Regeringen har tidigare undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Finansdepartementet remitterar nu en promemoria (Fi2015/2358) med förslag till ändringar som behöver göras i den svenska lagstiftningen för att den ska anpassas till denna standard.

Företagsskattekommittén lämnade två alternativa förslag till ränteavdragsbegränsningar. Ett huvudförslag med ett finansieringsavdrag (i korthet ett slopande av avdragsrätt för negativa finansnetton och medgivande av ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet) och ett alternativt förslag med en EBIT-modell som innebär avdragsbegränsningar baserat på rörelseresultatet.

Den 26 mars 2015 undertecknades ett nytt skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.

I och med undertecknandet får Sverige ett modernt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Jämfört med nuvarande avtal, som är från 1983, innebär det nya avtalet ändringar bl.a. såvitt avser artiklarna om inkomst av rörelse, kapitalvinst och pensioner. Vidare införs bestämmelser om skiljeförfarande som en del av förfarandet för ömsesidig överenskommelse m.m.

För att avtalet ska bli gällande kommer det att lämnas till riksdagen för godkännande.

Justeringar av ROT- och RUT-avdragen

Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Vidare ska RUT-avdraget inte omfatta matlagning och mer avancerat städarbete såsom rengöring av inomhuspool. ROT-avdragets subventionsgrad sänks från 50 till 30 procent.

Dagens Juridik informerar om att ett ökat internationellt samarbete mellan olika skattemyndigheter leder till högre skatteintäkter för Sverige. Under förra året ledde uppgifter från andra länders skattemyndigheter till att Skatteverket beslutade om sammanlagt 677 miljoner kronor i höjd skatt. År 2014 gjorde 2 714 personer självrättelser av tidigare deklarationer, vilket ledde till 329 miljoner kronor i höjd skatt.

Dagens Juridik rapporterar att under 2013 uppgick de totala skatterna till 1 611 miljarder kronor - vilket var en ökning med 41 miljarder jämfört med året innan. Det framgår av en ny sammanställning från Skatteverket.

Privatpersoner i Sverige betalade 580 miljarder kronor i skatt 2013. Det var en ökning med tre procent jämfört med 2012. Större delen av detta, 552 miljarder kronor, är kopplad till arbetsinkomster.

Lån

Vid internprissättning gäller att marknadspriser ska tillämpas. För ett koncerninternt lån betyder denna allmänna princip följaktligen att lånet ska löpa med en räntenivå som skulle ha gällt mellan oberoende parter.

När räntenivån skall bestämmas har ofta ansetts att låntagande företags meriter i kredithänseende ska värderas, inte övriga koncernföretags ställning. Normalt har räntenivån inom koncerner således satts på grundval av låntagarens kreditvärdighet. Ett sådant synsätt behöver modifieras och inte tillämpas mekaniskt.

Kammarrättens i Göteborg dom den 6 februari 2015, mål nr 2069-2072-14 m.fl. Taxeringsåren 2011 och 2012

1. Kammarrätten i Stockholm har den 23 februari 2015 meddelat en dom avseende värdering av varumärke och om en kassaflödesprognos ska innefatta skatteeffekt, vilket domstolen anser. Frågan har såvitt jag erfarit tidigare främst diskuterats utanför domstolarna (jfr dock Kammarrätten i Stockholms dom i ämnet under 2014).