Punktmarkering

Fråga om hur marknadsvärdet för tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag ska bestämmas vid tillämpningen av bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt.
Referat

Ref 5
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 27 januari 2026 följande dom (mål nr 3217-21).

Bakgrund
1. Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt utgörs som huvud­­regel av ersättningen för en vara eller tjänst. Om den ersättning som lämnas understiger varans eller tjänstens marknadsvärde kan beskattningsunderlaget dock under vissa förutsättningar bestämmas till marknadsvärdet (s.k. omvärdering). Detta gäller bl.a. för koncerninterna tjänster som tillhandahålls en köpare som inte har full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt.

2. Som huvudregel gäller att marknadsvärdet för en tjänst ska bestämmas till det belopp som köparen skulle ha fått betala till en oberoende säljare av en sådan tjänst. Om det inte finns någon jämförbar tjänst på den öppna marknaden utgörs marknadsvärdet i stället av ett belopp som motsvarar säljarens kostnad för att utföra tjänsten.

3. Aktiebolaget Högkullen är moderbolag i en fastighets­förvaltande koncern. Fastighetsförvaltningen bedrivs i bolagets dotterbolag. Bolagets ekonomiska verksamhet består i att aktivt delta i dotterbolagens förvaltning genom att tillhandahålla dem tjänster i form av företagsledning, ekonomi, fastighetsförvaltning, investeringar, IT och personaladministration.

4. Under 2016 hade bolaget 19 direkt eller indirekt ägda dotterbolag. Ersättningen från dotterbolagen för de tjänster som bolaget hade tillhandahållit uppgick det året till totalt ca 2,3 miljoner kr, vilket enligt bolaget motsvarade kostnaderna för att köpa in och utföra tjänsterna med ett visst vinstpåslag. Bolagets kostnader för samma år uppgick till totalt ca 28 miljoner kr. I det beloppet ingick kostnader som enligt bolagets uppfattning inte belöpte på de tjänster som hade tillhandahållits dotterbolagen, såsom kapitalanskaffnings- och aktieägarkostnader, däribland kostnader för en planerad nyemission och börsnotering. Bolaget gjorde avdrag för all ingående mervärdesskatt, dvs. även för skatt som var hänförlig till kapitalanskaffnings- och aktieägar­kostnaderna.

5. Skatteverket ansåg att tjänsterna hade tillhandahållits dotterbolagen till ett pris under marknadsvärdet och beslutade att omvärdera och höja beskattningsunderlaget. Enligt Skatteverket fanns det inga jämförbara tillhandahållanden på den öppna marknaden och beskattningsunderlaget bestämdes därför till ett belopp som motsvarade bolagets kostnader för att utföra tjänsterna. Myndigheten ansåg att bolagets samtliga kostnader för det aktuella året, dvs. ca 28 miljoner kr, fick anses vara hänförliga till de tjänster som hade tillhandahållits. Underlaget för bolagets utgående mervärdesskatt fastställdes därmed till detta belopp. Dessutom påfördes skattetillägg på höjningen.

6. Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg som biföll överklagandet och upphävde Skatteverkets beslut. Domstolen ansåg att aktieägarkostnader inte självklart är att se som kostnader för att utföra administrativa tjänster samt att Skatteverket inte hade gjort sannolikt att bolaget hade tillhandahållit tjänsterna mot ersättning under marknadsvärdet.

7. Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Göteborg som biföll överklagandet och fastställde myndighetens beslut. Kammar­rätten motiverade sitt avgörande med att det inte fanns några tjänster på den öppna marknaden som motsvarade de tjänster som bolaget hade utfört samt att bolaget – genom att yrka avdrag för all ingående mervärdesskatt – hade gett uttryck för att kostnaderna hörde till den ekonomiska verksamheten. Samtliga kostnader skulle enligt kammarrätten därför beaktas när marknadsvärdet på de koncerninterna tjänsterna bestämdes.

8. Högsta förvaltningsdomstolen har hämtat in ett förhands­avgörande från EU-domstolen, se punkterna 16–20.

Yrkanden m.m.
9. Aktiebolaget Högkullen yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra kammarrättens dom och undanröja Skatteverkets beslut. Bolaget yrkar vidare ersättning för kostnader i Högsta förvaltnings­domstolen med 1 157 850 kr.

10. Skatteverket anser att överklagandet ska avslås. Såvitt gäller bolagets yrkande om ersättning för kostnader i Högsta förvaltnings­domstolen anser myndigheten att ett belopp motsvarande ersättning för 120 timmars arbete är skäligt.

Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
11. Frågan är hur marknadsvärdet för tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag ska bestämmas vid tillämpningen av bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt.

Rättslig reglering m.m.
12. Den 1 juli 2023 trädde mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft. Av övergångsbestämmelserna till den lagen följer dock att det är den tidigare mervärdesskattelagen (1994:200) som är tillämplig på förhållandena i målet. I det följande redogörs för bestämmelserna i 1994 års lag. I huvudsak motsvarande bestämmelser finns i den nya lagen.

13. Av 7 kap. 2 och 3 §§ följer att beskattningsunderlaget som huvudregel utgörs av ersättningen för en vara eller en tjänst.

14. Enligt 7 kap. 3 a § utgörs beskattningsunderlaget dock av marknadsvärdet om ersättningen är lägre än marknadsvärdet, köparen inte har full avdragsrätt för ingående skatt, säljaren och köparen är förbundna med varandra och den skattskyldige inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad. Bestämmelsen motsvaras av artikel 80 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG).

15. Med marknadsvärde av en tjänst förstås enligt 1 kap. 9 § första stycket hela det belopp som köparen, i samma försäljningsled som det där omsättningen av tjänsten äger rum, vid tidpunkten för omsättningen och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan tjänst. Om ingen jämförbar omsättning av tjänster kan fastställas utgörs marknadsvärdet enligt andra stycket av ett belopp som inte understiger den beskattnings­bara personens kostnad för att utföra tjänsten. Bestämmelsen motsvaras av artikel 72 i direktivet.

Förhandsavgörande från EU-domstolen

16. Högsta förvaltningsdomstolen har i begäran om förhands­avgörande från EU-domstolen ställt följande frågor.

Fråga 1: Är det förenligt med artiklarna 72 och 80 i mervärdes­skattedirektivet att vid tillämpningen av nationella bestämmelser om omvärdering av beskattningsunderlaget anse att när ett moder­bolag tillhandahåller sina dotterbolag tjänster av det slag som är aktuella i målet rör det sig alltid om unika tillhandahållanden vars marknadsvärde inte kan bestämmas genom en sådan jämförelse som föreskrivs i första stycket i artikel 72?

Fråga 2: Är det förenligt med artiklarna 72 och 80 i mervärdes­skattedirektivet att vid tillämpningen av nationella bestämmelser om omvärdering av beskattningsunderlaget anse att ett moder­bolags hela kostnadsmassa, inklusive kapitalanskaffnings- och aktieägarkostnader, utgör bolagets kostnad för de tjänster som tillhandahålls dess dotterbolag, när moderbolagets enda verksamhet består i aktiv förvaltning av dotterbolagen och bolaget har gjort avdrag för all ingående mervärdesskatt hänförlig till sina förvärv?

17. EU-domstolen besvarade frågorna genom dom i mål C‑808/23 (EU:C:2025:516).

18. Av domen framgår att EU-domstolen ansåg att de tjänster som bolaget hade tillhandahållit sina dotterbolag inte kunde anses ha ett så nära samband att de objektivt utgjorde ett enda odelbart ekonomiskt tillhandahållande och därför var ett unikt tillhanda­hållande. Var och en av dessa tjänster föreföll enligt domstolen nämligen ha sin egen karaktär och vara urskiljbara även om de tillhandahållits tillsammans. Den omständigheten att vart och ett av dotterbolagen hade betalat ett totalpris till bolaget för samtliga tjänster ansågs inte kunna vara av avgörande betydelse när det är fråga om koncerninterna tjänster eftersom koncernen i annat fall själv, genom de avtalade ersättningsvillkoren, skulle kunna påverka hur dessa tjänster ska kvalificeras i mervärdesskattehänseende (punkterna 31–33).

19. Mot den bakgrunden besvarade EU-domstolen den första frågan med att det är oförenligt med artiklarna 72 och 80 i mervärdesskattedirektivet att skattemyndigheten i samtliga fall anser att tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotter­bolag inom ramen för den aktiva förvaltningen av dessa bolag utgör ett unikt tillhandahållande som utesluter att tjänsternas marknads­värde kan bestämmas med hjälp av den jämförelsemetod som föreskrivs i artikel 72 första stycket i detta direktiv.

