Finansdepartementets pressmeddelanden

Beskattningen av banker och andra kreditinstitut ska ses över offentliga källor fre, 09/26/2025 - 14:46 Punkt Markering Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 26 september 2025

Regeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över beskattningen av banker och andra kreditinstitut. Utredningen ska bland annat undersöka om den typ av verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skyldighet att betala riskskatt för kreditinstitut.

Publicerad 26 september 2025

Regeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över beskattningen av banker och andra kreditinstitut. Utredningen ska bland annat undersöka om den typ av verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skyldighet att betala riskskatt för kreditinstitut.

Kommuninvest är en finansiell medlemsorganisation som ägs av sina medlemmar. Genom Kommuninvest kan de kommuner och regioner som är medlemmar få lån med lägre kostnader och mer fördelaktiga villkor än vad de skulle få direkt från bankerna.

Sedan 2022 betalar Kommuninvest riskskatt till staten. Kostnaden för skatten är stor i förhållande till bolagets övriga driftskostnader. Om kostnaden övervältras på medlemmarna i form av högre lånekostnader riskerar investeringar i viktiga välfärdsprojekt att drabbas. Detta är ett problem särskilt för mindre kommuner som inte har möjlighet att själva låna upp pengar på kapitalmarknaden för att finansiera investeringar.

Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att analysera hur sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från riskskatt.

Utredaren ska bland annat analysera om lagen om riskskatt för kreditinstitut kan ändras så att den typ av verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet, eller att skatten kan reduceras kraftigt. Om det bedöms som mer ändamålsenligt ska utredaren lämna förslag på utformning av en ny skatt på banker och andra kreditinstitut som ersätter riskskatten, vilket kan inkludera möjligheten att låta skatten baseras på bankernas räntenetto.

Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 15 januari 2027

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

En budget för hårt arbetande människor offentliga källor mån, 09/22/2025 - 18:12 Punkt Markering Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

– Nu kommer hårt arbetande människor, familjer och pensionärer att få mer pengar i plånboken. Människor ska känna framtidstro och trygghet, i stället för att behöva oroa sig för ekonomin. Det kommer också bidra till att få fart på ekonomin och ta oss ur lågkonjunkturen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

De senaste åren har varit prövande för många. Det pågående handelskriget och geopolitiska spänningar har skapat osäkerhet i ekonomin. Den återhämtning som påbörjades i slutet av 2024 har till följd av detta avstannat, vilket gjort lågkonjunkturen mer utdragen. I dessa tider av osäkerhet står Sverige på en stabil ekonomisk grund, med en låg statsskuld. Regeringen har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi, får fart på den inhemska efterfrågan och bryter lågkonjunkturen. 

Regeringen presenterar i dag en budget med fokus på tre reformområden:

Mer pengar i plånboken
Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet
Investeringar i välfärd och trygghet

Mer pengar i plånboken

Den oförutsägbara och osäkra omvärlden kräver åtgärder för att stärka de svenska hushållen och återhämtningen i ekonomin. Regeringen föreslår därför bland annat sänkt skatt på arbete och pension, billigare mat genom tillfälligt sänkt matmoms och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Dessutom föreslås lägre barnomsorgsavgifter, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, en lägre energiskatt på el och ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser för hushåll.

Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet

Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidrags­beroende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhälls­gemenskapen. En viktig del av regeringens arbete inom detta område är en bidragsreform i tre delar. Den handlar om ett bidragstak för mottagare av försörjnings­stöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kvalificering till välfärden.

Investeringar i välfärd och trygghet

Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i. Med ett starkt rättsväsende kan den organiserade brottsligheten tryckas tillbaka med full kraft. Det ska också gå att lita på välfärden. Regeringen satsar i den här budgeten på tillskott för straffrättsliga reformer samt ett brett och strukturerat brottsförebyggande arbete med sociala insatser. Dessutom presenterar regeringen det största reformpaketet på skolans område på trettio år. För att vård och omsorg ska finnas tillgänglig och hålla hög kvalitet för alla som behöver den föreslår regeringen bland annat flertalet satsningar med sikte på att korta vård­köerna och öka tillgängligheten i sjukvården. Dessutom görs budgetsatsningar på kärnkraft för den svenska elförsörjningen.

Utöver reformerna på närmare 80 miljarder kronor föreslår regeringen åtgärder för cirka 50 miljarder kronor för satsningar inom försvaret och för stöd till Ukraina.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 18 september 2025

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 59 200 kronor respektive 60 500 kronor för år 2026. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet.

Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. Även garantipensionen höjs.

Prisbasbeloppet för 2026 grundas på ändringarna i det allmänna prisläget mellan juni 2024 och juni 2025. Det beräknas av SCB och fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet för 2026 ökar med 0,7 procent jämfört med 2025. Att uppräkningen av prisbasbeloppet blir lägre 2026 än det har varit de senaste två åren beror på att inflationen i Sverige har minskat.

Presskontakt

Vendela Magnell
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Mobil 076-118 13 83
e-post till Vendela Magnell

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 11 september 2025

Regeringen vill motverka att i grunden välskötta verksamheter, som drabbats av oförutsedda ekonomiska svårigheter, läggs ner enbart på grund av risken för företrädaren att drabbas av ett personligt betalningsansvar. Därför har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om ändringar i det skatterättsliga företrädaransvaret.

En person som företräder ett företag, till exempel en VD, kan i vissa fall bli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Det är viktigt att risken för företrädare att bli personligen betalningsansvarig för företags skatteskulder inte hämmar företagandet eller försvårar rekryteringen av kompetenta företrädare.

