1. Kammarrätten i Stockholm har den 23 februari 2015 meddelat en dom avseende värdering av varumärke och om en kassaflödesprognos ska innefatta skatteeffekt, vilket domstolen anser. Frågan har såvitt jag erfarit tidigare främst diskuterats utanför domstolarna (jfr dock Kammarrätten i Stockholms dom i ämnet under 2014).
HD avgjorde 2013 ett mål där en fysisk person överlät en fastighet till ett aktiebolag i vilket överlåtaren indirekt ägde 51,5 % och övriga aktier ägdes av överlåtarens familj (NJA 2013 s. 886). Ersättningen vid överlåtelsen understeg taxeringsvärdet på fastigheten och rubricerades som gåva. I enlighet med tidigare praxis hade underinstanserna klassificerat överlåtelsen som en stämpelskattefri gåva. HD ändrade på detta och bestämde att gåvoavsikt mot aktiebolaget saknades. Aktiebolaget ansågs ha förvärvat fastigheten genom tillskott. Stämpelskatt skulle tas ut.
Ska försäljning i ideellt drivna secondhand-butiker vara skattefri eller inte?
Enligt inkomstskattelagen 7 kap. 3 § ska allmännyttiga, ideella föreningar och trossamfund (som uppfyller vissa villkor) inte beskattas för verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Enligt huvudregeln ska numera ränteavdrag vägras inom en koncern. Detta gäller dock inte om koncernbidragsmöjlighet föreligger.
Enligt EU-rätten får Sverige inte genom t.ex. skattelagstiftningen förhindra etablering inom annat EU- eller EES-land.
För fysiska personer med kvalificerade andelar (akter i s.k. 3:12- bolag) har löneunderlaget ofta mycket stor betydelse. Efter stor uppståndelse i media infördes en ny regel som trädde i kraft 1 januari 2014 och som innebär att löneunderlag bara kan beräknas i sådana fall då andelsägaren äger mer än 4 % av kapitalet i företaget. Det innebär att högst 25 andelsägare kan beräkna löneunderlag i ett bolag. Detta har naturligtvis medfört stora förändringar i många stora advokat- och revisionsbyråer med ett mycket stort antal delägare.
De notoriska 3:12-reglerna går ut på att utdelning eller kapitalvinst på aktier i fåmansföretag, på ett schablonmässigt sätt, ska fördelas mellan kapitalinkomst och inkomst av arbete. Reglerna tillämpas bara på så kallat kvalificerade aktier. Aktie räknas som kvalificerad om ägaren eller närstående under beskattningsåret eller något av föregående fem år varit verksam i företaget eller i annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
HFD 2014 ref. 2 är intressant läsning för dem som intresserar sig för tillämpningen av de s.k. 3:12 reglerna. Det är ett tungt fall att gå igenom, eftersom referatet innehåller så mycket detaljer.
Jag förenklar kraftigt och sammanfattar rättsfallet på följande sätt.
A och B ägde 1/3 vardera i Y AB.
B hade varit verksam i betydande omfattning i ett bolag Ä, som bedrev verksamhet likartad med den som Y AB bedrev men hans engagemang hade upphört 2008. Fem år senare, dvs. från och med 2014, var hans andelar i Y AB inte längre kvalificerade.
Företagsskattekommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Ett nytt system för bolagsbeskattning föreslås. Det består av två delar. Dels begränsas alla avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader på så vis att sådana kostnader bara får dras av till den del de motsvaras av finansiella intäkter. Negativa finansnetton får alltså inte längre dras av. Dels införs ett schablonmässigt s.k. finansieringsavdrag med 25 % av företagets hela skattemässiga resultat. Det innebär i praktiken att effektiv bolagsskatt blir 16,5 % i stället för 22 %.
En utredning ska se över de så kallade 3:12-reglerna. Denna gång med avseende på ägarskiften i fåmansföretag. Dagens regler innebär att aktier i fåmansföretag kan förpackas i ett nybildat aktiebolag (NYAB) som sedan säljer aktierna i fåmansföretaget. Försäljningen är skattefri för NYAB om aktierna i fåmansföretaget är näringsbetingade. Om aktierna i NYAB ”läggs i träda” kan det vara möjligt att efter en femårskarens ta ut vinsten ur bolagssektorn till 25 % beskattning.
Sverige har under de senaste åren ingått avtal om informationsutbyte med de flesta skatteparadisen runtom i världen. Enligt ett pressmeddelande från Skatteverket har de nya avtalen hittills använts vid 229 tillfällen. Upptaxeringar och självrättelser har genererat ca 2 miljarder kr i skatt sedan 2010.