20. Med hänsyn till de skäl som svaret på den första frågan grundades på ansåg domstolen att det saknades anledning att besvara den andra frågan (punkterna 35–38).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Mervärdesskatt och skattetillägg

21. Av utredningen i målet framgår att bolaget och dess dotterbolag är förbundna med varandra på ett sådant sätt som förutsätts för att bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget ska vara tillämpliga samt att dotterbolagen inte har full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. För att det ska finnas grund för att om­värdera beskattningsunderlaget krävs därutöver att den ersättning som dotterbolagen har lämnat är lägre än marknads­värdet. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att så är fallet.

22. Inledningsvis kan konstateras att det av EU-domstolens förhandsavgörande framgår att de tjänster som bolaget har tillhandahållit till respektive dotterbolag inte kan betraktas som ett enda sammansatt tillhandahållande. Bedömningen av om den lämnade ersättningen är lägre än marknadsvärdet ska alltså göras utifrån utgångspunkten att det rör sig om flera separata tillhanda­hållanden.

23. Skatteverket har även efter EU-domstolens dom vidhållit sin inställning att det finns grund för omvärdering i enlighet med myndighetens beslut. Skatteverket anser att bolagets tjänst avseende företagsledning är unik, även om den inte är en delkomponent i en sammansatt tjänst, och att marknadsvärdet för denna tjänst därför ska bestämmas med tillämpning av 1 kap. 9 § andra stycket mervärdesskattelagen. Marknadsvärdet utgörs därmed av ett belopp som inte understiger bolagets kostnad för att utföra tjänsten, och denna självkostnad är enligt myndigheten betydligt högre än den ersättning som bolaget har tagit ut.

24. Som grund för att det rör sig om en unik tjänst anför Skatteverket att bolagets kostnad för att producera företags­ledningstjänsten är så hög att det i sig visar att denna tjänst inte har samma karaktär som en tjänst som skulle kunna tillhandahållas på den öppna marknaden. Skatteverket hänvisar till rättsfallet HFD 2014 ref. 40, där Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att den omständigheten att parterna i en koncernintern transaktion är närstående innebär att prissättningen kan påverkas av faktorer som saknar relevans vid motsvarande externa transaktion. Domstolen uttalade vidare att Skatteverket när det gäller koncerninterna tjänster därför bör kunna inrikta bevisföringen när det gäller frågan om tjänsternas marknadsvärde på om ersättningen understigit kostnaderna för att tillhandahålla tjänsterna.

25. Av EU-domstolens förhandsavgörande i det nu aktuella målet framgår emellertid att det synsätt som Högsta förvaltnings­domstolen gav uttryck för i rättsfallet inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet. Även för koncerninterna tjänster gäller således att en förutsättning för att marknadsvärdet ska kunna bestämmas utifrån den beskattningsbara personens självkostnad är att Skatteverket först visar att det saknas en jämförbar tjänst på den öppna marknaden. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening har Skatteverket i detta fall, genom att enbart hänvisa till att företagsledningstjänsten har varit dyr att producera, inte gjort sannolikt att jämförbara tjänster saknas. Det finns därmed inte grund för att omvärdera beskattningsunderlaget för denna tjänst.

26. När det gäller övriga tjänster som bolaget har tillhandahållit anser Skatteverket att marknadsvärdet ska bestämmas enligt 1 kap. 9 § första stycket, dvs. till de belopp som dotterbolagen skulle ha fått betala till oberoende säljare för sådana tjänster. Skatteverket anför att bolaget har köpt in dessa tjänster externt och sedan slussat dem vidare till dotterbolagen, och att marknadsvärdet för tjänsterna därför bör vara det pris som bolaget har betalat för dem. Eftersom bolagets enda verksamhet är att tillhandahålla dotterbolagen tjänster bör enligt myndigheten samtliga tjänster som bolaget har köpt in anses ha kommit dotterbolagen till godo, och bolagets kostnader för tjänsterna borde därför i sin helhet ha vidare­fakturerats dotterbolagen. Då så inte har skett menar Skatteverket att även övriga tjänster har tillhandahållits mot en ersättning under marknadsvärdet. Eftersom bolaget har fakturerat dotterbolagen ett enhetsbelopp för samtliga tjänster anser Skatteverket vidare att det inte kan krävas att myndigheten gör beräkningen av marknads­värdet för varje enskild tjänst för sig.

27. Skatteverket har således gjort en samlad beräkning av marknadsvärdet för samtliga tjänster som bolaget har tillhandahållit och myndigheten vidhåller även efter EU-domstolens dom att beräkningen kan göras på detta sätt. Som nämnts framgår emellertid av EU-domstolens dom att var och en av de tjänster som bolaget har tillhandahållit ska betraktas som ett separat tillhandahållande, även om dotterbolagen har betalat ett totalpris till bolaget för samtliga tjänster (se punkterna 18 och 22 ovan). Enligt Högsta förvaltnings­domstolen följer av detta att en eventuell omvärdering av beskattningsunderlaget måste göras för varje tjänst för sig. Eftersom Skatteverket inte har presenterat något underlag som gör det möjligt att bedöma marknadsvärdet av de enskilda tjänster som bolaget har tillhandahållit saknas grund för att omvärdera beskattningsunder­laget även avseende övriga tjänster.

28. Av det anförda följer att bolagets överklagande ska bifallas.

Ersättning för kostnader

29. Bolaget har yrkat ersättning för kostnader i Högsta förvaltnings­domstolen med 1 157 850 kr. Ersättningsyrkandet avser arvoden till två ombud för sammanlagt 287,5 timmars arbete. Timarvodena uppgår till mellan 3 400 och 5 500 kr och den genomsnittliga timkostnaden till ca 4 000 kr.

30. Bolaget har fått bifall till sitt yrkande och målet avser en fråga av betydelse för rättstillämpningen. Bolaget har därför rätt till skälig ersättning för sina kostnader. Med hänsyn till frågornas karaktär och svårighetsgrad samt till vad som har uppgetts om ombudens kvalifikationer får timararvodena bedömas som skäliga i sig. När det gäller det antal timmar som det begärs ersättning för gör Högsta förvaltningsdomstolen följande överväganden.

31. När de timarvoden som ett ersättningsyrkande baseras på har motiverats med ombudens särskilda kunskaper och erfarenhet kan det ställas höga krav på att ombuden utför arbetet självständigt och effektivt. Av ingivna kostnadsspecifikationer framgår emellertid att båda ombuden har arbetat med i princip samtliga åtgärder och att mycket tid har ägnats åt interna diskussioner av olika slag, vissa med andra specialister. Tidsåtgången framstår av dessa skäl som väl tilltagen.

32. Även i övrigt framstår tidsåtgången för att upprätta yttranden och att gå igenom Skatteverkets yttranden som väl tilltagen. Som exempel kan nämnas att tre timmar har ägnats åt att upprätta ett blankt överklagande, efter att tretton timmar hade ägnats åt överläggningar och rättsutredning inför överklagandet. Ett annat exempel är att sammanlagt drygt 65 timmar har ägnats åt att gå igenom Skatteverkets svaromål avseende bolagets överklagande och att författa ett yttrande om ca fyra sidors löptext med anledning av svaromålet. Bolagets inlagor innehåller också en hel del upprepningar av vad som tidigare har anförts. Fem timmars arbete avser vidare genomgång av kammarrättens dom, vilket inte ersätts i Högsta förvaltningsdomstolen (se t.ex. HFD 2024 ref. 40).

33. Högsta förvaltningsdomstolen finner mot denna bakgrund att bolaget får anses skäligen tillgodosett med en ersättning om 600 000 kr, vilket motsvarar 150 timmars arbete till en genomsnittlig timkostnad om 4 000 kr.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens avgörande i de delar som avser mervärdesskatt och skattetillägg samt fastställer förvaltningsrättens avgörande i dessa delar.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar Aktiebolaget Högkullen ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 600 000 kr.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Classon, Askersjö, von Essen och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Jonas Ljungberg.

______________________________

Förvaltningsrätten i Göteborg (2019-04-16, ordförande Karlsson):
Mervärdesskatt

Utgångspunkter för prövningen

Frågan i målet är hur bolagets beskattningsunderlag för koncerninterna tjänster ska beräknas. Bolaget har fakturerat tjänsterna till 38,5 procent av de kostnader bolaget bedömer är gemensamma för hela koncernen, såsom lönekostnader, hyra, kontorskostnader, telefon, data, bil, resor och representation. Skatteverket anser att detta är under marknadsvärdet för tjänsterna och att marknadsvärdet istället ska beräknas till summan av alla kostnader som bolaget hade 2016.

