En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Alla som ska lämna deklaration är skyldiga att genom anteckningar, räkenskaper eller på annan sätt se till att deklarationen kan upprättas och kontrolleras. Om en skattskyldig person inte har avlämnat en självdeklaration till Skatteverket, trots att han varit skyldig att göra detta, eller om det finns brister i deklarationen eller i underlaget för deklarationen ska skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet (skönstaxering).

Denna skönstaxeringsregel i taxeringslagen är införd under rubriken ”Årlig taxering”. Grunderna för skönstaxering kan emellertid aktualiseras också vid ordinär omprövning och vid eftertaxering.

 Den vanligaste skönstaxeringssitutionen är den att en skattskyldig, som är deklarationsskyldig, inte har kommit in med en självdeklaration. Normalt föreläggs en sådan person att komma in med en självdeklaration. Skönstaxering kan emellertid åsättas utan ett sådant föreläggande, men det torde vara ovanligt att detta sker. Det skattskyldige kan dock inte påföras skattetillägg om inte ett föreläggande har sänts ut.

Skönstaxering kan också aktualiseras om den skattskyldige har gett in en självdeklaration, om deklarationen i sig är så bristfällig att skatt eller underlag för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt. Några andra förutsättningar behöver normalt inte vara uppfyllda för att åsätta den skattskyldige en sådan skönstaxering och ett till skönstaxeringen knutet skattetillägg.

 Huruvida en skönstaxering åsätts i avsaknad av eller med avvikelse från en deklaration har ingen större praktisk betydelse vad gäller taxeringen men gränsdragningen är betydelsefull när det gäller skattetillägg, eftersom skattetillägg inte kan komma i fråga vid skönstaxering utan deklaration om inte ett föreläggande om att deklarera har sänts ut. Gränsdragningsproblemet är knutet till deklarationsbegreppet. För att en självdeklaration ska anses föreligga krävs att deklarationen är avgiven på vederbörlig blankett, att deklarationen är undertecknad av den skattskyldige eller behörig ställföreträdare för den skattskyldige och att deklarationen innehåller åtminstone någon uppgift till ledning för taxeringen. Om dessa tre minimikrav inte är uppfyllda föreligger inte någon deklaration, varför en åsatt taxering i ett sådant fall är en skönstaxering i avsaknad av deklaration. Den skattskyldige måste då ha förelagts att inkomma med en deklaration för att skattetillägg ska kunna påföras.

När är då en självdeklaration så bristfällig att skatt eller taxerad och beskattningsbar inkomst inte kan beräknas tillförlitligt med ledning av deklarationen? Bristerna i en självdeklaration kan vara av såväl formell som materiell art. Med formella brister avses att deklarationen saknar vissa föreskrivna uppgifter. En materiell brist föreligger när de deklarerade uppgifterna inte överensstämmer med de faktiska förhållandena.

Även en i formellt avseende korrekt deklaration kan naturligtvis vara materiellt oriktig. Det är Skatteverket som har att visa att deklarerade intäkter är lägre än de verkliga och den skattskyldiga som ska visa att han är berättigad till yrkade avdrag. Det är dock alltid Skatteverket som har bevisbördan för att det finns grund för skönstaxering. För att utröna en deklarations tillförlitlighet gör Skatteverket ibland en kontantberäkning. I en sådan beräkning utgår man från den skattskyldiges kontanta inkomster och utgifter samt förmögenhetsförändringar för att komma fram till den summa av kontanta medel som den skattskyldige haft till sitt förfogande under året. Det får därefter göras en bedömning av om beloppet varit tillräckligt för att bestrida hans levnadskostnader. Det är naturligtvis nödvändigt att i en sådan beräkning ta med även ej skattepliktiga intäkter, t.ex. barnbidrag. Understiger beloppet existensminimum finns normalt skäl att ifrågasätta deklarationens riktighet.

