Vill du maxa din utdelning under inkomstår 2025? Säkerställ att löneuttaget under 2024 kommer upp i rätt nivå före årsskiftet
Har du kontrollerat det totala löneuttaget under inkomstår 2024 i ditt fåmansföretag?
Har du kontrollerat det totala löneuttaget under inkomstår 2024 i ditt fåmansföretag?
Det har förmodligen inte undgått någon att 3:12 reglerna[1] länge varit uppe för diskussion om en reformering. Redan i maj 2022 tillsatte regeringen en kommitté som fick i uppgift att granska det befintliga regelverket som av många uppfattas som krångliga. Utredningen som nyligen blev klar innehåller många välgrundade förslag om hur reglerna kan förenklas. Förslaget innebär att inslaget av schabloner i dagens fåmansföretagsregler ökar. Modellen bedöms därför bli enklare än dagens regler.
I slutet av april i år kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (se Dnr 87-23/D) där tre personer ägde 1/3 vardera av andelarna i ett bolag som indirekt ägdes av det gemensamma holdingbolaget. Samtliga arbetade heltid i bolaget och samtliga hade tagit ut samma inbördes lön under alla år. Rättsfrågan som ställdes på sin spets var huruvida en överlåtelse av aktier i form av gåva från givaren till de två andra delägarna, tillika släkt och i nära relation med givaren, skulle utgöra en skattepliktig transaktion för mottagarna.
Nu närmar sig årsskiftet och det innebär att jag kommer att låta som en repad skiva i år igen. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2023.
Skatteverket offentliggjorde en generell kontroll den 12 december 2023 med anledning av ny information från den så kallade Pandoraläckan.
Den generella kontrollen omfattar beskattningsåren 2018, 2019, 2020 och 2021.
Jag har tidigare skrivit en artikel som berört handel med kryptovalutor som vidtas av en privatperson där beskattning sker i inkomstslaget kapital. I det följande ska jag redogöra för de regler som gäller handel med kryptovalutor inom ett svenskt aktiebolag.
Nu närmar sig årsskiftet med stormsteg. För många har det säkert varit ett år som nalkats av både framgångar och motgångar, glädje och tårar likt de år som redan passerat. Många av er ser säkert också fram emot att ta en paus från det hårda arbetslivet och njuta av den frid som julledigheten bringar. Det finns dock en grupp i samhället som troligtvis inte kommer att få någon julefrid om ställning och relevanta åtgärder inte tas i en viktig fråga. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2022?
Under mitt arbete med kryptovalutahandel har jag stött på åtskilliga privatpersoner som på förhand olyckligtvis haft föreställningen att stora kapitalförluster vid handel med kryptovalutor leder till höga skatteåterbäringar i samband med att förlusterna deklareras. En gemensam nämnare för denna föreställning verkar vara att det råder en missuppfattning mellan begreppen ”avdrag för kapitalförluster” och avdrag i form av en ”skattereduktion för underskott av kapital”.
De så kallade 3:12-reglerna innebär att utdelning och kapitalvint på kvalificerade aktier i fåmansföretag blir beskattad med i bästa fall 20 % (inom det s.k. gränsbeloppet) och annars upp till som mest ca 58 %. På onoterade aktier som inte är kvalificerade är skatten 25 % på utdelning och kapitalvinst.
1. Kammarrätten i Göteborg har den 30 april 2015 meddelat en dom avseende internprissättning för utförda tjänster inom forskning och utveckling.
2. Målet tar upp flera intressanta frågeställningar, såsom avtalets innehåll mellan koncernbolagen och relevant tidpunkt för att avgöra om avtalet är marknadsmässigt, den typ av FoU-tjänster som det svenska bolaget utför, huruvida fråga är om kvalificerad eller mindre kvalificerad nivå på FoU-tjänsterna, riskfördelningen mellan parterna, gjorda jämförbarhetsanalyser och deras tillämplighet.