Utgångspunkten är att beskattningsunderlaget är det priset som har avtalats mellan köpare och säljare (7 kap. 3 § mervärdesskattelagen).

Beskattningsunderlaget utgörs av marknadsvärdet istället för den avtalade ersättningen om ersättningen är lägre än marknadsvärdet, köparen inte har full rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt, köparen och säljaren är förbundna med varandra och ersättningen inte är marknads­mässigt betingad (7 kap. 3 a § mervärdesskattelagen).

Med marknadsvärdet avses som huvudregel det pris en oberoende köpare hade fått betala för motsvarande tjänst. Om det inte finns någon motsvarande tjänst på den öppna marknaden utgörs marknadsvärdet istället av minst säljarens kostnader för att utföra tjänsten (1 kap. 9 § mervärdesskattelagen).

Det är Skatteverket som ska göra sannolikt att ersättningen är lägre än marknadsvärdet (Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2014 ref. 40).

Bolaget och Skatteverket är överens om att säljaren och köparen är förbundna med varandra och att köparna inte har full rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Bolaget och Skatteverket är också överens om att det inte finns några tjänster som motsvarar de som bolaget har utfört åt sina koncernbolag på den öppna marknaden och att marknadsvärdet därför utgörs av åtminstone bolagets kostnader för att utföra tjänsterna. Domstolen saknar skäl att göra någon annan bedömning i denna del.

Hör alla bolagets kostnader samman med de utförda tjänsterna?

Att bolaget är moderbolag i en koncern med 19 dotter- och dotterdotter­bolag innebär att det är sannolikt att en del av bolagets kostnader är aktieägarkostnader. Aktieägarkostnader är inte självklart att se som kostnader för att utföra administrativa tjänster. Att bolaget inte har redovisat några andra intäkter än intäkterna från koncerninterna tjänster och att bolaget har dragit av ingående mervärdesskatt på alla sina inköp har i sig inte någon betydelse när det gäller att uppskatta vilka kostnader bolaget har haft för att utföra tjänsterna.

Eftersom bolaget är moderbolag i en koncern med 19 dotter- och dotterbolag och en stor del av bolagets kostnader 2016 utgjordes av kostnader för en eventuell börsintroduktion är det inte sannolikt att bolagets kostnader för att utföra de koncerninterna tjänsterna utgörs av alla kostnader som bolaget hade detta år. Skatteverket för inte fram någon annan grund än att alla bolagets kostnader är kostnader för att utföra tjänsterna och presenterar inte heller någon alternativ beräkning för att göra sannolikt att priset på de koncerninterna tjänsterna ligger under marknadsvärdet. Skatteverket har därmed, och med beaktande av bolagets fakturering för tjänsterna och storleken av kostnaderna för den planerade börsintroduktionen såsom dessa framgår av huvudbokskonton, inte gjort sannolikt att tjänsterna har fakturerats under marknadsvärdet. Över­klagandet ska därför bifallas.

Skattetillägg

Eftersom överklagandet ska bifallas finns inte heller någon grund för att ta ut skattetillägg.

[text har här utelämnats]

– Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver Skatteverkets beslut att omvärdera bolagets beskattningsunderlag och att ta ut skatte­tillägg.

Förvaltningsrätten avslår bolagets ansökan om ersättning för kostnader i målet.

Kammarrätten i Göteborg (2021-03-03, Forkman, Dahlström [skiljaktig] och Nilsson):
Vad målet gäller

Frågan i målet är om bolaget sålt koncerninterna tjänster under marknadsvärdet och om det av den anledningen finns grund för att ändra beskattningsunderlaget för mervärdesskatt och ta ut skattetillägg.

Bolaget och Skatteverket är överens om att köpare och säljare har intressegemenskap och att köparna inte har full avdragsrätt för mervärdes­skatt. Kammarrätten saknar skäl för att göra någon annan bedömning. Punkterna 2 och 3 i 7 kap. 3 a § mervärdesskattelagen är således uppfyllda.

Frågan blir då om den ersättning för tjänster som bolaget tagit ut av dotterbolagen har varit lägre än marknadsvärdet av tjänsterna (punkten 1). Av betydelse för den bedömningen är också vilka kostnader som ska räknas med i beskattningsunderlaget när marknadsvärdet ska beräknas. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att detta rekvisit är uppfyllt. Om så är fallet återstår frågan om den skattskyldige har gjort sannolikt att ersättningen ändå är marknadsmässigt betingad (punkten 4).

Har ersättningen varit lägre än marknadsvärdet?

För att med tillämpning av bestämmelserna om omvärdering kunna påföra bolaget mer utgående mervärdesskatt än vad det har deklarerat ska Skatte­verket göra sannolikt att den ersättning som bolaget erhållit för de aktuella tjänsterna understiger tjänsternas marknadsvärde. Eftersom det är fråga om koncerninterna tjänster bör det därvid räcka att Skatteverket kan visa att ersättningen för tjänsterna har understigit kostnaderna för att tillhanda­hålla dem (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2014 ref. 40).

Bolaget och Skatteverket är överens om att det inte finns några tjänster som motsvarar de som bolaget har utfört åt sina koncernbolag på den öppna marknaden och att marknadsvärdet därför utgörs av åtminstone bolagets kostnader för att utföra tjänsterna. Kammarrätten saknar i likhet med förvaltningsrätten skäl för att göra någon annan bedömning i denna del.

Avgörande för frågan om skattskyldighet för mervärdesskatt är den verksamhet som bedrivs. Enbart innehav av andelar i dotterbolag i vars förvaltning moderbolaget inte deltar utgör inte ekonomisk verksamhet. Verksamhet som består i att mot vederlag tillhandahålla exempelvis administrativa tjänster åt sina dotterbolag utgör däremot sådan ekonomisk verksamhet som medför skattskyldighet och fullständig rätt till avdrag för den mervärdesskatt som betalats på kostnaderna för att förvärva dessa tjänster. Avdragsrätten förutsätter ett direkt och omedelbart samband med de utgående transaktioner som medför avdragsrätt. Det krävs alltså att kostnaderna för dessa förvärv utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset för de utgående skattepliktiga transaktionerna. Men det krävs inte att det finns ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner för vilka rätt till avdrag föreligger, utan avdragsrätt föreligger också när kostnaderna för tjänsterna i fråga utgör en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader och således utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset för de tjänster denne tillhandahåller. Sådana kostnader har nämligen ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldige personens samlade ekonomiska verksamhet (se EU-domstolens avgörande i mål C-108/14 och C-109/14, Larentia + Minerva m.fl.). Detta ger stöd för slutsatsen att ett holdingbolags förvaltning av ett dotterbolag är antingen aktiv eller passiv.

Bestämmelsen i 7 kap. 3 a § mervärdesskattelagen är en skatteflykts­regel avsedd att förhindra bortfall av mervärdesskatteintäkter till följd av att priset manipulerats vid transaktioner mellan närstående parter, och den utesluter inte omvärdering av beskattningsunderlaget vare sig det gäller utgående mervärdesskatt eller avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Eftersom skatteflyktsregeln tar sikte på själva prismanipulationen är det rimligt att värderingen av beskattningsunderlaget tar sin utgångspunkt från vad den skattskyldige själv ansett ska innefattas i den skattepliktiga ekonomiska verksamheten.

Bolaget har under 2016 haft stora kostnader för en planerad nyemission och efterföljande börsnotering i syfte att skapa finansiering för ytterligare förvärv av bolag och fastigheter. Kapitalanskaffningen har således kommit hela koncernen till godo (jfr RÅ 2006 ref. 19 I).

Genom att yrka avdrag för ingående mervärdesskatt på alla inköp har bolaget gett uttryck för uppfattningen att dessa kostnader hör till den ekonomiska verksamheten. För ett moderbolag vars enda verksamhet består i att tillhandahålla koncerngemensamma skattepliktiga tjänster till sina dotterbolag kan inte ingående skatt vara fullt avdragsgill, på den grunden att kostnaden ingår som en allmän omkostnad i den beskattnings­bara personens ekonomiska verksamhet, samtidigt som en sådan trans­aktion anses sakna koppling till de utgående skattepliktiga transaktionerna i den ekonomiska verksamheten.

Enligt kammarrättens bedömning utgör därför samtliga bolagets kostnader komponenter i priset för förvaltningen av dotterbolagen och bör tas med när marknadsvärdet av de koncerninterna tjänsterna bestäms. Vid en sådan bedömning uppgår bolagets kostnader till cirka 28 miljoner kr och den ersättning som bolaget erhållit för utförda koncernledningstjänster till cirka 2,3 miljoner kr.