För att bedöma om en deklarerad vinst i en näringsverksamhet är rimlig kan Skatteverket göra en bruttovinstberäkning. I en bruttovinstberäkning jämförs bruttovinsten i procent av näringsverksamhetens omsättning med en för branschen normal bruttovinst. Skatteverket har utarbetat normaltal för olika branscher. En onormalt låg bruttovinst kan tyda på att den skattskyldige har undanhållit intäkter från beskattning men utgör oftast inte tillräcklig grund för skönstaxering. Eftersom den deklarerade vinsten jämförs med den deklarerade omsättningen kan metoden t.ex. inte upptäcka en krympning av en näringsverksamhet. Även i övrigt är bruttovinstberäkningar tämligen otillförlitliga som instrument för skönstaxering beroende på att så olika förutsättningar kan föreligga i olika verksamheter. Domstolarna har därför, med några undantag, varit obenägna att anse att en bruttovinstberäkning ensam utgör tillräcklig bevisning för att frångå deklarerade uppgifter och skönstaxera den skattskyldige. En självdeklaration brukar anses i sig ha ett betydande bevisvärde i sig eftersom den avges  under straffansvar.

Den skattskyldiges förklaring till hur han, trots det framräknade kontantunderskottet eller låga överskottet, kunnat bestrida sina levnadskostnader eller till den för branschen ovanligt låga bruttovinsten kan förringa bevisvärdet av metoderna. Skatteverket skriver om detta i sin Handledning för taxeringsförfarandet (1996) följande: ”Sammanfattningsvis kan sägas att enbart en kontantberäkning som utvisar underskott eller påfallande lågt överskott, respektive en bruttovinstkalkyl, som utvisar en påfallande låg bruttovinst, kan utgöra ett tillräckligt skäl för att frångå en deklaration på skönsmässig grund. För en sådan åtgärd krävs emellertid också att den skattskyldige inte på ett godtagbart kunnat förklara hur han livnärt sig respektive varför bruttovinsten varit så låg.”

Om förutsättningar för skönstaxering har konstaterats föreligga ska Skatteverket också bestämma storleken på skönstaxeringen. Därvid har skatteverket enligt regeln om skönstaxering i taxeringslagen att bestämma ett belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som har framkommit i ärendet. Detta innebär att Skatteverket i görligaste mån ska försöka anpassa nivån på skönstaxeringen så att den återspeglar ett riktigt taxeringsresultat. Skönstaxering får med andra ord varken användas som straff eller som ett medel för att tvinga fram en deklaration eller en mer utförlig redovisning.

Ove Grip                                                                                        Skattekonsult                                                                       www.skattepunkten.se

 


3 Kommentarer
  1. anon
    laos62
    sep 05, 2011

    Jag undrar om man man anse att en skönstaxering är definitiv, dvs kan jag betala in det skönstaxerade beloppet och inte göra en definitiv/riktig deklaration? Anledningen är att jag vet att skönstaxeringen är väldigt nära sanningen och det kostar mer att rätta till deklarationen i efterhand som kommer att kräva en massa detaljarbete. Eller kommer det att komma ett krav på rättelse också från skatteverket?

  1. anon
    Ove Grip
    feb 18, 2013

    Hej laos62!


    Ursäkta dröjsmålet med kommentaren.


    Om Skatteverket byggt sitt beslut på en skönstaxering så har din skatt bestämts i enlighet med det beslutet.


    Om du inte vill överklaga beslutet så är det det beslutet som gäller. Det kommer då inte att komma några andra krav från Skatteverket.

  1. anon
    Ove Grip
    feb 18, 2013

    Hej laos62!


    Ursäkta dröjsmålet med kommentaren.


    Om Skatteverket byggt sitt beslut på en skönstaxering så har din skatt bestämts i enlighet med det beslutet.


    Om du inte vill överklaga beslutet så är det det beslutet som gäller. Det kommer då inte att komma några andra krav från Skatteverket.