Nyhetssamlare

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 18 juni 2026

Regeringen föreslår nya skatteregler som ökar möjligheterna för företag att få avdrag för sponsring av till exempel idrott, kultur och annan samhällsnyttig verksamhet. Förslagen ska bland annat bidra till att öka finansieringen till civilsamhället.

– Det är positivt att näringslivet kan bidra med pengar till civilsamhället. Med tydligare skatteregler för sponsring vill vi förbättra förutsättningarna för sådana samarbeten, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Företag spelar en viktig roll i att bygga Sverige, inte bara genom sin affärsverksamhet utan ofta även genom sponsring av ideella aktiviteter och organisationer. På så sätt visar de att de vill ta ett samhällsansvar och bidra till samhällsgemenskapen. Därför kan vi inte ha skatteregler som gör det ogynnsamt. Nu gör vi därför nödvändiga förbättringar, säger Cecilia Engström, skattepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Regeringen föreslår nya skatteregler som underlättar för företag att få avdrag vid sponsring av idrott, kultur och samhällsnyttig verksamhet. Syftet är att stärka civilsamhällets finansiering och uppmuntra samarbeten mellan näringslivet och föreningslivet. Med tydligare regler kan företag bidra till samhället samtidigt som det skapar möjligheter att attrahera kunder och lockar arbetskraft, säger Anders Ekegren, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Sponsring, det vill säga när företag exempelvis ger ekonomiskt stöd till idrott, kultur eller annan samhällsnyttig verksamhet, är en viktig finansieringskälla för stora delar av civilsamhället och möjliggör för föreningslivet att bidra till samhället. Dessutom är sponsring ett viktigt sätt för företag att attrahera kunder, kapital och arbetskraft.

Enligt dagens regler kan företag få avdrag för sponsring om de kan visa att de får något tillbaka från den sponsrade, eller att sponsringen tydligt hör ihop med verksamheten.

Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss regler som ska öka möjligheterna för företag att göra avdrag för sponsring och liknande åtgärder. Förslaget innebär att företag kan få avdrag för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende, även då företaget inte har fått direkta motprestationer från den sponsrade. Den utvidgade avdragsrätten omfattar inte utgifter för representation och liknande ändamål, politisk verksamhet eller religiös verksamhet.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Karl Gustel Wärnberg
Pressekreterare Kristdemokraterna
Mobil 076-531 06 68
e-post till Karl Gustel Wärnberg

Urban Rybrink
Presskontakt Liberalerna
Mobil 070-228 62 72
e-post till Urban Rybrink

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget angående tolkningen av artikel 12.3 första stycket b i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (upphandlingsdirektivet)

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 17 juni 2026

Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp globala energipriser och försämrat tillväxtutsikterna i Sverige och omvärlden. Återhämtningen i svensk ekonomi har bromsat in något till följd av kriget, men väntas ta fart igen under andra halvan av 2026. Jämfört med andra länder har Sverige en styrkeposition, tack vare starka offentliga finanser och låg inflation. Nu har finansminister Elisabeth Svantesson presenterat en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

– Svensk ekonomi står väl rustad för att hantera konsekvenserna av det osäkra omvärldsläget. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att dämpa trycket och stödja återhämtningen, bland annat genom sänkt skatt på bensin och diesel samt halverade kostnader för månadskort i kollektivtrafiken, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Fortsatt stor osäkerhet i omvärlden

Världsekonomin fortsätter att präglas av kriget i Mellanöstern. Kriget och stängningen av Hormuzsundet har lett till högre energipriser, högre inflation och ökade räntor globalt. Samtidigt har omfattande AI-investeringar, särskilt i USA, bidragit till att upprätthålla världshandeln och börsutvecklingen.

Återhämtningen i euroområdet väntas bli mer utdragen än tidigare bedömt. Högre energipriser har lett till en tydligt stigande inflation, och framåtblickade indikatorer tyder på ett fortsatt högt pristryck och en dämpad tillväxt kommande månader.