Skatteverket får därmed anses ha gjort sannolikt att den ersättning som bolaget erhållit för de tillhandahållna tjänsterna har understigit marknads­värdet beräknat med utgångspunkt i bolagets kostnader, såsom anges i HFD 2014 ref. 40.

Vid denna bedömning återstår det för kammarrätten att ta ställning till om bolaget har gjort sannolikt att den ersättning som dotterbolagen betalat för tjänsterna ändå är marknadsmässigt betingad.

Är ersättningen marknadsmässigt betingad?

Med uttrycket marknadsmässigt betingad prisnedsättning avses en nedsättning av priset som, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, kan anses affärsmässig och således till gagn för den bedrivna verksamheten (se HFD 2014 ref. 40).

Skillnaden mellan de beräknade kostnaderna för tjänsterna och den ersättning som bolaget tagit ut för dessa är betydande, vilket medför att höga krav bör ställas på bolaget när det gäller att göra sannolikt att priset ändå varit marknadsmässigt betingat.

Bolaget anför att om det sålt tjänsterna utanför koncernen hade kalkylen sett ut på samma sätt och att det timpris som bolaget betalat för inköp av samma tjänster är lägre än det pris som bolaget tagit ut av dotterbolagen. Någon annan grund för att ersättningen ska anses marknadsmässigt betingad har inte framförts.

Eftersom någon närmare redogörelse för varför underprissättningen kan förväntas gagna bolagets verksamhet inte har lämnats anser kammarrätten att bolaget inte har gjort sannolikt att ersättningen från dotterbolagen är marknadsmässigt betingad.

Det föreligger därmed förutsättningar för att bestämma beskattnings­underlaget för bolagets tillhandahållna tjänster i enlighet med Skatte­verkets beslut.

Skattetillägg

Bolaget har redovisat utgående mervärdesskatt med för lågt belopp, utan att upplysa om sakförhållandena rörande faktureringen av dotterföretagen på ett sådant sätt att Skatteverket har kunnat fatta korrekta beskattnings­beslut. Bolaget har därmed lämnat sådan oriktig uppgift att det finns skäl för att påföra skattetillägg. Det har inte kommit fram några omständigheter som kan anses utgöra skäl för befrielse från påfört skattetillägg.

[text har här utelämnats]

– Kammarrätten bifaller Skatteverkets överklagande och fastställer Skatte­verkets beslut.

Kammarrätten avslår Aktiebolaget Högkullens överklagande och yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten.

Dahlström var skiljaktig och anförde:

Bolaget vinner i och för sig inget bifall i målet. De frågor som målet avser är dock av sådan karaktär att det är rimligt att bolaget medges ersättning för kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten med skäliga 60 000 kr, exklusive mervärdesskatt.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 11 maj 2026

För att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft har regeringen föreslagit en rad förbättringar av det svenska systemet för tonnagebeskattning. EU-kommissionen har nu beslutat att ge Sverige ett nytt statsstödsgodkännande, inklusive de föreslagna ändringarna, för perioden 2027–2036. Före sommaren väntas också riksdagen fatta beslut om ändringarna, som regeringen lämnat i en proposition.

Det nuvarande svenska systemet för tonnagebeskattning har tidigare anmälts och godkänts av kommissionen som förenligt med den inre marknaden och riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Det nuvarande statsstödsgodkännandet gäller fram till utgången av 2026.

I december 2025 ansökte regeringen hos EU-kommissionen om ett nytt godkännande för det svenska tonnage­beskattningssystemet, inklusive de föreslagna förbättringarna. I april 2026 lämnades också en proposition till riksdagen med de föreslagna ändringarna. Innan riksdagen kan fatta ett beslut om de nya reglerna måste EU-kommissionen godkänna förslaget, vilket den nu har gjort. Det nya godkännandet från EU-kommissionen gäller för en tioårsperiod, från den 1 januari 2027 till den 31 december 2036. Riksdagen väntas fatta beslut i frågan före sommaren.

Förändringarna i systemet för tonnagebeskattning innebär bland annat att det utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, och en utökning av möjligheterna att inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026. Som aviserats i propositionen avser regeringen även att återkomma med vissa kompletterande bestämmelser som kommissionen har efterfrågat.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 13 maj 2026

För att motverka ökade drivmedelspriser på grund av kriget i Iran föreslås ytterligare tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Skattesänkningen föreslås vara 2 kronor och 40 öre per liter, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms vid full prisövervältring, under perioden 1 juli–30 november 2026. Förslaget remitteras nu av Finansdepartementet och planeras ingå i en kommande extra ändringsbudget.

Skatten på bensin och diesel har sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare, under EU:s minimiskattenivå, ansökte regeringen i slutet av mars om tillstånd hos EU-kommissionen. Kommissionen har därefter redan i maj lagt fram ett förslag om att Sverige ska ges möjlighet att göra detta under fem månader 2026. Nu återstår endast godkännande från Europeiska unionens råd och nationell lagstiftning.

Skattesatserna på bensin föreslås sänkas med 2 kronor och 40 öre per liter. Skattesatsen på diesel föreslås sänkas med 2 400 kronor per kubikmeter. Det motsvarar en sänkning av priset med 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 januari 2026 följande dom (mål nr 4731-25).

Bakgrund

1. Tillhandahållanden av tjänster är som huvudregel mervärdes­skattepliktiga. Från skatteplikt undantas vissa upplåtelser av fastigheter. Rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksam­het omfattas dock inte av undantaget.

2. UNITY Malmö AB hyr ut möblerade studiolägenheter till privatpersoner och företag. Uthyrningstiden är som längst tre månader. Bolaget har för avsikt att förlänga uthyrningstiden till som längst fyra eller sex månader. Någon förlängning utöver det ska inte vara möjlig. Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få veta om uthyrning av lägenheterna med de justerade villkoren utgör skatte­pliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Av ansökan framgår följande.

3. Lägenheterna har ett pentry med nödvändig köksutrustning samt är utrustade med sängkläder, handdukar, schampo och tvål. Bolaget tillhandahåller städning en gång i veckan samt vid utflytt. Ytterligare städning och tvättservice erbjuds mot en extra kostnad. Frukost kan inkluderas i bokningen och serveras i fastighetens lobby. Gästerna har tillgång till fastighetens loungeområden, gym, café och orangeri och kan även boka tillgång till en arbetsplats. Fastigheten har en reception som är bemannad 18 till 24 timmar per dygn. Receptionisten utför sedvanliga tjänster i en hotellrörelse. Dagtid finns även receptionschef, driftansvarig och fastighets­tekniker på plats.

4. Av bokningsvillkoren framgår att betalning ska erläggas i förskott och att en extra avgift tas ut för övernattande besökare. Besökare är endast tillåtna om tillstånd beviljas av bolaget. Det är vidare inte tillåtet att folkbokföra sig i lägenheterna.

5. Skatterättsnämnden fann att uthyrning av studiolägenheter, enligt bokningsvillkor som tillåter en maximal vistelsetid om antingen fyra eller sex månader, utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse. Nämnden konstaterade att en maximal vistelsetid om fyra eller sex månader utan möjlighet till förlängning håller sig inom de tidsramar som i både EU-rättslig och svensk praxis har ansetts utgöra tillhandahållande av logi under en kortare tid. Även övriga villkor och kringtjänster visade enligt nämnden att det var fråga om tillfälligt boende och ett aktivt utnyttjande av fastigheten.

Yrkanden m.m.
6. Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen med ändring av förhandsbeskedet ska förklara att bolagets uthyrning av studio­lägenheter inte uppfyller kriterierna för skattepliktig rumsuthyrning och anför följande.

7. Den viktigaste komponenten i ett aktivt nyttjande är de korta uthyrningstiderna och det går inte att kompensera för längre uthyrningstider genom att öka antalet kringtjänster. I det aktuella fallet ska den längre uthyrningstiden om fyra eller sex månader erbjudas generellt och det är därmed inte fråga om uthyrning som potentiellt konkurrerar med tillhandahållande av logi inom hotell­branschen.

8. UNITY Malmö AB anser att förhandsbeskedet ska fastställas.

Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
9. Frågan är under vilka förutsättningar uthyrning av lägenheter utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse.

Rättslig reglering m.m.
10. Tillhandahållanden av tjänster är enligt 10 kap. 2 § mervärdes­skattelagen (2023:200) skattepliktiga om inte annat följer av kapitlet.

11. Av 10 kap. 35 § första stycket framgår att upplåtelser av hyresrätter till fastigheter är undantagna från skatteplikt. Enligt 10 kap. 36 § första stycket 4 gäller dock skatteplikt för rums­uthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Dessa bestämmelser har sina motsvarigheter i artiklarna 135.1 1 och 135.2 a i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG).

