Nyhetssamlare

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 26 mars 2026

Regeringen har i dag utsett Fredrik Rosengren till ny generaldirektör och chef för Skatteverket. Fredrik Rosengren är i dag rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

– Jag är mycket glad att Fredrik Rosengren vill axla rollen som generaldirektör för Skatteverket åren framåt. Hans gedigna erfarenhet från offentlig förvaltning och goda ledaregenskaper kommer att vara till stor nytta för en av Sveriges viktigaste myndigheter, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Utöver rollen som rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten har Fredrik Rosengren mångårig erfarenhet från Skatteverket som överdirektör och administrativ chef. Fredrik Rosengren tillträder som generaldirektör och chef för Skatteverket den 18 maj 2026 och förordnandet gäller till och med den 31 maj 2032.

Regeringen avser ge nuvarande generaldirektör och chef för Skatteverket Katrin Westling Palm, vars nioåriga förordnande löper ut under hösten, nya uppgifter kopplade till arbetet med AI och svenska språkmodeller.

– Katrin Westling Palm har gjort ett gediget och bra arbete under sin tid som generaldirektör för Skatteverket och i tidigare roller inom statsförvaltningen. Hon har bland annat varit drivande i arbetet med att få till stånd ökad informationsdelning mellan myndigheter och i AI-kommissionens arbete, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen har därför, efter samråd med Katrin Westling Palm, beslutat att hon den 18 maj 2026 slutar som generaldirektör och chef för Skatteverket och i stället blir generaldirektör i Regeringskansliet. Regeringen avser inom kort att återkomma med beslut om vikarierande rikskronofogde och chef för Kronofogdemyndigheten.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Fråga om rätt att ta del av allmän handling.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 24 mars 2026

För att motverka de ökande elkostnaderna för hushåll och företag föreslås att den årliga indexeringen av energiskatten på el slopas. Förslaget lämnas i en promemoria som har skickats ut på remiss inför höstbudgeten 2027.

Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent. Skattesatsen som gäller i dag, 36,0 öre per kilowattimme, föreslås gälla även efter den 31 december 2026 tills vidare.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Tidigare regler ska fortsätta att gälla för sådant som inträffat före det datum då de nya reglerna föreslås börjar gälla.

Om förslaget kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027 beror på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

Publicerad 23 mars 2026

För att motverka stigande energipriser avser regeringen föreslå flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026, en satsning för att under 2026 öka statliga myndigheters inköp av fossilfria drivmedel eller elektriska alternativ, och en stärkt elbilspremie. Totalt består energiprispaketet av satsningar för 4,7 miljarder kronor, där 4,1 miljarder kronor planeras ingå i kommande extra ändringsbudgetar.

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader.

Aviserad tillfällig sänkning av skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå

För att motverka stigande drivmedelspriser aviserar regeringen nu tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Regeringen kommer i närtid att föreslå att energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. Skattesänkningen motsvarar cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1,03 kronor per liter inklusive moms för bensin vid full prisövervältring. Sänkningen planeras ingå i en extra ändringsbudget.

Ansökan för att kunna sänka skatten ytterligare framöver

Regeringen vill ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder för att motverka ökande drivmedelspriser. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare avser regeringen därför också att ansöka hos EU-kommissionen om tillstånd att tillfälligt få sänka skatten under EU:s minimiskattenivå, likt det tillstånd Sverige fick 2022, under fem månader 2026. Om en sådan ansökan beviljas har regeringen möjlighet att göra ytterligare en sänkning som, om den genomförs, skulle motsvara 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring för både bensin och diesel.

Vid fortsatt förhöjda drivmedelspriser kommer regeringen kunna gå fram med skattesänkningen i ytterligare en extra ändringsbudget.

Nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026

Regeringen avser att i en extra ändringsbudget skjuta till ytterligare 2,4 miljarder kronor för att möjliggöra ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för hushållen i hela Sverige. Den totala kostnaden för stödet beräknas uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor, varav 1 miljard tilldelades anslaget genom budgetpropositionen för 2026.

Ersättningen kommer att baseras på hushållens månadsförbrukning under januari och februari 2026. Ersättningen ska utgå från en förbestämd och fast ersättning i respektive elområde. Beloppen ska sedan multipliceras med hushållens förbrukning under perioden. Regeringen kommer i närtid återkomma med närmare detaljer för hur el- och gasstöden ska beräknas.

Utbetalningarna av elstödet är planerade att inledas från mitten av juni 2026. Regeringen kommer att återkomma om en tidsplan för utbetalning av gasstödet.

Hushållen kommer inte att behöva ansöka om stödet. Försäkringskassan kommer hantera utbetalningarna av elstödet och Energimyndigheten och gasnätsföretagen kommer att hantera utbetalningar av gasstödet.

Regeringen avser att gå fram med förslaget till el- och gasstöd i en extra ändringsbudget.

Ny ersättning till myndigheter för att välja fossilfria och elektriska alternativ

Regeringen avser föreslå en ersättning på 500 miljoner kronor 2026 till statliga myndigheter för att snabba på klimatomställningen i år. Utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända den här utvecklingen kan statliga myndigheter öka sin användning av förnybara drivmedel så som HVO100 eller byta till elektriska alternativ.

Ersättningen ska under 2026 ges till statliga myndigheter som byter ut fossila drivmedel. Regeringen avser att återkomma med vilka statliga myndigheter som ska omfattas av ersättningen och den närmare fördelningen av medel mellan dessa. Stödet ska motsvara den merkostnad som uppstår när fossila bränslen byts ut till fossilfria, förnybara eller elektriska alternativ. På så sätt väntas utsläppen från de statliga myndigheterna att minska redan 2026.
Satsningen finansieras genom att minska anslagen för Klimatklivet, Klimatpremierna och regeringens driftstöd till bio-CCS. Regeringen bedömer att det hade varit svårt att få alla medel inom dessa anslag att gå åt, och bedömer därför att en del av medlen på anslagen under innevarande år kan göra större nytta för klimatomställningen genom att i stället bidra till att myndigheten kan minska sina utsläpp.

Förstärkning av elbilspremien

Den 18 mars startade en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i landsbygd och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Hushåll som uppfyller villkoren kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil. Elbilspremien ingår i Sveriges sociala klimatplan och finansieras till 75 % av EU:s sociala klimatfond.

För att möjliggöra att fler hushåll kan få tillgång till premien avser regeringen föreslå att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026. Tillskottet möjliggör att fler beslut om att bevilja premier kan fattas redan i år. Förslaget innebär ett förstärkt stöd till elektrifieringen av fordonsflottan och innebär att utsläppen från transportsektorn väntas minska fortare.

Presskontakt
Hanna Strömberg
Presschef hos statsminister Ulf Kristersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-128 61 69
e-post till Hanna Strömberg

Oskar Cavalli-Björkman
Presschef Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Axel Vide
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076- 141 28 13
e-post till Axel Vide

Anna Simon-Karlsson
T.f. presschef hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 28 15
e-post till Anna Simon-Karlsson