Återhämtningen väntas ta fart under andra halvåret 2026

Svensk ekonomi möter det svåra läget utifrån en styrkeposition. Europeiska kommissionen bedömer att svensk inflation kommer att vara lägst i EU 2026. Sverige har dessutom ett lågt beroende av fossil energi jämfört med andra länder.

Svensk ekonomi är i återhämtning, men osäkerhet i omvärlden gör att utvecklingen väntas bromsa in tillfälligt under första halvåret 2026. Hushållens konsumtion fortsätter dock att öka i relativt god takt. BNP-tillväxten för 2026 är oförändrad jämfört med den uppdaterade prognosen som presenterades i maj 2026.

Återhämtningen väntas ta fart under andra halvåret 2026, driven av stigande reallöner, stöttande finanspolitik och ökade investeringar. På arbetsmarknaden har återhämtningen saktat in. Från och med andra halvan av 2026 väntas läget på arbetsmarknaden förbättras genom ökad sysselsättning och gradvis minskande arbetslöshet. Ekonomin bedöms nå konjunkturell balans 2028.

Inflationstrycket i Sverige är fortsatt lågt trots högre energipriser, bland annat till följd av låg kärninflation och tillfälliga skattesänkningar. Inflationen väntas ligga nära målet 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Fråga om rätt att ta del av allmän handling.

Fråga om återkrav av assistansersättning

Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 15 juni 2026

Förutsägbarhet i beskattningen är viktigt för en väl fungerande ekonomi. När företag i allt större utsträckning verkar över nationsgränserna blir beskattningen mer komplicerad. Det gör det svårt för företag och privatpersoner att på förhand veta hur mycket skatt de kommer att behöva betala. Den oförutsägbarheten riskerar att hämma investeringar i Sverige. Regeringen tillsätter därför en utredning för att underlätta tillämpningen av skatteregler och stärka förutsägbarheten för skattebetalare.

Företag behöver tydlig vägledning i skatteregler när de fattar beslut om till exempel investeringar, anställningar och organisationsförändringar. Om osäkerheten är för stor finns en risk att investeringar skjuts upp eller uteblir, vilket i förlängningen påverkar Sveriges ekonomi negativt.

Ett viktigt sätt att få klarhet i hur skatteregler ska tillämpas är genom så kallade förhandsbesked. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning som ska se över reglerna för förhandsbesked. Ett förhandsbesked innebär att företag eller privatpersoner kan få ett besked om hur en skatteregel ska tolkas och tillämpas innan en åtgärd genomförs. Privatpersoner, företag och Skatteverkets allmänna ombud kan ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden, som lämnar beskedet.

Utredningen ska analysera om bestämmelserna om förhandsbesked behöver förändras för att minska osäkerheten och förbättra rättssäkerheten. Utredaren ska också se över möjligheterna att i vissa fall överklaga beslut och domar inom skatte- och tullområdet.

– Det här är en efterlängtad utredning för många företagare i Sverige och ett viktigt steg för att stärka rättssäkerheten. Det ska vara lätt att göra rätt, det är grundläggande för att företag ska stanna i Sverige och bidra till vår tillväxt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Utredningen ska bland annat

analysera om reglerna för när förhandsbesked kan ges behöver bli tydligare eller gälla i fler situationer,
ta ställning till om möjligheten att få ett förhandsbesked prövat i Högsta förvaltningsdomstolen bör ändras,
överväga om Skatteverkets allmänna ombud ska få större möjligheter att överklaga domar, och
ta ställning till om Tullverket ska kunna föra det allmännas talan i Högsta förvaltningsdomstolen.
Till särskild utredare utser regeringen Mahmut Baran, före detta justitieråd och ledamot i Lagrådet.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.

Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.

En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.

Fråga om reglerna om uttagsbeskattning kan tillämpas även om en kapitalvinst inte ska tas upp enligt beloppsregeln i bestämmelserna om överföring av mark genom fastighetsreglering. Även fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig. Förhandsbesked om inkomstskatt.