12. Av artikel 135.1 l framgår att uthyrning av fast egendom är undantagen från skatteplikt. Enligt artikel 135.2 a omfattas dock inte tillhandahållande av logi, såsom detta definieras i medlems­staternas lagstiftning, inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion av undantaget från skatteplikt.

13. Enligt EU-domstolen ska uttrycket ”branscher med liknande funktion” ges en vid tolkning för att säkerställa att tillfälligt tillhandahållande av logi som liknar, och potentiellt konkurrerar med, sådan logi som tillhandahålls inom hotellbranschen beskattas. För att skilja mellan skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner är det enligt EU-domstolen lämpligt att beakta den tidsrymd under vilken tillhandahållande av logi sker. Detta eftersom logi på hotell skiljer sig från uthyrning av ett bostadsrum bl.a. genom vistelsetidens längd (Blasi, C-346/95, EU:C:1998:51, punkterna 20 och 23).

14. EU-domstolen har även uttalat att medan uthyrning av fast egendom vanligtvis är en förhållandevis passiv verksamhet som har samband med att viss tid förflyter och som inte skapar något betydande mervärde, så är den gemensamma nämnaren för de transaktioner som utesluts från undantaget från skatteplikt att de innebär ett mer aktivt utnyttjande av den fasta egendomen (Goed Wonen, C-326/99, EU:C:2001:506, punkterna 52 och 53).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
15. Det finns i svensk lagstiftning inte några närmare kriterier för hur gränsen ska dras mellan å ena sidan skattepliktig rumsuthyrning i verksamhet som liknar hotellrörelse och å andra sidan från skatte­plikt undantagen upplåtelse av hyresrätter. Denna fråga har i stället fått avgöras i praxis med beaktande av den ram för tolkningen som sätts av artikel 135.2 a i mervärdesskattedirektivet och dess syfte.

16. För att skilja ut sådana tillhandahållanden som innebär ett mer aktivt utnyttjande av en fastighet och som potentiellt konkurrerar med hotellbranschen har såväl den faktiska tiden för vistelsen som förekomsten av kringtjänster beaktats (se t.ex. HFD 2020 ref. 51).

17. Bolaget har för avsikt att hyra ut studiolägenheter under fyra eller sex månader, utan möjlighet till förlängning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att vistelser som har uppgått till i genomsnitt sex månader (RÅ 1991 not. 82) eller undantagsvis sex månader (HFD 2020 ref. 51) har bedömts utgöra tillhandahållanden av logi under kort tid. Denna tidsrymd har även EU-domstolen definierat som tillhandahållande av logi under kort tid (Blasi, punkt 24). Med beaktande av detta samt utformningen av övriga villkor och kringtjänster bedömer Högsta förvaltningsdomstolen att det är fråga om ett mer aktivt utnyttjande av fastigheten som kan anses potentiellt konkurrera med hotellbranschen. Bolagets uthyrning av studiolägenheter utgör därmed skattepliktig rums­uthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse.

18. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Classon,von Essen och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Ninni Bohman Olin.

______________________________

Skatterättsnämnden (2025-07-04, Harmsen Hogendoorn, ordförande, Bohlin, Fored, Olsson, Sandberg Nilsson, Tunudd och Östman Johansson):
Förhandsbesked

Uthyrningen av studiolägenheter, enligt bokningsvillkor som tillåter en maximal vistelsetid om antingen fyra eller sex månader, utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse.

Skatterättsnämndens bedömning

Bolaget överväger att ändra sina villkor för bokning av studiolägenheter genom att förlänga den maximala vistelsetiden till antingen fyra eller sex månader, i båda alternativen utan möjlighet till förlängning. Frågan är om verksamheten i dessa fall utgör skattepliktig rumsuthyrning enligt 36 § första stycket 4 mervärdesskattelagen eller från skatteplikt undantagen fastighetsupplåtelse enligt 35 §.

Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2020 ref. 51 konstaterat att det i svensk lagstiftning inte har införts några närmare kriterier för hur gränsen ska dras mellan skattepliktig rumsuthyrning och undantagen fastighetsupplåtelse. Frågan får istället avgöras i praxis, med beaktande av den ram för tolkningen som sätts av den bakomliggande direktivbestämmelsen.

Praxis

Av EU-domstolens praxis framgår att uttrycket "branscher med liknande funktion" i artikel 135.2 a i mervärdesskattedirektivet ska ges en vid tolkning eftersom dess syfte är att säkerställa beskattning av tillfälligt tillhandahållande av logi, liknande — och således potentiellt konkurrerande med — det som tillhandahålls inom hotellbranschen. (Blasi, C-346/95, EU:C:1998:51, punkt 20).

Vidare framgår att medan uthyrning av fastighet vanligtvis är en förhållandevis passiv verksamhet som har samband med att tid förflyter och som inte skapar något betydande mervärde, så är den gemensamma nämnaren för de transaktioner som utesluts från undantaget från skatteplikt att de innebär ett mer aktivt utnyttjande av den fasta egendomen ("Goed Wonen", C-326/99, EU:C:2001:506, punkt 52 och 53 och Temco Europe, C-284103, EU:C:2004:730, punkt 20).

EU-domstolen har även uttalat att det kan vara lämpligt att skilja mellan skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner utifrån den tidsrymd under vilken tillhandahållandet av logi sker. I målet Blasi prövade EU-domstolen den avgränsning av det skattepliktiga området som hade gjorts i tysk rätt och som innebar att uthyrningen var skattepliktig om kontraktstidens längd var kortare än sex månader. Domstolen ansåg att detta var ett rimligt sätt att säkerställa beskattning av transaktioner inom verksamheter med liknande funktion som hotellbranschen, dvs. att tillhandahålla tillfälligt boende inom ramen för ett affärsmässigt förhållande. Domstolen påpekade dock att det i vissa situationer kan vara lämpligare att ta hänsyn till den faktiska sammanlagda tidsrymd under vilken tillhandahållandet sker än den hyrestid som finns angiven i kontraktet (Blasi, punkt 23-26). Det är nämligen det faktiska avtals­förhållandet som ska beaktas. Avtalsparterna kan under avtalstiden komma överens om att förlänga eller förkorta hyrestiden (Temco Europe, punkt 22).

I svensk rättspraxis har bedömningen gjorts utifrån verksamhetens ändamål och innehåll (se t.ex. HFD 2020 ref. 51, punkt 19 och 23).

I rättsfallen RÅ 1988 not. 642, RÅ 1991 not. 82 och HFD 2020 ref. 51, som gällde tillhandahållande av tillfälliga boenden för asylsökande, fann Högsta förvaltningsdomstolen att verksamheterna var skattepliktiga. I det ena fallet uppgick de asylsökandes vistelsetid till i vart fall över en månad och i det andra till mellan fyra och nio månader med en genomsnittstid på cirka sex månader. I det tredje fallet var vistelsetiden normalt upp till tre månader och undantagsvis sex månader.

I rättsfallet HFD 2019 ref. 46, som gällde uthyrning av möblerade lägenheter till företag och organisationer, fann Högsta förvaltnings­domstolen att verksamheten var undantagen från skatteplikt. Hyrestiden uppgick till fyra respektive fem månader med möjlighet till förlängning. Som representativt exempel angavs att hyrestiden om fyra månader förlängdes med ytterligare sju månader (en vistelsetid om totalt 11 månader).

Utöver de boendes vistelsetider har även omfattningen av kringtjänster beaktats.

Det aktuella fallet

Av ovanstående rättspraxis kan utläsas att uthyrningstiden är av stor betydelse för att bedöma om det är fråga om en skattepliktig rums­uthyrning eller inte. I det aktuella fallet kan också konstateras att bokningsvillkoren som tillåter en maximal vistelsetid om fyra eller sex månader håller sig inom de tidsramar som i både EU-rättslig och svensk praxis har ansetts utgöra tillhandahållande av logi under en kortare tid. Till skillnad från vad som var fallet i HFD 2019 ref. 46 finns inte möjlighet att förlänga vistelsetiden ytterligare. Bolagets avsikt med uthyrning blir därigenom tydlig. Även övriga villkor och kringtjänster visar enligt Skatterättsnämnden att det är fråga om tillfälligt boende och ett aktivt utnyttjande av fastigheten. Bolagets tillhandahållande av logi utgör därför en sådan skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse enligt 10 kap. 36 § första stycket 4 mervärdesskattelagen. Skatterättsnämnden beaktar särskilt att bestämmelsen om skatteplikt ska ges en vid tolkning.