I lagrådsremissen föreslås därför att möjligheterna till befrielse från personligt betalningsansvar ska utökas. Det föreslås också att företrädare ska kunna ansöka om två månaders rådrum för att få längre tid på sig att utvärdera olika handlingsalternativ och vidta åtgärder. Under denna tvåmånadersperiod, som räknas från skattens förfallodag, riskerar företrädaren inte ett personligt betalningsansvar utan ges tid att agera för att kunna driva verksamheten vidare. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Med de här förslagen vill regeringen förbättra villkoren med att driva och utveckla företag och att minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen kommer att fortsätta följa frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret noggrant, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Pressmeddelande från FinansdepartemeMer pengar i plånböckerna

Publicerad 08 september 2025

(Ny version) Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift. Totalt omfattar förslagen en offentligfinansiell effekt på 30,38 miljarder kronor 2026.

När regeringen tog över hade Sverige en hög inflation på omkring 10 procent som gröpte ur svenskarnas plånböcker. Regeringens viktigaste prioritering var därför att med en återhållsam finanspolitik bekämpa inflationen och samtidigt stötta hårt arbetande människor genom bland annat skattesänkningar.

Många familjer har det dock fortfarande tufft. Därför föreslår regeringen i budgeten flera åtgärden för att stärka människors plånböcker. Totalt innebär åtgärderna att en familj med en polis och sjuksköterska med två barn, 3 och 5 år, som bor i en vanlig villa kommer få ca 1 800 kronor mer i plånboken per månad nästa år. Sammantaget kommer en familj med en polis och en sjuksköterska få över 3 500 kronor i sänkt skatt per månad 2026 jämfört med 2022.

Paketet för större plånböcker innehåller följande förslag:

Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.
Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning med så pass mycket att skatteklyftan mellan personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och personer med arbetsinkomst helt tas bort. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.
Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.
Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

För en familj med en polis och en sjuksköterska samt två barn, 3 och 5 år, som bor i ett icke-eluppvärmt hus innebär budgeten följande effekter per månad:

Åtgärd

Familj med polis och sjuksköterska*, kr/mån

Sänkt matmoms

545

Sänkt skatt på arbetet

802

Sänkt förskoleavgift

375

Sänkt elskatt

85

Summa

1802

*Anm.: Gäller för familj med en polis och en sjuksköterska med två barn, 
3 och 5 år, i ett icke-eluppvärmt hus.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Mer pengar i plånböckerna (mnkr)

2026

2027

2028

Sänkt skatt på arbete och pension

21 400

21 400

21 400

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

460

460

460

Sänkt elskatt i hela landet

6 520

6 600

6 680

Sänkt förskoleavgift (förstärkning av statsbidraget för maxtaxa)

1 000

1 500

1 500

Högkostnadsskydd på el

1 000

Rättelse

I den tidigare versionen angavs att sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan skulle träda i kraft den 1 januari 2026 (punkt 4).

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Mia Widell
Presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-125 17 09
e-post till Mia Widell

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-117 29 48
e-post till Alexandra Örenmark

Emilia Schwotzer
Pressekreterare för Sverigedemokraterna
Mobil 076 531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 01 september 2025

Regeringen tillsätter en utredning som ska lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. Syftet är att motverka de negativa effekterna som uppstår när kommuner och regioner höjer skattesatsen.

Kommuner och regioner sätter själva sin skattesats. Den genomsnittliga totala skattesatsen (kommun och region) uppgår till 32,41 procent år 2025. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen för kommuner är 7,20 procentenheter (exkl. Gotlands kommun) och för regioner är skillnaden 1,55 procentenheter.

– Det är stora skillnader på skattenivåer i landets kommuner och regioner. Vi behöver en bättre analys av hur staten kan använda skattebromsar eller skattesänkningspremier för bland annat ökad effektivitet. Kommuners och regioners verksamhet är en stor del av landets ekonomi. Det påverkar också enskildas ekonomi och regeringen vill motverka höga och ökande skatter, säger civilminister Erik Slottner.

Syftet med utredningen är att analysera förutsättningarna för att införa åtgärder för att motverka att fler kommuner och regioner höjer den kommunala skattesatsen och att stimulera att fler kommuner och regioner ska välja att sänka skattesatsen.

Välfärdens verksamheter ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för medborgarna. Därför kommer förslagen, gällande både skattebroms och skattesänkningspremie, analyseras med välfärdens kärnverksamheter i åtanke.

– Den tidigare höga inflationen har urholkat många människors plånböcker. Samtidigt har skattesatserna i kommunsektorn ökat vilket slår hårt mot många familjer. Därför ser vi nu över vad staten kan göra för att motverka kommunala skattehöjningar, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Alltför många svenskar försörjer inte sig själva och långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Höga kommunalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta. Om vi vill att fler ska arbeta, måste det också märkas i plånboken, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Utredningen får bland annat i uppdrag att:

analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjning av befintliga skattesatser i kommuner och regioner (skattebroms) kan utformas samt för vilka syften och i vilka situationer sådana åtgärder kan användas,
analysera hur statliga åtgärder som stimulerar sänkningar av befintliga skattesatser i kommuner och regioner (skattesänkningspremie) kan utformas samt för vilka syften och i vilka situationer sådana åtgärder kan användas, 
oavsett bedömning i sak, lämna förslag på en eller flera skattebromsar och skattesänkningspremier,
lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2026.

Presskontakt

Erika Svanström
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-648 65 48
e-post till Erika Svanström

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic
Agnes Eklund
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminster Johan Britz
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 63 78
e-post till Agnes Eklund

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet