Nyhetssamlare

Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.

Fråga om under vilka förutsättningar uthyrning av lägenheter utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse.

Fråga om förhandsbesked om inkomstskatt.

Dom i mål om förhandsbesked om mervärdesskatt

Rätt att ta del av allmän handling.

Rätt att ta del av allmän handling.

Rätt att ta del av allmän handling.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 28 januari 2026

Bankerna är både skyldiga att motverka penningtvätt och terrorfinansiering och att ingå avtal om grundläggande banktjänster. Ändå är det ibland svårt för människor att få ett bankkonto, vilket kan bero på att det finns oklarheter i hur bankerna ska kombinera dessa båda skyldigheter. Finansinspektionen får nu i uppdrag att ta fram en vägledning till bankerna.

Bankerna fyller en central roll i samhällets grundläggande infrastruktur. Därför är bankerna skyldiga att ingå avtal med konsumenter om betalkonto med grundläggande funktioner. De är också skyldiga att erbjuda inlåningskonto – det vill säga ett konto som omfattas av insättningsgarantin – till konsumenter, företag och föreningar.

Trots dessa skyldigheter är det ibland svårt för människor att få ett konto. En anledning kan vara oklarheter i hur bankerna ska kombinera skyldigheten att motverka penningtvätt och att tillhandahålla konton. Det kan leda till att banker i vissa fall nekar även dem som borde kunna få tillgång till grundläggande banktjänster.

Regeringen ger nu Finansinspektionen i uppdrag att vägleda bankerna, så att de kan uppfylla sina skyldigheter kring grundläggande banktjänster samtidigt som de möter penningtvättslagens krav. Skärningspunkterna mellan dessa båda skyldigheter väcker tillämpningsfrågor, och Finansinspektionen ska därför ta fram vägledning genom till exempel allmänna råd.

– Bankerna ska motverka penningtvätt och terrorfinansiering. Det är samtidigt viktigt att undvika att människor hamnar utanför samhället genom att de helt stängs ute från banktjänster. En tydligare vägledning för hur bankerna kan värna båda dessa intressen stärker förutsättningarna för bra konsumentvillkor samtidigt som arbetet mot penningtvätt upprätthålls, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Som grundläggande funktioner till ett betalkonto räknas att sätta in och ta ut pengar samt att göra vissa betalningar. Dock inte e-legitimationer som bank-id eller omedelbara betalningar som till exempel Swish.

Finansinspektionen ska redovisa sitt uppdrag till Regeringskansliet senast den 29 maj 2026.

Presskontakt
Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Fråga om hur marknadsvärdet för tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag ska bestämmas vid tillämpningen av bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt.

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget angående tolkningen av artiklarna 168 a och 169 a i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet)

Timersättning för visst arbete har beviljats med högre belopp än timkostnadsnormen när det hade varit nödvändigt för ett offentligt biträde att utföra delar av uppdraget utanför ordinarie kontorstid.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 22 januari 2026

Regeringen tillsätter en utredning som ska ta fram förslag på hur EU-direktivet om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt kan genomföras i svensk rätt. Syftet är bland annat att förenkla gränsöverskridande investeringar och minska risken för skattebedrägerier och skattefusk.

En väl fungerande kapitalmarknad är avgörande för att främja och underlätta gränsöverskridande investeringar inom EU. Investeringar över gränserna ökar i sin tur kapitaltillgången för företag och förbättrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

– Att möjliggöra fler investeringar mellan EU-länder är avgörande för att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Att modernisera lagstiftningen för källskatt är ett viktigt steg i det arbetet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

De nuvarande regelverken har i många medlemsstater lett till betungande, kostsamma och långdragna processer vilket bedöms avskräcka från investeringar mellan EU-länder. Effekten förstärks av att olika medlemsstater har olika regelverk. Dessutom har reglerna varit otillräckliga för att förebygga skattebedrägerier och skattefusk.

EU-gemensamma bestämmelser för källskatt på utdelning kan förenkla hanteringen för både investerare och finansiella mellanhänder och minska den administrativa bördan, samtidigt som ett system med en rapporteringsskyldighet förbättrar skattemyndigheters möjligheter att upptäcka missbruk.

Regeringen tillsätter därför en utredning som bland annat ska

föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt,
analysera och föreslå hur regelverket om källskatt på utdelning kan moderniseras, och
analysera och föreslå hur förfarandet för källskatt på utdelning kan effektiviseras och föras in i skatteförfarandelagen.