Den kommande ändringen av artikel 135.2 i mervärdesskattedirektivet ger enligt Skatterättsnämnden i dagsläget inte anledning att göra en annan bedömning.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 30 april 2026

För att motverka stigande drivmedelspriser sänks nu skatten på bensin och diesel. Skattesänkningen gäller under perioden 1 maj–30 september 2026.

Kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Osäkerheten kring utvecklingen är fortfarande stor. Högre energipriser slår mot både hushåll och företag.

För att motverka stigande drivmedelspriser sänks nu skatten på bensin och diesel. Skattesänkningen motsvarar cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1 krona per liter inklusive moms för bensin om sänkningen helt förs vidare till slutkonsument. Skattesänkningen gäller under perioden 1 maj–30 september 2026.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen. Regeringen har dessutom beslutat om ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd för januari och februari 2026. Med statsfinanser i världsklass har vi möjlighet att vidta ytterligare åtgärder för att stötta svensk ekonomi, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 16 april 2026

Europeiska kommissionen har meddelat att den beslutat att ge Sverige ett förlängt statsstödsgodkännande för att skattebefria rena och höginblandade flytande biodrivmedel även efter 2026. Skattebefrielsen är en del i att främja biodrivmedel och minska utsläppen i transportsektorn.

– Jag är glad att EU-kommissionen med sitt beslut underlättar Sveriges fortsatta arbete med omställning till mer hållbara transporter och ett minskat beroende av fossila bränslen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Det har varit regeringens mål att ha ett statsstödsgodkännande på plats i god tid innan det nuvarande löper ut för att minska osäkerheten för producenter och användare av biodrivmedlen. Det nuvarande godkännandet går ut vid utgången av 2026. Sverige skickade in en ansökan redan i september 2025, och gjorde då en så kallad förenklad anmälan för att öka möjligheterna till ett tidigt beslut. Det nya godkännandet sträcker sig till slutet av 2032.

EU-kommissionens pressmeddelande om beslutet finns att läsa på den här sidan: European Commission Daily News- extern webbplats

EU-kommissionens beslut har ännu inte publicerats men kommer att finnas på EU-kommissionens webbplats.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 14 april 2026

För att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft föreslår regeringen i en proposition förbättringar av det svenska systemet för tonnagebeskattning. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Sjöfarten är central för Sveriges handel med omvärlden. Svenska rederier behöver ha konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Regeringen lämnar därför en proposition till riksdagen med förslag på förbättringar av det svenska systemet för tonnagebeskattning.

I propositionen föreslås bland annat att:

systemet utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart,
möjligheterna för tonnagebeskattade verksamheter att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning utökas,
förutsättningarna för att ett fartyg ska vara kvalificerat ändras,
det införs generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond, och
regelverket förtydligas och anpassas för att det bättre ska överensstämma med EU:s regler om statligt stöd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 01 april 2026

Fusk och svartarbete inom rut, rot och grön teknik undergräver skattesystemet och slår mot seriösa företag. Därför föreslår regeringen flera lagändringar som ska stärka kontrollen och ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka felaktigheter och oseriösa aktörer.

I dag förekommer fusk och svartarbete inom företag som utför rot- och rutarbete samt installation av grön teknik, till exempel solceller och laddningspunkter för elbilar. Dessa oseriösa aktörer utnyttjar systemen och skapar osund konkurrens för alla de företag som gör rätt för sig. Tjänster inom systemen utförs av aktörer som verkar i riskbranscher för arbetslivskriminalitet, till exempel bygg-, städ- och transportbranschen. Inom dessa branscher är det vanligt att använda sig av underentreprenörer och bemanningsföretag, vilket kan försvåra Skatteverkets kontroll. Regeringen vill nu täppa till luckor i regelverket och stärka kontrollmöjligheterna så att fusket minskar.

– Regeringen arbetar på flera fronter för att strypa den kriminella ekonomin. Att motverka att företag fuskar till sig skattemedel är en viktig del av det arbetet. Med de här förslagen skärper vi kontrollen och ser till att skattepengar inte går till oseriösa aktörer och kriminella, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Förslagen innebär att företag som begär utbetalning för rot-, rut- eller grön teknik-arbeten ska lämna mer fullständiga uppgifter till Skatteverket:

ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats,
lämna uppgifterna på heder och samvete,
Skatteverket får också nya verktyg för att stärka kontrollen:

möjlighet att begära in uppgifter från till exempel underentreprenörer och bemanningsföretag genom så kallade tredjemansförelägganden,
möjlighet till efterbeskattning när ett företag måste betala tillbaka felaktigt utbetalda belopp,
ta ut kostnadsränta som beräknas fram till den dag återbetalningen faktiskt görs, i stället för fram till dagen Skatteverket fattar beslut om återbetalning, vilket är reglerna i nuläget.
Lagförslagen innebär också skärpta regler för så kallade personalliggare, som är den förteckning över vilka personer som är verksamma på arbetsplatsen, som vissa företag måste föra. Företag ska bland annat börja registrera uppgifter om inhyrd personals arbetsgivare. Vidare ska uppgifter i elektroniska personalliggare kunna överföras elektroniskt till Skatteverket. Skatteverket får dessutom möjlighet att vid kontrollbesök genomföra fler utredningsåtgärder än i dag. Dessa regler gäller alla företag som omfattas av kravet på personalliggare och inte bara sådana företag som är verksamma inom rot- och rutarbete samt arbete inom grön teknik.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 26 mars 2026

Regeringen har i dag utsett Fredrik Rosengren till ny generaldirektör och chef för Skatteverket. Fredrik Rosengren är i dag rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

– Jag är mycket glad att Fredrik Rosengren vill axla rollen som generaldirektör för Skatteverket åren framåt. Hans gedigna erfarenhet från offentlig förvaltning och goda ledaregenskaper kommer att vara till stor nytta för en av Sveriges viktigaste myndigheter, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Utöver rollen som rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten har Fredrik Rosengren mångårig erfarenhet från Skatteverket som överdirektör och administrativ chef. Fredrik Rosengren tillträder som generaldirektör och chef för Skatteverket den 18 maj 2026 och förordnandet gäller till och med den 31 maj 2032.

Regeringen avser ge nuvarande generaldirektör och chef för Skatteverket Katrin Westling Palm, vars nioåriga förordnande löper ut under hösten, nya uppgifter kopplade till arbetet med AI och svenska språkmodeller.

– Katrin Westling Palm har gjort ett gediget och bra arbete under sin tid som generaldirektör för Skatteverket och i tidigare roller inom statsförvaltningen. Hon har bland annat varit drivande i arbetet med att få till stånd ökad informationsdelning mellan myndigheter och i AI-kommissionens arbete, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen har därför, efter samråd med Katrin Westling Palm, beslutat att hon den 18 maj 2026 slutar som generaldirektör och chef för Skatteverket och i stället blir generaldirektör i Regeringskansliet. Regeringen avser inom kort att återkomma med beslut om vikarierande rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 24 mars 2026

För att motverka de ökande elkostnaderna för hushåll och företag föreslås att den årliga indexeringen av energiskatten på el slopas. Förslaget lämnas i en promemoria som har skickats ut på remiss inför höstbudgeten 2027.

Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent. Skattesatsen som gäller i dag, 36,0 öre per kilowattimme, föreslås gälla även efter den 31 december 2026 tills vidare.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Tidigare regler ska fortsätta att gälla för sådant som inträffat före det datum då de nya reglerna föreslås börjar gälla.

Om förslaget kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027 beror på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

Publicerad 23 mars 2026

För att motverka stigande energipriser avser regeringen föreslå flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026, en satsning för att under 2026 öka statliga myndigheters inköp av fossilfria drivmedel eller elektriska alternativ, och en stärkt elbilspremie. Totalt består energiprispaketet av satsningar för 4,7 miljarder kronor, där 4,1 miljarder kronor planeras ingå i kommande extra ändringsbudgetar.

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader.

Aviserad tillfällig sänkning av skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå

För att motverka stigande drivmedelspriser aviserar regeringen nu tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Regeringen kommer i närtid att föreslå att energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. Skattesänkningen motsvarar cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1,03 kronor per liter inklusive moms för bensin vid full prisövervältring. Sänkningen planeras ingå i en extra ändringsbudget.

Ansökan för att kunna sänka skatten ytterligare framöver

Regeringen vill ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder för att motverka ökande drivmedelspriser. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare avser regeringen därför också att ansöka hos EU-kommissionen om tillstånd att tillfälligt få sänka skatten under EU:s minimiskattenivå, likt det tillstånd Sverige fick 2022, under fem månader 2026. Om en sådan ansökan beviljas har regeringen möjlighet att göra ytterligare en sänkning som, om den genomförs, skulle motsvara 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring för både bensin och diesel.

