Kaj Rasks blogg

Inom OECD har på sista tiden bedrivits ett projekt benämnt BEPS (Base Erosion Profit Shifting) vilket resulterat i ett antal rapporter. Projektets syfte har varit att åstadkomma beskattning av företag med verksamhet i flera stater, där värde faktiskt skapas. Vinster ska inte kunna allokeras dit skatten är lägst utan ska tas upp där verkliga och betydelsefulla aktiviteter äger rum.
Inom EU har kommissionen kommit med förslag på åtgärder som på liknande sätt ska motverka internationell skatteplanering.

Utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar ska normalt inte tas upp (vissa undantag finns). Med näringsbetingad andel avses (om vissa villkor är uppfyllda) bl.a. andel i aktiebolag som ägs av svenskt aktiebolag. Med uttrycket ”aktiebolag” i lagtexten avses, om inget annat anges, inte bara svenskt aktiebolag utan även motsvarande utländsk företeelse. Hur nära den utländska företeelsen måste överensstämma med den svenska framgår inte. I förarbetena anges att det inte krävs absolut identitet.

När flera personer tillsammans driver verksamhet i ett eller flera bolag uppkommer inte sällan önskemål om att dela upp verksamheten mellan ägarna. Detta kunde tidigare göras på ett rätt okomplicerat sätt. Rättsfall från senare tid har skapat osäkerhet om vad som egentligen gäller. Ett något förenklat exempel illusterar.

För att obegränsad skattskyldighet i Sverige ska upphöra vid utflyttning till annat land krävs att det inte föreligger s.k. väsentlig anknytning hit. Detta avgörs genom att det beaktas om personen är svensk medborgare, har bostad här inrättad för åretruntbruk, om näringsverksamhet bedrivs här, om han är ekonomiskt engagerad här genom innehav av tillgångar som ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet och liknande förhållanden.

De så kallade 3:12-reglerna innebär att utdelning och kapitalvint på kvalificerade aktier i fåmansföretag blir beskattad med i bästa fall 20 % (inom det s.k. gränsbeloppet) och annars upp till som mest ca 58 %. På onoterade aktier som inte är kvalificerade är skatten 25 % på utdelning och kapitalvinst.

För att förhindra så kallade räntesnurror har lagstiftaren ansträngt sig till det yttersta (24 kap. 10 a-f §§ inkomstskattelagen). Huvudregeln är att företag i intressegemenskap alls inte får dra av ränta på skuld till företag i intressegemenskapen.

HD avgjorde 2013 ett mål där en fysisk person överlät en fastighet till ett aktiebolag i vilket överlåtaren indirekt ägde 51,5 % och övriga aktier ägdes av överlåtarens familj (NJA 2013 s. 886). Ersättningen vid överlåtelsen understeg taxeringsvärdet på fastigheten och rubricerades som gåva. I enlighet med tidigare praxis hade underinstanserna klassificerat överlåtelsen som en stämpelskattefri gåva. HD ändrade på detta och bestämde att gåvoavsikt mot aktiebolaget saknades. Aktiebolaget ansågs ha förvärvat fastigheten genom tillskott. Stämpelskatt skulle tas ut.

OBS! De lagda förslagen nedan kommer inte genomföras förrän eventuellt efter nyvalet i mars 2015.

Statlig inkomstskatt

De notoriska 3:12-reglerna går ut på att utdelning eller kapitalvinst på aktier i fåmansföretag, på ett schablonmässigt sätt, ska fördelas mellan kapitalinkomst och inkomst av arbete. Reglerna tillämpas bara på så kallat kvalificerade aktier. Aktie räknas som kvalificerad om ägaren eller närstående under beskattningsåret eller något av föregående fem år varit verksam i företaget eller i annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Företagsskattekommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Ett nytt system för bolagsbeskattning föreslås. Det består av två delar. Dels begränsas alla avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader på så vis att sådana kostnader bara får dras av till den del de motsvaras av finansiella intäkter. Negativa finansnetton får alltså inte längre dras av. Dels införs ett schablonmässigt s.k. finansieringsavdrag med 25 % av företagets hela skattemässiga resultat. Det innebär i praktiken att effektiv bolagsskatt blir 16,5 % i stället för 22 %.

I vårbudgeten finns ett antal skatteförslag som först ska behandlas av remissinstanser och av Lagrådet men som därefter kan leda till skattehöjningar 2015.

Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 kr till 2 400 kr per år från 2015. Därefter är det meningen att avdragsrätten ska avskaffas helt.

För rökare och snusare ökar punktskatten med 4 procent på cigaretter, röktobak, cigarrer, cigariller och tuggtobak och med 22 procent på snus. Prisökningen på en dosa snus blir ca 6 kr.

En utredning ska se över de så kallade 3:12-reglerna. Denna gång med avseende på ägarskiften i fåmansföretag. Dagens regler innebär att aktier i fåmansföretag kan förpackas i ett nybildat aktiebolag (NYAB) som sedan säljer aktierna i fåmansföretaget. Försäljningen är skattefri för NYAB om aktierna i fåmansföretaget är näringsbetingade. Om aktierna i NYAB ”läggs i träda” kan det vara möjligt att efter en femårskarens ta ut vinsten ur bolagssektorn till 25 % beskattning.

