En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Body: 

Håller på att trassla ut vad som skapar minst hål i min privata plånbok -leasa en tjänstebil i min enskilda firma, eller ta bilen privat med billån. Jag har kollat på att köpa/leasa en ny bil och jag har räknat på att äga bilen i tre år och sedan sälja av bilen. 

Privat ägande känns ganska trivialt att räkna på, men i tjänstebilsfallet blir det genast lite trassligare, och här behöver jag lite experthjälp. Jag har förstått det som så att jag bara kan dra halva momsen på leasingavgiften, och inte dra någon moms alls på restbetalningen. Hur skall jag räkna ut vad det totalt kommer att kosta firman att leasa bilen i tre år (med värdeminskning och drift, försäkringar etc)? Det känns intuitivt som att tjänstebilen är bästa alternativet i mitt fall, men jag klarar inte riktigt att räkna fram det!  

Hur skall jag tänka?!?

6 Kommentarer
  1. anon
    Clas Ramert
    sep 30, 2006

    Hej Hevi!

    Det är oerhört komplicerat att göra bra kalkyler på förmånsbilar. Jag vill inte ge mig in på det här. Det skulle ta många timmar och kanske ändå inte bli särskilt korrekt.

    Förmånsbeskattningen är dock mycket hög och baserad på normalbilisten som kör 1500 mil per år. Jag har uppfattningen att det bara är trassligt med förmånsbil för en normalbilist. Om t.ex. körsträckan är mycket lång kan det dock vara idé. De nya miljöbilarna har också fått rabatt på förmånsbeskattningen. Den rabatten finns det ingen motsvarighet till om man kör privatbil. 

    Hälsningar/Clas

    Hälsningar/ClasSkattepunkten AB   

  1. anon
    hevi
    sep 30, 2006

    Hej Claes!
    Jo, många experter med dig resonerar ju ungefär som du, men i mitt fall verkar det i varje fall gynnsamt, så jag ville mest dubbelkolla att jag inte tänker helt fel. Jag kom fram till att det är gynnsamt, eller till och med mycket gynnsamt att låta bilen leasas av firman och förmånsbeskattas jämfört med att äga bilen privat. Min firma genererar sådant överskott att jag inte kan undvika att skattas ut med högsta skattesatsen (55%). Lite förenklat tänker jag så här:

    I mitt fall så har jag räknat på en bil som kostar 360000kr och jag skall äga den i 3 år. Enligt konsumentverket ligger de årliga kostnaderna inklusive värdemiskning för 2000mil/år på i runda slängar 77000kr, dvs 230000kr på tre år. Säg att jag köper bilen privat och kör 1000mil/år i tjänsten (så jag kan få milersättning på ca 30000kr under ägandetiden). När alla kostnader och avdrag (ränta och milersättning) är summerade har jag ändå, med skattade pengar, gjort av med nästan 240000kr om jag säljer bilen efter tre år (varav 168000kr är ren värdeminskning), dvs biläventyret kostar mig privat 6650 kronor i månaden i tre år.

    Tar jag istället bilen på firman så absorberar ju firman bilkostnaderna, dvs om jag låter firman leasa bilen så kommer min beskattningsbara inkomst minska. Firman absorberer hela kostnaden för bilägandet, men samtidigt förmånsbeskattas jag. Enlig mina beräkningar så kostar samma bil, om firman äger den ca 313000kr ex moms (det är denna siffra jag är lite osäker på beroend på hur mycket moms som får dras). Av detta är 122000 kostnader för skatt och egenavgifter för förmånsvärdet.

    Nu, för att kunna jämföra det hela med att privatäga bilen tänker jag så här: Hur mycket pengar skulle jag få i handen om jag istället för tjänstebil skulle tvingas göra ett eget uttag på motsvarande belopp? Jo, i runda slängar 72000kr går bort i egenavgifter och ytterligare 132000kr skulle försvinna i skatt (55%). Kvar i handen: 108000kr, dvs ungefär 3000kr i månaden i tre år (att jämföra med de 6650kr/månaden som bilen skulle kosta privatägd)!

