göra avdrag för ingående moms är det viktigt att veta vilken dag den frivilliga skattskyldigheten inträder. Detta ska ske den första dagen i den hyresperiod fakturan avser. Om hyresfaktura utfärdas med moms kommer det att mycket omfattande konsekvenser. Fastighetsägaren kan nämligen inte själv bestämma när den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra.

Regeringen återkom i torsdags med modifierat förslag beträffande 3:12 reglerna. Det är svårt att få någon riktigt klar bild av vad de nya reglerna kommer att innebära, eftersom vi ännu inte sett några nya lagtextförslag.

Men det ser bra ut för de minsta företagen, tycker jag.

Med utgångspunkt i pressmeddelandet verkar förslaget - med mina ord och som jag ser saken - komma att innebära följande.

Från den 1 juli ska utländska arbetsgivare rapportera utstationering av anställda som arbetar i Sverige till arbetsmiljöverket. Rapporteringen ska ske omedelbart eller i vissa fall inom 5 dagar från det att arbetet påbörjades. Den utländske arbetsgivaren måste också ha en kontaktperson i Sverige. Rapporten ska lämnas till Arbetsmiljöverket. Det sker enklast på verkets hemsida. Även om detta inte har direkt med skatt att göra, får det naturligtvis ändå betydelse på det sättet att det blir betydligt svårare för dem som olagligen försöker undkomma svensk skatt.

Det verkar inte ha hänt mycket sedan Högsta domstolen den 11 juli avkunnade den dom som innebär att dubbelbestraffning för skattebrott förbjuds.

Jag har googlat på detta idag och inte hittat väsentligt mer än följande länkar. Det händer inte mycket när Sverige tar semester, trots att detta är en skandal av stora mått. Tänk att brottslingar som faktiskt dömts till mångåriga fängelsestraff kan komma att släppas fria och dessutom få skadestånd bara för att den svenske lagstiftaren valt att trotsa EU:s lagstiftning!

I de två rättsfallen HFD 2013 ref. 19 I och II behandlas reglerna för tjänsteställe. Den vanliga verksamhetsorten är ett område inom 50 km från den skattskyldiges tjänsteställe. Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska som huvudregel dras av. Om arbetsgivaren står för kostanden är den i sådana fall inte skattepliktig förmån för den anställde.

I mervärdesskattelagen finns en koncernregel i 8 kap. 4 § 5. Den innebär att ingående mervärdesskatt hos koncernföretag X, och som X inte kan får avdrag för, i stället i vissa fall kan göras av koncernföretag Y. Regeln, som brukar kallas "slussningsregeln" lyder:

"Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får också göra avdrag - - -

Skatterättsnämnden har avgjort ett förhandsbeskedsärende angående placering av ett utländskt bolags placering av en server i Sverige. Om servern anses utgöra fast driftställe, ska del av det utlänska bolagets vinst beskattas här.

Inga beslut eller avtal skulle komma att fattas i Sverige. Servern skulle styras från utlandet.

Skatteverket har i ställningstagande 2010-10-25 som sammanfattning av ställningstagandet sagt följande:

"Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande i Sverige och i tredje land får vid tillämpning av sexmånadersregeln och ettårsregeln inte vara längre än att de sammanlagt motsvarar åtta dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 96 dagar under ett och samma anställningsår."

Ett bolag skulle sälja en fastighet. Inför försäljningen tog bolaget skatteråd, vilket ledde till "pakering". Det innebar att fastigheten överfördes till ett dotterbolag för anskaffningsvärdet. Överlåtelsen uppfyllde reglerna för "underprisöverlåtelser" i 23 kap. inkomstskattelagen. Därmed uppkom ingen skatt i det ledet. Därefter såldes dotterbolaget för marknadspris. Moderbolaget gjorde därmed en stor skattefri kapitalvinst. Skatteverket hävdade att konsultkostnaderna inte skulle vara avdragsgilla.