Sverige har under de senaste åren ingått avtal om informationsutbyte med de flesta skatteparadisen runtom i världen. Enligt ett pressmeddelande från Skatteverket har de nya avtalen hittills använts vid 229 tillfällen. Upptaxeringar och självrättelser har genererat ca 2 miljarder kr i skatt sedan 2010.

Två makar (A och B) var sedan länge utflyttade från Sverige. De hade ingen avsikt att flytta tillbaka. A led av en sjukdom som krävde expertvård. Den kunde fås vid ett sjukhus i Sverige. Vårdinsatserna kunde komma att överstiga sex månader. Därefter skulle A återvända till bosättningslandet. I ett förhandsbesked konstateras att uttrycket ”stadigvarande vistelse i Sverige” inte är närmare definierat i inkomskattelagen. Av praxis följer emellertid att dit räknas en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer.

Utgifter för reparation och underhåll av en näringsfastighet får dras av omedelbart medan utgifter för ny-, till- eller ombyggnad får skrivas av, ofta på 25 år. Vilka åtgärder som kan hänföras till reparation och underhåll framgår inte närmare av lagen. I ett förhandsbesked (överklagat av Skatteverket) anser Skatterättsnämnden att utgifter för pålning och grundförstärkningsarbete är att hänföra till utgifter för reparation och underhåll som får dras av omedelbart.

Det föreligger inget hinder att i aktiebolag bedriva verksamhet som bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Avgörande vid beskattningen är vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Skatterättsnämnden konstaterar i ett förhandsbesked att då alla avtal är marknadsmässiga och de f.d. anställdas bolag redan från början ska erbjuda sina produkter på den öppna marknaden är kravet på självständighet vid en helhetsbedömning uppfyllt.

När utomstående äger mer än 30 % av aktierna i ett fåmansaktiebolag slipper övriga aktieägare de  s.k. 3:12-reglerna vilket kan innebära bättre skattemässigt utfall på utdelning och kapitalvinst på aktierna.

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande som ersätter tidigare ställningstagande. Det anges att en idrottsutövare som bedriver tävlingsverksamhet som ekonomisk verksamhet är en beskattningsbar person.  Företagsformen saknar betydelse. Verksamheten medför skattskyldighet till moms.

För fördjupning, se länk!

Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande där man gör bedömningar av hur beskattning av ersättning för arbete ska ske när beskattningstidpunkten infaller före eller efter själva intjänandet och mottagaren arbetat i flera länder under intjänandet, alternativt bytt bosättningsland.

För fördjupning, se länk!

Med uttag avses att en skattskyldig överlåter tillgång i näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning som lägre än marknadsvärdet. Konsekvensen av uttag är beskattning som om avyttring skett till marknadspris. Handelsbolag är inga skattesubjekt. Handelsbolags inkomster beskattas hos andelsägarna. Enligt lagtexten föreligger uttag om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som lägre än marknadsvärdet.

Frågan i ett förhandsbeskedsärende var om fördelning av ett stort antal fastigheter mellan bolag i en kommunal koncern utgjorde kvalificerade underprisöverlåtelser med uppskov av inkomstbeskattning som följd. Skatterättsnämndens majoritet ansåg att underprisreglerna kunde aktualiseras bara om marknadsvärdet på tillbytta fastigheter understeg marknadsvärdet på överlåtna fastigheter (Skatterättsnämndens förhandsbesked 2014-01-24, dnr 55-13/D)

A ägde tillsammans med sina barn samtliga aktier i ett aktiebolag. Aktierna hade olika rösträtt. En A-aktie motsvarade en röst och en B-aktie en tiondels röst. Båda aktieslagen hade lika rätt i bolagets kapital. Omvandling av vissa A-aktier till B-aktier ansågs inte som en avyttring. Sparat utdelningsutrymme fick föras över.

En fråga differentierad utdelning på bolagets aktier ansågs inte tillräckligt preciserad och ansökan avvisades i den delen.

Uttag ur näringsverksamheten kan föreligga om lån tillhandahålls mot ränta som understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttrycket ”affärsmässigt motiverat” preciseras inte i lagtexten. Skatterättsnämnden konstaterar att möjligheten att åberopa att ett underpris är affärsmässigt motiverat är ett undantag från vad som är normalt och att undantaget ska tillämpas restriktivt.  Syftet med prissättningen i det aktuella fallet ansågs inte affärsmässigt motiverat. Uttagsbeskattning skulle ske. Förhandsbeskedet har överklagats.  

Ett villkor för en skattefri underprisöverlåtelse när koncernbidragsrätt saknas är att överlåtelsen avser en hel verksamhet eller en verksamhetsgren. Mot bakgrund av omständigheterna ansågs villkoret uppfyllt.

För fördjupning, länk