Vid fortsatt förhöjda drivmedelspriser kommer regeringen kunna gå fram med skattesänkningen i ytterligare en extra ändringsbudget.

Nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026

Regeringen avser att i en extra ändringsbudget skjuta till ytterligare 2,4 miljarder kronor för att möjliggöra ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för hushållen i hela Sverige. Den totala kostnaden för stödet beräknas uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor, varav 1 miljard tilldelades anslaget genom budgetpropositionen för 2026.

Ersättningen kommer att baseras på hushållens månadsförbrukning under januari och februari 2026. Ersättningen ska utgå från en förbestämd och fast ersättning i respektive elområde. Beloppen ska sedan multipliceras med hushållens förbrukning under perioden. Regeringen kommer i närtid återkomma med närmare detaljer för hur el- och gasstöden ska beräknas.

Utbetalningarna av elstödet är planerade att inledas från mitten av juni 2026. Regeringen kommer att återkomma om en tidsplan för utbetalning av gasstödet.

Hushållen kommer inte att behöva ansöka om stödet. Försäkringskassan kommer hantera utbetalningarna av elstödet och Energimyndigheten och gasnätsföretagen kommer att hantera utbetalningar av gasstödet.

Regeringen avser att gå fram med förslaget till el- och gasstöd i en extra ändringsbudget.

Ny ersättning till myndigheter för att välja fossilfria och elektriska alternativ

Regeringen avser föreslå en ersättning på 500 miljoner kronor 2026 till statliga myndigheter för att snabba på klimatomställningen i år. Utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända den här utvecklingen kan statliga myndigheter öka sin användning av förnybara drivmedel så som HVO100 eller byta till elektriska alternativ.

Ersättningen ska under 2026 ges till statliga myndigheter som byter ut fossila drivmedel. Regeringen avser att återkomma med vilka statliga myndigheter som ska omfattas av ersättningen och den närmare fördelningen av medel mellan dessa. Stödet ska motsvara den merkostnad som uppstår när fossila bränslen byts ut till fossilfria, förnybara eller elektriska alternativ. På så sätt väntas utsläppen från de statliga myndigheterna att minska redan 2026.
Satsningen finansieras genom att minska anslagen för Klimatklivet, Klimatpremierna och regeringens driftstöd till bio-CCS. Regeringen bedömer att det hade varit svårt att få alla medel inom dessa anslag att gå åt, och bedömer därför att en del av medlen på anslagen under innevarande år kan göra större nytta för klimatomställningen genom att i stället bidra till att myndigheten kan minska sina utsläpp.

Förstärkning av elbilspremien

Den 18 mars startade en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i landsbygd och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Hushåll som uppfyller villkoren kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil. Elbilspremien ingår i Sveriges sociala klimatplan och finansieras till 75 % av EU:s sociala klimatfond.

För att möjliggöra att fler hushåll kan få tillgång till premien avser regeringen föreslå att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026. Tillskottet möjliggör att fler beslut om att bevilja premier kan fattas redan i år. Förslaget innebär ett förstärkt stöd till elektrifieringen av fordonsflottan och innebär att utsläppen från transportsektorn väntas minska fortare.

Presskontakt
Hanna Strömberg
Presschef hos statsminister Ulf Kristersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-128 61 69
e-post till Hanna Strömberg

Oskar Cavalli-Björkman
Presschef Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Axel Vide
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076- 141 28 13
e-post till Axel Vide

Anna Simon-Karlsson
T.f. presschef hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 28 15
e-post till Anna Simon-Karlsson

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 19 mars 2026

De flesta som hyr parkeringsplats av sin hyresvärd eller bostadsrättsförening behöver i nuläget inte betala moms på hyran. Men Skatteverket har gjort en ny tolkning av EU-domstolens praxis i frågan som innebär att fler parkeringsuthyrningar blir momspliktiga om inget görs. Regeringen tillsätter nu en bokstavsutredning för att se över möjligheterna att ändra lagstiftningen eller på annat sätt neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets nya tolkning.

Ladda ner:
Utredning om mervärdesskatt på parkeringsplatser (pdf 151 kB)
– Plötsligt höjda kostnader för parkering berör väldigt många människor och kan handla om stora belopp för familjer som är beroende av bilen. Detta när många dessutom har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren. Regeringen agerar nu för att stoppa det här. Vi tillsätter en utredning som ska lämna förslag på hur vi kan undvika att vanligt folk drabbas av högre kostnader, genom lagändringar eller andra åtgärder, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Ingen ska behöva oroas över oväntade merkostnader eller onödig administration. Med den här utredningen tar vi ett viktigt steg för att skapa stabila och tydliga regler för uthyrning av parkeringsplatser, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det här riskerar att bli ännu en kostnadsökning för vanliga hushåll och boende, samtidigt som det innebär mer administration och krångel för både bostadsrättsföreningar och hyresvärdar. Därför är det viktigt att vi nu ser över regelverket och säkerställer att människor inte drabbas av högre parkeringskostnader till följd av en förändrad tolkning, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Vanliga hushåll ska inte få högre parkeringskostnader och mer administration till följd av en ny tolkning från Skatteverket. Därför tillsätter vi en utredning för att säkerställa rimliga regler och skydda både boende och bostadsrättsföreningar, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Skatteverkets ändrade tillämpning skulle leda till dyrare parkering för lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostads­rättshavare som hyr parkering av sin hyresvärd eller bostadsrättsförening. Det skulle även öka administrationen för hyresvärdar och bostads­rättsföreningar. För de hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som i dag inte är registrerade för moms av något annat skäl, innebär den nya bedömningen att de måste registrera sig för och löpande redovisa moms.

Regeringen agerar nu för att dessa konsekvenser inte ska bli verklighet. En utredare ges i uppdrag att se över de momsregler som berör hyresvärdars och bostads­rättsföreningars uthyrning av parkeringsplats till sina lokalhyresgäster, bostadshyresgäster och bostadsrättshavare. Petter Classon, kammarrättslagman, är utsedd till utredare.

Utredaren ska

undersöka de rättsliga förutsättningarna för att ändra mervärdesskattelagen (2023:200) så att parkeringsplatser som hyrs ut av hyresvärdar och bostadsrättsföreningar till sina egna hyresgäster och bostadsrättshavare undantas från moms,
om en ändring bedöms möjlig, lämna nödvändiga författningsförslag, och
om det inte bedöms möjligt att ändra lagstiftningen, undersöka och föreslå andra sätt att neutralisera de ekonomiska konsekvenserna av Skatteverkets ändrade tillämpning.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 22 december 2026.

Bakgrund
De svenska momsreglerna behöver vara förenliga med EU-rätten, vilken säger att uthyrning av parkeringsplatser är skattepliktig för moms. En uthyrning av parkeringsplats ska därför beskattas med 25 procent. En uthyrning av parkeringsplats är däremot fri från moms om den är en underordnad del av en momsfri lokal- eller bostadsuthyrning.

Skatteverket har gjort en genomgång av EU-domstolens praxis och i slutet av september 2025 ändrat sin bedömning av i vilka fall uthyrning av parkeringsplats till hyresgäster och bostadsrättshavare är skattepliktig eller undantagen från moms. I sitt nya ställningstagande ställer Skatteverket upp tre villkor som måste vara uppfyllda för att en uthyrning av parkeringsplats ska anses underordnad en lokal- eller bostadsuthyrning. Följden blir att fler hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kommer att behöva ta ut moms på sin uthyrning av parkeringsplatser för att deras redovisning av moms ska vara förenlig med Skatteverkets nya bedömning.

Skatteverket börjar tillämpa sitt nya ställningstagande den 1 oktober 2026.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Ofelia Venneman
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-301 03 46
e-post till Ofelia Venneman

Emma Kareld
Pressekreterare vid Sverigedemokraternas riksdagskansli
Mobil 072-243 64 45
e-post till Emma Kareld

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 17 mars 2026

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om sänkt alkoholskatt på alkoholdrycker från oberoende småproducenter. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Sedan den 1 juli 2025 gäller sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Nu föreslås att sänkt alkoholskatt även ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry.

Skattenedsättningen föreslås ges med mellan 50 och 10 procent, beroende på producentens storlek. Ju mindre som produceras, desto större nedsättning.

