Nyhetssamlare

Aktier i ett fastighetsförvaltande företag som utgör lagertillgångar hos innehavaren enligt bestämmelserna om byggnadsrörelse har inte ansetts utgöra en verksamhetsgren. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fråga om betydelsen av att ett fordon är registrerat i vägtrafikregistret på någon annan än den sökande vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd.

Ett friskvårdsbidrag som en försäkrad som är beviljad assistansersättning betalar ut till en av denne anställd personlig assistent utgör en kostnad för personlig assistans under den period då den försäkrade gör utbetalningen.

Det har inte ansetts nödvändigt att det finns en fällande dom i brottmål för att vård enligt 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska kunna beredas på grund av den unges brottsliga verksamhet.

Om en person som begått en brottslig gärning ansöker om att bli registrerad som fastighetsmäklare ska domstolen vid prövning av om brottet ska anses påverka personens lämplighet beakta hela den tid som förflutit mellan gärningen och domstolens prövning.

Laglighetsprövning. Fullmäktiges beslut att godkänna kommunstyrelsens årsredovisning, trots att den saknade vissa obligatoriska uppgifter, har inte ansetts strida mot lag eller annan författning.

Undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper kan omfatta tjänster som inte är specifika för den verksamhet av allmänt intresse som medlemmarna i gruppen bedriver utan är av sådant mer allmänt slag som efterfrågas även av köpare som inte bedriver sådan verksamhet. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

Resning har inte beviljats i ett mål om företrädaransvar

Resning har inte beviljats i ett mål om företrädaransvar.

Avtalad heltidslön hos ny arbetsgivare har inte lagts till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst när den försäkrade på grund av föräldraledighet inte alls (I) respektive endast på deltid (II) har börjat arbeta i anställningen.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 02 september 2026

Det är viktigt att svenska företag har god tillgång till styrelsekompetens och att skattesystemet är rättvist och förutsebart. Regeringen tillsätter nu en bokstavsutredning för att se över hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas.

Ladda ner:
Utredning om beskattningen av styrelsearvoden (pdf 127 kB)

Beskattningen av styrelsearvoden skiljer sig åt från hur arvoden från andra personliga uppdrag beskattas. Med personliga uppdrag avses uppdrag som bygger på personliga arbetsinsatser och där en särskild person ska utföra uppdraget.

Dagens rättsregler har ifrågasatts, bland annat eftersom de riskerar att leda till ökade kostnader och mer administration för företag som behöver extern kompetens i sina styrelser. Reglerna kan också göra det mindre fördelaktigt att utföra styrelseuppdrag genom ett aktiebolag.

Regeringen ger därför en utredare i uppdrag att se över hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas. Syftet är att se till att reglerna är tydliga, rättvisa och väl anpassade till dagens förutsättningar.

Utredaren ska bland annat:

se över hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas,
föreslå ändringar i inkomstskattelagen som säkerställer att styrelsearvoden beskattas på ett likvärdigt sätt som arvoden från andra uppdrag av personlig karaktär, och
vid utformningen av förslaget beakta företagens möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens.
Regeringen har utsett kammarrättsrådet Patricia Schömer till utredare.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 01 september 2026

Den 1 april halverades matmomsen. Matpriskommissionen visar i sin första uppföljning efter sänkningen att livsmedelspriserna sjönk med 5,5 procent från mars till april enligt konsumentprisindex. Denna lägre prisnivå har sedan hållit i sig. Prisnedgången omfattade alla större livsmedelsgrupper i olika grad.

Resultatet från analyserna visar att livsmedelspriserna började sjunka redan i mars 2026, månaden före själva skattesänkningen trädde i kraft. Nedgången fortsatte sedan i april när den nya, halverade matmomsen trädde i kraft. Prisnedgången var störst för oljor och fetter samt alkoholfria drycker, medan den var något mindre för exempelvis kött, grönsaker samt sötsaker och glass.

Livsmedelspriser påverkas av många faktorer, till exempel valutakursförändringar, energipriser, importkostnader, säsongsmönster och konkurrensförhållanden. För att veta hur stor del av prisnedgången som faktiskt beror på momssänkningen har ytterligare analyser gjorts. Den slutsats Matpriskommissionen drar är att momssänkningen i allt väsentligt har slagit igenom i konsumentpriserna. Det gäller om man jämför livsmedelspriser precis före och efter momssänkningen. Genomslaget i konsumentpriserna gäller därtill även om svenska livsmedelspriser jämförs med danska och om man jämför konsument- och producentpriser.

När det gäller prisutvecklingen per dagligvarukedja visar analysen att samtliga kedjor har sänkt priserna i en storleksordning som motsvarar momssänkningen och uppvisar en prisnivå som är lägre i juli jämfört med april. Det visar att ingen kedja har tenderat att höja priserna igen efter momssänkningen.

Om den tillfälliga sänkningen av matmomsen
Mervärdesskatten på livsmedel sänktes tillfälligt från 12 till 6 procent från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Halveringen av matmomsen motsvarar vid ett fullt genomslag en prisnedgång på 5,36 procent. Regeringen har gett Konsumentverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling samt analysera om sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna. Uppdraget innehåller flera kontrollstationer och ska slutredovisas den 31 mars 2028.

• Redovisningsrapport 2026:9 Analys av livsmedelsprisernas utveckling, på Konsumentverkets webbplats - extern webbplats,
• Den sänkta mervärdesskattens genomslag på livsmedelspriserna i dagligvaruhandeln, på Konjunkturinstitutets webbplats - extern webbplats,

Presskontakt
Samuel Dalevi
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Mobil 076-133 51 18
e-post till Samuel Dalevi
Dalila Alibasic

Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 01 september 2026

I en proposition föreslår regeringen nu en definition av begreppet ”stadigvarande vistelse” i inkomstskattelagen för att reglerna ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Förslaget väntas underlätta för utlandssvenskar och göra det enklare att avgöra när man behöver betala skatt i Sverige.

Enligt inkomstskattelagen ska en person som stadigvarande vistas i Sverige betala skatt här för alla sina inkomster. I dagsläget saknar lagen dock en definition av begreppet ”stadigvarande vistelse” vilket gör bedömningen komplicerad för utlandssvenskar, arbetsgivare och domstolar.

Regeringens förslag på definition är att stadigvarande vistelse ska omfatta fler än 160 vistelsedagar under ett kalenderår, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet även under det före­gående året översteg 120. Som vistelsedagar räknas bara dagar då personen i fråga haft sin dygnsvila i Sverige.

– Steg för steg underlättar vi skattereglerna för utlandssvenskar. Personer som bor utomlands men arbetar, studerar eller vistas i Sverige periodvis får lättare att veta vilka skatteregler som gäller för dem, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Propositionen behandlar det förslag som Skatteverket lämnade i en hem­ställan till Finansdepartementet i november 2023.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Fråga om ett utländskt adoptionsbesluts giltighet i Sverige.

Fråga om föräldrapenning på sjukpenningnivå kan beviljas en person som är bosatt i Sverige men arbetar i ett annat EU-land.

Fråga om bostadsrättsförenings upplåtelse av parkeringsplatser till sina medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Fråga om försäljning av smält nöttalg omfattas av den reducerade skattesatsen för livsmedel.

Fråga om prövning enligt tryckfrihetsförordningen vid begäran om utlämnande av allmän handling.