    Kontentan är att antingen är jag helt ute och cycklar här, eller så är det väldigt gynnsamt att ta en tjänstebil istället för privat bil om man räknar med värdeminskning och driftkostnader för de två alternativen. Tänker jag fel eller?

  1. anon
    Punisher
    okt 02, 2006

    Hejsan!

     Undrar över reglerna vid köp av övernattningsbostad på annan ort.

    Får man köpa en lägenhet eller dyligt för att övernatta i om man jobbar på annan ort?

    Gäller det några speciella regler för att isf få göra det?

    Ligger just nu ute och har traktamente... Vad skulle hända med det isf, får man behålla det eller vad är det som gäller?

    Har fullkomligt noll koll på reglerna, så det vore bra om någon kunde hjälpa en på traven...

  1. anon
    Clas Ramert
    okt 11, 2006

    Hej Hevi!

    Som jag sagt tidigare är det synnerligen komplicerat att göra en rättvisande kalkyl för valet förmånsbil kontra privatbil. Det överlåter jag åt andra att göra. Jag kan bara påpeka att milersättningen när man har privatbil uppgår till högst 18 kr/mil 2006. Överstigande belopp betraktas som inkomst. Finns det bland våra läsare någon matematiskt lagd person som kan göra en trovärdig kalkyl?

    Hälsningar/Clas

    Hälsningar/ClasSkattepunkten AB   

  1. anon
    Clas Ramert
    okt 12, 2006

    Hej Punisher!

    Det här ger ofta upphov till konflikt mellan de skattskyldiga och Skatteverket. Jag väljer att här endast återgelagtexten beträffande tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning samt hemresor i inkomstslaget tjänst (inkomstskattelagen 12 kap. 18-24 §§) så får Du själv bedöma om reglerna stämmer överens med Din situation:

    "Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning m.m.
    Tillfälligt arbete på annan ort
    18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om
    1. arbetet avser en kortare tid,
    2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,
    3. arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller
    4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.
     
    Dubbel bosättning
    19 § Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av
    1. makens eller sambons förvärvsverksamhet,
    2. svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller
    3. någon annan särskild omständighet.
    Ytterligare förutsättningar för avdrag
    20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ skall dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.
    Ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Ökade levnadskostnader skall dock dras av för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.
    Beräkningen av avdragen
    21 §  Ökade utgifter för logi skall dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.
    Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
    1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
    - för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
    - för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
    2. skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag för tiden därefter,
    3. skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag för tiden därefter, och
    4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.
    Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-3 skall i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.  2000:1341

    Minskat avdrag på grund av kostförmåner
    22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18 - 21 §§ skall minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte skall tas upp.
    Utgifter för barns skolgång
    23 §  upphävd genom  2001:908
     
    Hemresor
    24 §  När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
    Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.
    Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för."

    Du är välkommen tillbaka med följdfrågor, när Du läst!

    Hälsningar/Clas

    Tillagt 2012-02-16 av Ove:

    Från och med den 1 januari 2008 har nya regler om avdrag för ökade levnadskostnader för dubbel bosättning trätt i kraft. Förändringen innebär främst att avdrag får göras under längre tid och att villkoren för avdrag förenklats. Kraven har slopats på att den dubbla bosättningen ska vara skälig på grund av makens/sambons förvärvsverksamhet, svårighet att skaffa fast bostad på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet.

    Tidsgränserna i 20 § har ändrats.

    Bestämmelserna har nu följande lydelse.

    19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, och en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten.

    20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

    Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag (för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor) enligt 6–17 §§.
    Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det.

    21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.
       Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
    1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
    - för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
    - för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
    2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
    3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
    4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.
       Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2007:1249).

    Hälsningar/ClasSkattepunkten AB