– Regeringen fortsätter att lätta på bördan för svenska företagare. Det här gör vi för att de mindre producenterna ska få bättre möjligheter att konkurrera i dryckesindustrin, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Med den här skattesänkningen vill vi ge bättre förutsättningar för en stark svensk dryckeskultur, stärka besöksnäringen och bidra till att hela landet kan leva, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Jag är glad att vi nu genom denna sänkning ytterligare kan stärka landets mindre alkoholproducenter. Det är viktigt för att stötta de små företagen i hela landet, inte minst i glesbygd, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

– Små alkoholproducenter är en stor del av svensk dryckeskultur. Med denna satsning ger vi industrin bättre förutsättningar, samtidigt som vi stärker svensk besöksnäring med gårdsförsäljningen, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dan Jormvik
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51

Emilia Schwotzer
Pressassistent, Sverigedemokraternas riksdagskansli
Mobil 076-531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 11 mars 2026

Osäkerheten i omvärlden är just nu stor, främst till följd av kriget i Mellanöstern och dess konsekvenser. Den återhämtning i svensk ekonomi som påbörjades under 2025 väntas dock fortsätta under 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

Stor osäkerhet i omvärlden

Tvära kast i den amerikanska administrationens handels- och utrikespolitik präglade världsekonomin under 2025. Den starka tillväxten i USA drevs av bland annat stora AI investeringar som väntas lyfta ekonomin även 2026. Den återhämtning i euroområdet som inleddes 2025 väntas fortsätta i år, trots att det osäkra läget i omvärlden och högre amerikanska tullar bedöms dämpa exporten. Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Återhämtning i svensk ekonomi trots omvärldsoro

Återhämtningen i svensk ekonomi som inleddes under början av 2025 fortsatte det fjärde kvartalet. Tillväxten drevs främst av relativt stark utveckling av hushållens konsumtion och statliga investeringar.

Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent. Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. Sammantaget förväntas återhämtningen fortsätta under 2026, men dämpas något i närtid, till följd av omvärldsoron. Konjunkturen bedöms vara nära balans 2027.

Viss ljusning på arbetsmarknaden

På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid. Under 2026 väntas läget på arbetsmarknaden fortsätta förbättras, med sjunkande arbetslöshet som följd.

– Även i den globala osäkerhet som råder står svensk ekonomi stadigt, med statsfinanser i världsklass. Regeringen har genomfört flera satsningar för att stärka hushållen och få upp farten i ekonomin, som sänkta skatter på arbete och sparande, och fler satsningar träder i kraft nu under våren, som tillfälligt sänkt moms på mat, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 04 mars 2026

Civilminister Erik Slottner har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om incitament för lägre skatter i kommunsektorn. I utredningen förslås bland annat ett nytt system där kommuner och regioner får en premie över tre års tid om de sänker skatten. Om skatterna höjs föreslås att en avgift ska betalas under tre års tid.

Den 28 augusti 2025 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bland annat lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar (skattebroms) och åtgärder som stimulerar sänkningar (skattesänkningspremie) av befintliga skattesatser i kommuner och regioner kan utformas.

– Många kommuner och regioner har höjt sina skatter gradvis över en längre period. När skatterna ständigt ökar riskerar det att drabba hushållsekonomin, utan att kvaliteten på kommunernas och regionernas tjänster upplevs förbättras i samma utsträckning. Det behövs ett ökat fokus på effektivitet för att värna om kvaliteten i välfärden, säger civilminister Erik Slottner.

Utredningen lämnar nu förslag på åtgärder för att stärka de ekonomiska incitamenten för lägre skattesatser i kommunerna. Den presenterar också förslag på åtgärder som ska öka medvetenheten hos invånare och förtroendevalda om kommuners och regioners beslut om skattesatser.

Utredningen föreslår bland annat:
• att en kommun eller region som sänker sin skattesats jämfört med det föregående året ska få ett årligt bidrag i tre år,
• att en kommun eller region som höjer sin skattesats jämfört med det föregående året ska betala en årlig avgift i tre år,
• att undantag från systemet med skattesänkningsbidrag och skattebromsavgift endast görs vid skatteväxling,
• att beräkningen av jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning inte ska påverkas av förändrade kommunala skattesatser, och
• att kommuner och regioner får en skyldighet att motivera sina beslut om höjda skatter.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 2027.

Presskontakt
Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 03 mars 2026

Regeringen vill främja dans och kultur i hela Sverige. Därför har en proposition överlämnats till riksdagen med förslag om sänkt moms på tillträde till danstillställningar. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Dans och dansband är en viktig del av Sveriges kulturliv. Men i dag beskattas tillträdet eller entréavgiften till dansbandsevenemang och andra danstillställningar med en högre momssats jämfört med andra liknande kulturella evenemang.

Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag om sänkt moms på tillträde till danstillställningar. Förslaget innebär att mervärdesskattesatsen på tillträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent, det vill säga till samma nivå som tillträden till andra liknande kulturella evenemang.

– Den svenska dansbandskulturen gör Sverige gladare och friare. Det är något vi ska vara stolta över. Nu får danstillställningar äntligen samma momssats som teater, konserter och opera. Det är rättvist, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Dansbandskulturen skapar möten mellan människor runt om i vårt land, inte sällan på mindre orter. Denna viktiga del av svenskt kulturliv förtjänar mindre beskattning och mer uppskattning. Vi gör nu upp med den orättvisa momsen på danstillställningar, vilket inte är en dag för tidigt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Dansbandsmomsen är i praktiken en form av straffbeskattning som andra kulturformer varit fredade från, vilket missgynnat dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör. Inom ramen för överenskommelsen mellan samarbetspartierna ser vi nu äntligen till att denna orättvisa skatt förpassas till historien, säger Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

– Genom att sänka momsen på danstillställningar ser vi till att dans har samma momssats som kulturtillställningar, och den orimliga skillnaden mellan danstillställningar och konserter upphör, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dan Jormvik
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Ludvig Grufman
Pressekreterare för Sverigedemokraterna
Mobil 073-125 60 34
e-post till Ludvig Grufman

Nina Tojzner
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 03 mars 2026

Onsdag den 4 mars kl. 13.30 bjuder civilminister Erik Slottner in till en pressträff i samband med att Utredningen om lägre skatter i kommunsektorn överlämnar sitt betänkande. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar (skattebroms) och stimulerar sänkningar (skattesänkningspremie) av skattesatser i kommuner och regioner kan utformas.

I samband med överlämnandet bjuder civilministern in till pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Annika Wallenskog.

Tid: 4 mars 2026 kl. 13.30
Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, ingång Rödbodgatan 6.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 mars kl. 12.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.00. Deltagande sker i mån av plats.

Webb-tv
Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.

Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats,
Information om regeringens pressträffar
Anmälningsformulär till pressträff den 4 mars - extern webbplats. - extern webbplats,

Presskontakt
Hugo Rosell
Kommunikatör, Finansdepartementet
e-post till Hugo Rosell

Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 24 februari 2026

Onsdag den 25 februari kl. 10.30 bjuder civilminister Erik Slottner och finansminister Elisabeth Svantesson in till en pressträff inför sänkningen av matmomsen. På pressträffen deltar även Mia Ohlsson, ställföreträdande generaldirektör på Konsumentverket, samt Thomas Eisensee, forskningschef på Konjunkturinstitutet. På pressträffen överlämnar Matpriskommissionen sin första redovisning av matprisernas utveckling inför att den halverade matmomsen träder i kraft den 1 april.

Tid: 25 februari 2026 kl. 10.30
Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, ingång Rödbodgatan 6.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 25 februari kl. 09.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering.

Inpassering från kl. 10.00. Deltagande sker i mån av plats.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 19 februari 2026

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om sänkt alkoholskatt på alkoholdrycker från oberoende småproducenter. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2026 och syftar till att förbättra förutsättningarna för mindre aktörer inom dryckesindustrin och bidra till ett mer företagarvänligt Sverige.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Vår regering ger småföretagare de förutsättningarna de behöver för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Småskaliga producenter bidrar till en levande landsbygd. Denna skattesänkning är bra för hela landet, säger Cecilia Engström, skattepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Sedan den 1 juli 2025 gäller sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry.

Skattenedsättningen föreslås ges med mellan 50 och 10 procent, beroende på producentens storlek. Ju mindre som produceras, desto större nedsättning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Emilia Schwotzer
Pressassistent, Sverigedemokraternas riksdagskansli
Mobil 076-531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Arvid Jansson
Pressekreterare, Kristdemokraternas riksdagskansli
Mobil 072-220 67 26
e-post till Arvid Jansson

Nina Tojzner
Presskontakt, Liberalernas riksdagskansli
Mobil 072-217 66 51
e-post till Nina Tojzner