Utredare blir justitierådet Johanna Mihaic. Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Fråga om förutsättningarna för att en ändring av mindre värde i ett ramavtal ska anses föranleda en skyldighet att genomföra ett nytt upphandlingsförfarande på den grunden att ramavtalets övergripande karaktär ändras.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 19 januari 2026

Finansminister Elisabeth Svantesson har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling. I betänkandet ges två alternativa förslag på ett nytt skatteincitament med syfte att öka investeringarna på området, och i förlängningen Sveriges tillväxt.

Goda förutsättningar för forskning och utveckling (FoU) är av stor betydelse för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Här kan skatteincitament spela en viktig roll. Flera länder i EU och OECD har på senare tid höjt sina ambitioner gällande FoU, och för att Sverige fortsatt ska kunna vara ledande i konkurrensen om sådana investeringar finns skäl att överväga införandet av ett nytt FoU-incitament i Sverige.

Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga olika typer av skatte-incitament för FoU. I uppdraget har också ingått att föreslå hur ett incitament kan utformas inom svensk skattelagstiftning. Incitamentet ska i första hand utgå från företags FoU-utgifter och ge möjlighet till reducerad inkomstskatt.

I slutbetänkandet lämnar utredningen två alternativa förslag på ett nytt skatteincitament:
1. Ett förhöjt kostnadsavdrag med 200 procent av lönekostnaderna för FoU-personal. Det innebär att avdrag totalt medges med 300 procent av lönekostnaderna för sådan personal.
2. En återbetalningsbar skattereduktion på 20 procent av lönekostnaderna för FoU-personal. Att skattereduktionen är återbetalningsbar innebär att om det inte finns skatt att reducera betalas återstående belopp ut.

Båda alternativen föreslås vara frivilliga för företagen, och gälla alla företagsformer och för arbete som utförs inom EES. För båda alternativen gäller också att lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Sedan utredningen färdigställt slutbetänkandet har det slutits en överenskommelse på internationell nivå om en ny skattemässig behandling av skatteincitament för FoU (se faktaruta). Utredningens förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet med detta i beaktande.

Bakgrund

I juni 2024 fick den särskilde utredaren Fredrik Hammarström i uppdrag att se över nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget), samt skattelättnaden för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner (expertskattereglerna).

Genom tilläggsdirektiv i november 2024 fick utredaren också i uppdrag att kartlägga olika typer av skatteincitament för FoU som finns i länder inom EU och OECD, inklusive uppföljningar och utvärderingar av effekterna. I tilläggsdirektiven ingick också att analysera och föreslå hur ett sådant skatteincitament kan utformas inom svensk skattelagstiftning. Ett delbetänkande som behandlar delarna i de ursprungliga direktiven lämnades den 15 januari 2025 och har varit ute på remiss.

Sedan utredningen färdigställt slutbetänkandet har det slutits en internationell överenskommelse inom OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF) om bland annat en ny skattemässig behandling av skatteincitament för FoU. IF är en global plattform där totalt över 140 länder samarbetar för att skapa regler för internationell beskattning.

Om den internationella överenskommelsen på OECD:s webbplats - extern webbplats,

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 20 januari 2026

Regeringen har tagit emot slutbetänkandet Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Utredningen föreslår att en skattelättnad för sponsring ska införas för att underlätta finansiering till exempelvis kultur och idrott.

Sponsring brukar betyda att ett företag bidrar ekonomiskt till verksamhet av idrottslig, kulturell eller annan allmännyttig karaktär. Det är en viktig finansieringskälla för stora delar av civilsamhället, och är därmed en möjliggörare av mycket av det positiva Sveriges föreningsliv gör för samhället. För företag i sin tur kan sponsring vara ett sätt att attrahera kunder, kapital och arbetskraft.

Utredningen har bland annat analyserat om det finns behov av särskilda bestämmelser för avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen.

I slutbetänkandet föreslår utredningen att en bestämmelse om skattelättnad för utgifter för sponsring ska införas. Förslaget innebär att utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende ska dras av. Det kan exempelvis avse åtgärder för att attrahera kunder, arbetskraft eller externt kapital. Den nya bestämmelsen ska inte gälla för utgifter som avser representation och liknande ändamål, politisk verksamhet eller religiös verksamhet.

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic