Nyhetssamlare

En budget för hårt arbetande människor offentliga källor mån, 09/22/2025 - 18:12 Punkt Markering Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

– Nu kommer hårt arbetande människor, familjer och pensionärer att få mer pengar i plånboken. Människor ska känna framtidstro och trygghet, i stället för att behöva oroa sig för ekonomin. Det kommer också bidra till att få fart på ekonomin och ta oss ur lågkonjunkturen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

De senaste åren har varit prövande för många. Det pågående handelskriget och geopolitiska spänningar har skapat osäkerhet i ekonomin. Den återhämtning som påbörjades i slutet av 2024 har till följd av detta avstannat, vilket gjort lågkonjunkturen mer utdragen. I dessa tider av osäkerhet står Sverige på en stabil ekonomisk grund, med en låg statsskuld. Regeringen har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi, får fart på den inhemska efterfrågan och bryter lågkonjunkturen. 

Regeringen presenterar i dag en budget med fokus på tre reformområden:

Mer pengar i plånboken
Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet
Investeringar i välfärd och trygghet

Mer pengar i plånboken

Den oförutsägbara och osäkra omvärlden kräver åtgärder för att stärka de svenska hushållen och återhämtningen i ekonomin. Regeringen föreslår därför bland annat sänkt skatt på arbete och pension, billigare mat genom tillfälligt sänkt matmoms och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Dessutom föreslås lägre barnomsorgsavgifter, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, en lägre energiskatt på el och ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser för hushåll.

Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet

Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidrags­beroende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhälls­gemenskapen. En viktig del av regeringens arbete inom detta område är en bidragsreform i tre delar. Den handlar om ett bidragstak för mottagare av försörjnings­stöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kvalificering till välfärden.

Investeringar i välfärd och trygghet

Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i. Med ett starkt rättsväsende kan den organiserade brottsligheten tryckas tillbaka med full kraft. Det ska också gå att lita på välfärden. Regeringen satsar i den här budgeten på tillskott för straffrättsliga reformer samt ett brett och strukturerat brottsförebyggande arbete med sociala insatser. Dessutom presenterar regeringen det största reformpaketet på skolans område på trettio år. För att vård och omsorg ska finnas tillgänglig och hålla hög kvalitet för alla som behöver den föreslår regeringen bland annat flertalet satsningar med sikte på att korta vård­köerna och öka tillgängligheten i sjukvården. Dessutom görs budgetsatsningar på kärnkraft för den svenska elförsörjningen.

Utöver reformerna på närmare 80 miljarder kronor föreslår regeringen åtgärder för cirka 50 miljarder kronor för satsningar inom försvaret och för stöd till Ukraina.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 18 september 2025

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 59 200 kronor respektive 60 500 kronor för år 2026. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet.

Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. Även garantipensionen höjs.

Prisbasbeloppet för 2026 grundas på ändringarna i det allmänna prisläget mellan juni 2024 och juni 2025. Det beräknas av SCB och fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet för 2026 ökar med 0,7 procent jämfört med 2025. Att uppräkningen av prisbasbeloppet blir lägre 2026 än det har varit de senaste två åren beror på att inflationen i Sverige har minskat.

Presskontakt

Vendela Magnell
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Mobil 076-118 13 83
e-post till Vendela Magnell

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.

Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.

HFD 2025 ref. 41 offentliga källor ons, 09/17/2025 - 11:12 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

Med uttrycket pengar i bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant betalning.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 4639-24).

Bakgrund

1. Kapitalvinst ska enligt huvudregeln tas upp till beskattning det år en tillgång avyttras. Ett byte av tillgångar anses vara en form av avyttring. 

Med uttrycket pengar i bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant betalning.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 4639-24).

Bakgrund

1. Kapitalvinst ska enligt huvudregeln tas upp till beskattning det år en tillgång avyttras. Ett byte av tillgångar anses vara en form av avyttring. 

2. Om ett byte avser andelar i företag kan bytet under vissa förutsättningar omfattas av särskilda bestämmelser om framskjuten beskattning. Enligt dessa bestämmelser beskattas inte avyttringen av de bortbytta andelarna det år bytet sker, utan beskattningen skjuts fram till dess att de andelar som har tagits emot vid bytet avyttras. Bestämmelserna gäller vid andelsbyten där en fysisk person är säljare och ett företag är köpare och där ersättningen för de bortbytta andelarna lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Ersättning får även till en del lämnas i pengar, men den delen beskattas i så fall det år bytet sker. 

3. R.L. ägde hälften av aktierna i två olika bolag, Unikaboxen Stockholm AB och Unikaboxen Sverige AB. I september 2020 bytte både han och den andre ägaren av Unikaboxen Stockholm sina aktier i det bolaget mot nyemitterade aktier i Unikaboxen Sverige. Unikaboxen Stockholm blev därmed ett helägt dotterbolag till Unikaboxen Sverige. Av beslutet av bolagsstämman i det sist­nämnda bolaget framgår att ersättningen till aktietecknarna bestod av dels de nyemitterade aktierna, dels ett kontantbelopp om tio miljoner kronor. 

4. Samma dag som aktierna tecknades ställde Unikaboxen Sverige ut skuldebrev till R.L. och den andre aktietecknaren om vardera fem miljoner kronor. I skuldebreven anges den ränta som löper på skuldebrevet, att betalning ska ske senast två månader efter anfordran, att Unikaboxen Sverige kan lösa hela eller delar av skulden i förtid samt att skuldebrevet inte får överlåtas utan den andra partens medgivande. 

5. R.L. yrkade att bytet skulle beskattas enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Skatteverket bedömde dock att utställandet av ett skuldebrev inte kunde betraktas som ersättning som lämnas i pengar. Till följd av det ansåg Skatteverket att förutsättningarna för att tillämpa reglerna om framskjuten beskattning inte var uppfyllda och andelsbytet beskattades därför enligt huvudregeln. 

6. R.L. överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och anförde att skuldebrevet som sådant inte utgjorde avtalsvillkor avseende andelsbytet. Enligt hans uppfattning var det endast över­låtelseavtalet, dvs. det köpande bolagets beslut om nyemission och de villkor som anges där samt teckningslistan avseende de nya aktierna, som skulle ligga till grund för bedömningen av om bestämmelserna om framskjuten beskattning var tillämpliga. Han anförde vidare att bolaget har löst sin kredit i takt med att likviditet funnits tillgänglig, men att betalningstidpunkten saknar betydelse för frågan om framskjuten beskattning. 

7. Förvaltningsrätten avslog överklagandet med följande moti­vering. Med ersättning i pengar enligt reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant ersättning. I detta fall har någon kontant betalning i enlighet med villkoren i överlåtelse­handlingarna inte skett utan i stället har skuldebrev till förmån för respektive aktietecknare upprättats. Skulden till R.L. var i februari 2022 ännu inte helt reglerad och det har därmed inte varit fråga om en temporär skuld. Det är de verkliga förhållandena som ska ligga till grund för bedömningen och ersättning ska därför anses ha läm­nats dels i form av andelar, dels i form av ett skuldebrev. Reglerna om framskjuten beskattning är därmed inte tillämpliga. 

8. R.L. överklagade vidare till Kammarrätten i Stockholm som instämde i förvaltningsrättens bedömning att med pengar i de aktu­ella bestämmelsernas mening avses kontant ersättning. Eftersom den del av ersättningen som beslutats att lämnas i pengar inte hade erlagts kontant utan genom upprättande av ett skuldebrev ansåg kammarrätten att bestämmelserna inte var tillämpliga och avslog överklagandet.

Yrkanden m.m.

9. R.L. yrkar att andelsbytet ska beskattas enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning och begär ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 61 750 kr. 

10. Skatteverket anser att överklagandet ska avslås.

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

11. Frågan är vad som avses med uttrycket ”pengar” i bestäm­melserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten.

Rättslig reglering m.m.

12. Av 41 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att inkomster i form av kapitalvinster ska beskattas i in­komstslaget kapital. Med kapitalvinst avses enligt 2 § första stycket bl.a. vinst vid avyttring av tillgångar. 

13. Med avyttring avses enligt 44 kap. 3 § bl.a. byte av tillgångar. Av 26 § första stycket följer att kapitalvinst som uppkommer vid ett byte som huvudregel ska tas upp som intäkt det beskattningsår då bytet sker. 

14. I 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Av 2 § framgår att med andelsbyte avses att en fysisk person avyttrar en andel i ett företag till ett annat företag. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av an­delar i det köpande företaget. Ersättningen får till en del lämnas i pengar.

15. Enligt 48 a kap. 9 och 10 §§ ska den ersättning som lämnas i pengar tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker medan mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen. 

16. Bestämmelser om beskattning av andelsbyten finns också i EU:s s.k. fusionsdirektiv (2009/133/EG). Enligt artikel 1 gäller direktivet endast sådana andelsbyten som berör bolag från två eller flera medlemsstater. Av artikel 8 framgår att ett andelsbyte som uppfyller villkoren i direktivet inte får leda till att säljaren beskattas för tilldelningen av andelar i det förvärvande bolaget. Ett av dessa villkor är enligt artikel 2 e att vederlaget vid bytet utgörs av värde­papper som representerar kapitalet i det förvärvande bolaget samt, i tillämpliga fall, kontant betalning som inte överstiger tio procent av värdet av dessa värdepapper.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Skattefrågan

17. Bestämmelserna i 48 a kap. inkomstskattelagen om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga både på sådana andels­byten som omfattas av fusionsdirektivet och sådana som inte gör det, t.ex. för att bytet inte berör bolag från olika medlemsstater eller för att kontantvederlaget vid bytet överstiger den gräns som anges i direktivet. Tolkningen av de svenska bestämmelserna ska dock även i de sistnämnda fallen så långt det är möjligt göras i överens­stämmelse med vad som följer av direktivet (RÅ 2000 ref. 23). 

18. För att ett andelsbyte ska omfattas av bestämmelserna om framskjuten beskattning gäller enligt 48 a kap. 2 § inkomstskatte­lagen att ersättning får lämnas endast i form av andelar i det köpan­de företaget och pengar. Uttrycket ”pengar” motsvaras i direktivet av uttrycket ”kontant betalning”. En tolkning av den svenska bestämmelsen i ljuset av direktivet leder därmed till att endast sådan ersättning som kan anses utgöra kontant betalning omfattas av uttrycket pengar. 

19. I det nu aktuella fallet har ersättningen – vid sidan av de ny­emitterade andelarna – i överlåtelsehandlingarna bestämts till ett belopp i kronor. Enbart den omständigheten att detta belopp inte omedelbart betalades till R.L., vilket innebar att han i stället fick en fordran på bolaget, kan inte anses innebära att ersättningen inte uppfyller kravet på att vara en kontant betalning. Att ett skuldebrev upprättades i samband med andelsbytet för att manifestera denna fordran utesluter inte heller att ersättningen kan ses som en kontant betalning.

20. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan inne­börd­en av uttrycket kontant betalning emellertid inte utsträckas till att avse betalningsarrangemang som innefattar annat än kortfristiga krediter. I detta fall anger skuldebrevet inte något bestämt förfallo­datum utan löper i stället på obestämd tid. Av utredningen i målet framgår dessutom att bolaget skulle betala av skulden först i takt med att likviditet funnits tillgänglig, dvs. syftet var att ge bolaget något annat än en kortfristig kredit. 

21. En sådan överenskommelse om betalning av ersättningen kan inte jämställas med kontant betalning. Bestämmelserna om fram­skjuten beskattning vid andelsbyten är därför inte tillämpliga. Över­klagandet ska därmed avslås. 

Ersättning för kostnader

22. Frågan i målet är av betydelse för rättstillämpningen och R.L. har därför rätt till skälig ersättning för sina kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen. Yrkat belopp är skäligt.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar R.L. ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 61 750 kr.

I avgörandet deltog justitieråden Jäderblom, Ståhl, Classon, Gäverth och Medin. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Granholm.

______________________________

Förvaltningsrätten i Stockholm (2023-11-09, ordförande Andersson):

Frågorna i målet

Huvudfrågan i målet är om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte är tillämpliga vid beskattningen av andelsbytet av de 125 aktierna i Unikaboxen Stockholm AB. Vid sin prövning ska förvalt­ningsrätten särskilt bedöma om ersättningen om 5 000 000 kr har lämnats i pengar i den mening som avses i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Vidare ska förvalt­ningsrätten även pröva om R.L. ska beviljas ersättning för kostnader i förvaltningsrätten. 

[text här utelämnad]

Är reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte tillämpliga? 

R.L. har under år 2020 genomfört ett andelsbyte där han bytt 125 av sina aktier i Unikaboxen Stockholm AB (apportegendomen) mot 17 500 ny­emitterade aktier i Unikaboxen Sverige AB (det köpande bolaget) och en ersättning om 5 000 000 kr.

R.L. har fört fram att ersättningen om 5 000 000 kr har lämnats i pengar och att reglerna om framskjuten beskattning därmed är tillämpliga på andelsbytet. Han har gjort gällande att det endast är överlåtelseavtalet, dvs. det köpande bolagets beslut om nyemission och de villkor som anges där samt teckningslistan avseende de nya aktierna, som ska ligga till grund för bedömningen av om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte är tillämpliga, eftersom skuldebreven som sådana inte utgör avtalsvillkor avseende avyttringen. 

Förvaltningsrätten konstaterar att det som villkor i överlåtelsehandling­arna anges att de två aktietecknarna (Roger Norberg och R.L.) förutom de nytecknade aktierna även ska erhålla ett kontant belopp om 10 000 000 kr och att betalning av de nya aktierna ska erläggas inom två veckor. Någon kontant betalning i enlighet med dessa villkor har dock inte skett. I stället har två skuldebrev, om vardera 5 000 000 kr till förmån för respektive aktietecknare, upprättats samma dag som överlåtelsehandlingarna upprättades. Skulden till R.L. var i februari 2022 ännu inte helt reglerad. Det har därmed inte varit fråga om någon temporär skuld. Förvaltnings­rätten anser att det oaktat vad som anges i villkoren i överlåtelsehandling­arna är de verkliga förhållandena som ska ligga till grund för bedömningen av den ersättning som har utgått vid andelsbytet och bedömer därför att ersättning har lämnats dels i form av 17 500 andelar i det köpande bolaget, dels i form av ett skuldebrev om 5 000 000 kr. 

Enligt reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte får en del av ersättningen lämnas i pengar. Förvaltningsrätten anser att med ersättning i pengar avses kontant ersättning. I detta fall har ersättningen lämnats dels i form av andelar i det köpande bolaget Unikaboxen Sverige AB, dels i form av ett skuldebrev. Eftersom en del av ersättningen för apportegendomen lämnats i form av ett skuldebrev är det inte fråga om ett andelsbyte med framskjuten beskattning (se Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 maj 2017 i mål nr 6516-16). Reglerna om framskjuten beskattning vid andels­byte kan därför inte anses vara tillämpliga. 

Förvaltningsrätten finner inte skäl att betrakta överlåtelsen av apport­egendomen som något annat än ett andelsbyte. 

Överklagandet ska därmed avslås.

Ersättning för kostnader

Enligt 43 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt, efter ansökan rätt till ersättning om den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis, ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning.

R.L. har inte vunnit bifall till sin talan och ersättning för kostnader kan därför inte medges på den grunden. Målet avser inte heller någon fråga som är av betydelse för rättstillämpningen och det föreligger inte synner­liga skäl i detta fall. Yrkandet om ersättning för kostnader i förvaltnings­rätten ska därmed avslås.

– Förvaltningsrätten avslår överklagandet och yrkandet om ersättning för kostnader.

Kammarrätten i Stockholm (2024-07-05, Westberg, Börjesson och Söderhjelm):

Inkomstbeskattning

Frågan i målet är om förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa bestäm­melsen i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Avgörande för bedömningen är om den ersättning som beslutats till del ska utgå har lämnats i pengar i den mening som avses i bestämmelsen. 

I 48 a kap. inkomstskattelagen finns regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Bestämmelserna utgör undantag från huvudregeln att skattskyldighet för en kapitalvinst vid avyttring av andelar inträder vid avyttringstidpunkten (jfr 44 kap. 26 § inkomstskattelagen). Med andels­byte avses enligt 2 § ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar: 1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.

Av handlingar som upprättats i samband med en extra bolagsstämma i Unikaboxen Sverige AB den 8 september 2020 framgår bl.a. följande. R.L. ska erhålla 17 500 nyemitterade aktier i Unikaboxen Sverige AB i utbyte mot 125 aktier i Unikaboxen Stockholm AB. R.L. ska erhålla ett kontant belopp om 5 000 000 kr från Unikaboxen Sverige AB. Vid vilken tidpunkt det kontanta beloppet ska erläggas framgår inte. Samma dag har ett skulde­brev om 5 000 000 kr upprättats mellan R.L. och Unikaboxen i Sverige AB.

Kammarrätten ifrågasätter inte att de villkor som framgår av bolags­stämmans beslut ur ett bolagsrättsligt perspektiv uppfyller aktiebolags­lagens krav för ett giltigt andelsbyte. Det innebär emellertid inte att förfarandet uppfyller förutsättningarna för framskjuten beskattning enligt 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Av bestämmelsens ordalydelse framgår nämligen att det med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller vill­koren i 5–8 §§ samma kapitel och övriga förutsättningar som finns angivna i den aktuella bestämmelsen.

Det finns ingen fastställd definition av vad som avses med ”pengar” i 48 a kap. inkomstskattelagen. Av förarbetena framgår att villkoren för uppskov utformats på i huvudsak samma sätt som villkoren enligt reglerna för internationella andelsbyten (prop. 1998/99:15 s. 179). Internationella andelsbyten reglerades tidigare i lagen (1994:1854) om inkomstbeskatt­ning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, IGOL. Det innebär enligt kammarrätten att ledning för tolkningen av bestämmelsen i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen kan sökas i förarbetena till IGOL. Av förarbetena till nämnda lag framgår att vederlaget utgörs av andelar i det övertagande bolaget samt eventuellt kontant vederlag. Däremot får inte någon del av vederlaget utgå i annan form, t.ex. en revers (prop. 1994/95:52 s. 29). I förarbetena till bestämmelsen i dess nuvarande lydelse omnämns vidare den ersättning som till del får utgå i pengar som ”kontanter”, ”kontant ersättning”, ”kontantdel” och ”kontant vederlag” (prop. 1998/99:15 s. 183 f. och prop. 2005/06:39 s. 27 f.). Av 48 a kap. 9 § inkomstskattelagen framgår vidare att ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker. Bestämmelsen utgår således från att beskattningstidpunkten för den ersättning som utgår i pengar sammanfaller med andelsbytet. Vid en sammantagen bedömning och med beaktande av bestämmelsernas ursprung, systematik och karaktär anser kammarrätten att med ”pengar” i 48 a kap. inkomstskattelagen avses kontant ersättning.

En förutsättning för ett giltigt andelsbyte enligt 48 a kap. 2 § inkomst­skattelagen är därför att den del av ersättningen som lämnas i pengar utgår i kontant ersättning. Det innebär enligt kammarrätten att betalnings­tid­punkten infaller senast vid den tidpunkt som samtliga övriga förutsättning­ar för andelsbytet ska vara uppfyllda. Den del av ersättningen som till del beslutats ska utgå i pengar har i förevarande fall inte erlagts i kontant ersättning utan genom upprättande av ett skuldebrev. Ersättning har således inte lämnats i pengar i den mening som avses i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Mot denna bakgrund är reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten inte tillämpliga. Förfarandet ska i stället beskattas som ett vanligt byte. Överklagandet ska därmed avslås.

Ersättning för kostnader 

Det har inte kommit fram skäl att göra någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort när det gäller ersättning för kostnader. Överklagandet ska därför avslås även i denna del. 

Kammarrätten har avslagit R.L:s överklagande. Målet avser inte en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen och det har inte heller kommit fram att det finns synnerliga skäl för ersättning. Ansökan om ersättning för kostnader i kammarrätten ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår överklagandet och ansökan om ersättning för kostnader.

 

Punkt Markering: Högsta förvaltningsdomstolens referatmål Tweet

HFD 2025 ref. 40 offentliga källor tis, 09/16/2025 - 18:31 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

En särskild vinstandel i en fond (s.k. carried interest) har ansetts utgöra avkastning på mottagarens investering i fonden. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 6238-24).

Bakgrund

En särskild vinstandel i en fond (s.k. carried interest) har ansetts utgöra avkastning på mottagarens investering i fonden. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 6238-24).

Bakgrund

1. Detta mål rör hur en resultatfördelning i en riskkapitalfond ska behandlas vid beskattningen. Riskkapitalfonder investerar i onot­erade bolag. Kapitalet i fonderna kommer huvudsakligen från t.ex. pensionsfonder och andra institutionella investerare. Riskkapital­fondernas investeringar görs ofta med ett bestämt tidsperspektiv som innebär att portföljbolagen avyttras när de har expanderat och utvecklat sin lönsamhet. 

2. Externa investerare i en riskkapitalfond förväntar sig att den som förvaltar fonden gör medinvesteringar i fonden. Villkoren för sådana medinvesteringar är ofta asymmetriska vilket innebär att förvaltaren av fonden – eller ett till förvaltaren närstående bolag – får en högre andel av vinsten än vad som motsvarar dennes andel av investerat kapital, dock endast om fondens avkastning överstigit en viss nivå. En sådan särskild vinstandel benämns i regel med det engelska uttrycket ”carried interest”. 

3. M.V. är anställd i ett bolag, Nordic Capital Investment Advis­ory AB (Advisory), som lämnar investeringsråd till en förvaltare av en riskkapitalfond. Han ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i vissa beskattningsfrågor. Av ansökan framgår följande. 

4. Fonden är bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och mot­svarar närmast ett svenskt kommanditbolag, men är inte en juridisk person enligt den associationsrättsliga lagstiftningen i Luxemburg. Grundare av fonden är Nordic Capital Europe GP S.à r.l. (GP) och NC Europe ILP S.à r.l. (ILP). Båda bolagen är hemmahörande i Luxemburg. Fonden kommer att vara en s.k. alternativ investerings­fond enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa invest­eringsfonder. 

5. GP är general partner, dvs. obegränsat ansvarig, i fonden och dess förvaltare. För sin förvaltning av fonden erhåller GP ett förvalt­ningsarvode, som är marknadsmässigt. För sin rådgivning till för­valtaren erhåller Advisory ett rådgivningsarvode, som också är marknadsmässigt. 

6. Det bolag genom vilket fondens grundare gjort medinvest­eringen i fonden är ILP. Medinvesteringen uppgår till 2 procent av fondens kapital. ILP är limited partner i fonden, dvs. begränsat ansvarig. Övriga investerare i fonden, främst institutionella invest­erare, är också limited partners. 

7. Enligt fondavtalet ska resultatet i fonden, något förenklat, fördelas mellan de externa investerarna i fonden och ILP på följande sätt. I första hand med 100 procent till investerarna till dess de har fått tillbaka det kapital som de har investerat i fonden. Därefter med 100 procent till investerarna till dess de har fått 8 procent ränta på investerat kapital. Och slutligen med 80 procent till investerarna och 20 procent till ILP (dvs. den särskilda vinst­andelen eller carried interest). 

8. M.V. har fått möjlighet att köpa aktier i NC Europe Holding S.à r.l. (Holding), som äger samtliga aktier i GP och ILP. Aktierna i Holding är föremål för vissa förfogandeinskränkningar, bl.a. kopplade till M.V:s anställning i Advisory. Han avser att köpa aktierna genom ett av honom helägt fåmansbolag. Enligt förutsätt­ningarna för ansökan kommer aktierna i fåmansbolaget att vara kvalificerade andelar eftersom han kommer att vara verksam i betydande omfattning i GP. Genom innehavet av aktierna i Holding kommer han att ha rätt till en andel av den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla. 

9. M.V. ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om den särskilda vinstandelen som betalas ut från fonden till ILP eller ut­delning från ILP till Holding kommer att beskattas hos honom som inkomst av tjänst (fråga 1). Han frågade även om utdelning från Holding till fåmansbolaget kommer att tjänstebeskattas hos honom (fråga 2). 

10. Skatterättsnämnden besvarade bägge frågorna med att in­komsterna inte kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst. Enligt nämnden finns det inget som talar för att M.V. har någon möjlighet att disponera över inkomsterna i fråga 1 innan fåmansbolaget mottar medel i form av utdelning från Holding eller kapitalvinst på aktierna i Holding. Avseende fråga 2 uttalade nämnden att det måste beaktas att inkomsten aktiebolagsrättsligt är utdelning. Att ersättningen i form av carried interest destinerats till ILP och inte till förvaltaren ansågs sakna betydelse eftersom det är fråga om medel som omfördelats inom en helägd koncern. Det ansågs också saknas en direkt och avgörande koppling mellan M.V:s arbetsinsatser och utdelningen från Holding. De förfogandeinskränkningar som följer av aktieägaravtalet föranledde enligt nämnden ingen annan bedöm­ning.

Yrkanden m.m.

11. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska fastställas. 

12. M.V. anser också att förhandsbeskedet ska fastställas.

Skälen för avgörandet

Rättslig reglering m.m.

13. Av 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att löner och andra inkomster som erhålls på grund av anställning ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. 

14. Av 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § inkomstskattelagen framgår att utdelningar på grund av innehav av tillgångar ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. 

15. Utdelningar på kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas hos fysiska personer enligt bestämmelserna i 57 kap. inkomst­skattelagen. Enligt 2 § tas sådana utdelningar i viss omfattning upp i inkomstslaget tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

16. Frågan i målet är om resultatfördelningen i fonden ska frångås vid beskattningen. Mer specifikt är frågan om den särskilda vinst­andel som ILP kan komma att erhålla i stället ska hänföras till de externa investerarna eller till GP och i så fall vilka skatteeffekter det kan få för M.V. M.V. anser att den avtalade resultatfördelningen inte ska frångås, medan Skatteverket menar att den särskilda vinst­andelen vid beskattningen ska anses tillfalla GP. Eftersom ILP och GP ingår i samma koncern är Skatteverkets uppfattning emellertid att det inte leder till några beskattningskonsekvenser för M.V. 

17. Fonden kan sägas motsvara ett svenskt kommanditbolag. Utgångspunkten är att resultatfördelningen i ett kommanditbolag grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. Den beslutade fördelningen kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl (se t.ex. RÅ 2002 ref. 115 I och II). 

18. Bolagsmän i fonden är GP, ILP och de externa investerarna. GP och ILP är närstående till varandra, medan de externa invest­erarna är oberoende i förhållande till GP och ILP. Mellan oberoende parter saknas i regel grund för att man vid beskattningen ska frångå den avtalade resultatfördelningen. Fördelningen mellan å ena sidan GP och ILP och å andra sidan de externa investerarna ska således accepteras. 

19. Härefter återstår frågan om resultatfördelningen innebär en obehörig inkomstöverföring från GP till ILP eller om det faktum att GP inte har rätt till den särskilda vinstandelen innebär att fördel­ningen anses betingad av skatteskäl. 

20. ILP har åtagit sig att investera 2 procent av fondens kapital. M.V. har uppgett att det finns affärsmässiga skäl till att det är ILP och inte GP som gör detta åtagande. Ett sådant skäl är att ILP, till skillnad från GP, bara är ansvarigt för fondens förpliktelser upp till investerat kapital. M.V. har vidare uppgett att det i riskkapital­branschen är allmänt vedertaget att den som åtagit sig att investera också har rätt till den särskilda vinstandelen. Att ILP och GP som grundare av fonden valt att inte låta GP åta sig att investera i den, och därmed erhålla den särskilda vinstandelen, kan mot denna bakgrund inte anses innebära att en obehörig inkomstöverföring skett från GP till ILP eller att resultatfördelningen kan anses betingad av skatteskäl. 

21. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar sammanfattnings­vis att det är ILP som har rätt till den särskilda vinstandelen och att den utgör avkastning på den investering som ILP gjort i fonden. De inkomster som avses med ansökan om förhandsbesked leder därmed inte till några beskattningskonsekvenser för M.V. De förfogandeinskränkningar som följer av aktieägaravtalet mellan Holdings ägare föranleder ingen annan bedömning. 

22. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens för­hands­besked.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten (skiljaktig), Knutsson, Askersjö (skiljaktig), Nilsson och Westberg. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Granholm.

Justitieråden Jermsten och Askersjö var skiljaktiga beträffande motiveringen och ansåg att domen fr.o.m. punkt 1 skulle ha följande lydelse.

Bakgrund 

1. Detta mål rör hur inkomster som härrör från en särskild vinstandel i en fond, carried interest, i ett visst fall ska behandlas vid beskattningen. Carried interest är ersättning till fondens grundare enligt en modell inom riskkapitalbranschen om vinstdelning mellan externa investerare i fonden och fondens grundare. Om avkastningen i fonden överstiger en viss nivå erhåller grundarna en högre andel av vinsten än vad som motsvarar deras investerade kapital. 

2. Den nu aktuella riskkapitalfonden är bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och motsvarar närmast ett svenskt kommanditbolag, men är inte en juridisk person i Luxemburg. Fonden bildades genom att Nordic Capital Europe GP S.à r.l. (GP) och NC Europe ILP S.à r.l. (ILP) ingick ett s.k. Limited Partnership. Båda bolagen, som är luxemburgska mot­svarigheter till svenska aktiebolag, ägs till 100 procent av NC Europe Holding S.à r.l. (Holding) som också motsvarar ett svenskt aktiebolag. Fonden kommer att vara en s.k. alternativ investeringsfond enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-direktivet). 

3. GP är general partner, dvs. obegränsat ansvarig för fondens för­pliktelser och förvaltare av fonden (AIF-förvaltare). För sin förvaltning av fonden erhåller GP ett fast arvode från fonden som ska täcka kostnaderna för den löpande förvaltningen. ILP är limited partner i fonden, dvs. begränsat ansvarig, och har enligt fondavtalet åtagit sig att investera minst 2 procent av kapitalet. ILP har rätt till två typer av avkastning; avkastning på investerat kapital på liknande villkor som de externa investerarna i fonden och avkastning i form av carried interest. 

4. M.V. är anställd i ett bolag, Nordic Capital Investment Advisory AB (Advisory), som lämnar investeringsråd till GP. Han har erbjudits att köpa B-aktier i Holding. Han avser att köpa aktierna genom ett av honom helägt fåmansbolag, M.V. Invest AB (Marat AB). 

5. Enligt förutsättningarna för ansökan kommer aktierna i Marat AB att vara kvalificerade andelar på grund av att M.V. kommer att vara verksam i betydande omfattning i GP, att han genom köpet av aktierna indirekt kommer att vara delägare i GP och att GP inte har några utomstående ägare. Genom innehavet av aktierna i Holding kommer han att ha rätt till en andel av den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla.

6. M.V. ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om den carried interest som betalas ut från fonden till ILP eller utdelning från ILP till Holding kommer att beskattas hos honom enligt 11 kap. inkomst­skatte­lagen (1999:1229) (fråga 1). Han frågade även om utdelning från Holding till Marat AB kommer att beskattas hos honom enligt 11 kap. inkomst­skattelagen (fråga 2). 

7. Skatterättsnämnden fann att inkomsterna inte kommer att beskattas i inkomstskatteslaget tjänst. 

8. Avseende fråga 1 konstaterade Skatterättsnämnden att frågan i den delen gäller beskattning av inkomster som härrör från den typ av vinstandel som gäller för riskkapitalfonder och om de kan beskattas som inkomst av tjänst hos sökanden. De ersättningar som frågeställningen avser är dels medel som betalas från fonden till ILP, dels utdelning från ILP till Holding. 

9. Skatterättsnämnden delade sökandens uppfattning att oavsett hur dessa inkomster skatterättsligt ska klassificeras finns det inget i ärendet som talar för att han har någon möjlighet att disponera över inkomsterna före det att Marat AB mottar medel såsom utdelning eller som kapitalvinst på aktierna i Holding (jfr RÅ 2008 ref. 66). Eftersom beskattningstid­punkt­­en inte infallit utesluter detta i sig att inkomsterna beskattas som inkomst av tjänst. 

10. Avseende fråga 2 motiverade nämnden svaret enligt följande. 

11. Utifrån den definition som gäller beträffande carried interest enligt AIFM-direktivet är denna typ av inkomst en ersättning för arbets­presta­tioner som tillkommer AIF-förvaltaren för förvaltning av en fond. Det går emellertid inte att endast utifrån denna definition avgöra om utdelning på sökandens indirekt ägda B-aktier i Holding till Marat AB, ska beskattas som inkomst av tjänst eller på annat sätt. 

12. I detta fall gäller dessutom, till följd av de avtal som ligger till grund för fondstrukturen, att ersättningen i form av carried interest kan sägas komma från annan än förvaltaren av fonden. Att ersättningen på detta sätt destinerats till ILP har inte någon betydelse för svaret på den ställda frågan eftersom det är medel som omfördelas inom en helägd koncern. Detta påverkar inte sökandens beskattningssituation. 

13. Vid bedömningen måste beaktas att inkomsten i fråga är medel som enligt beslut på bolagsstämma ska betalas ut till aktieägarna så som utdel­ning. Vidare gäller enligt förutsättningarna att samtliga B-aktieägare kommer att ha samma rätt till utdelning, dvs. ingen innehavare av B-aktier kommer att erhålla en högre utdelning per aktie än någon annan. Omständigheterna utgör då inte en sådan aktiebolagsrättsligt säregen situation som motiverar ett avsteg från den angivna huvudprincipen om hur ersättningen ska klassificeras. Enligt förutsättningarna gäller visser­ligen att antalet B-aktier som de anställda erbjuds att förvärva till viss del baseras på roll och senioritet inom Nordic Capital. Dessa omständigheter kan inte jämställas med förhållandena i HFD 2019 ref. 52 där det i praktiken kunde bli en betydande grad av differentiering av utdelning på aktier av samma slag. Det finns för sökandens del inte en som i rättsfallet motsvarande direkt och avgörande koppling mellan de arbetsinsatser som han ska utföra som verksam inom fondstrukturen och den utdelning han genom sitt bolag kan komma att uppbära. 

14. Mot bakgrund av ovanstående ansåg Skatterättsnämnden att det saknades anledning att bedöma den ställda frågan på annat sätt än vad parterna gjorde, dvs. att utdelning på sökandens B-aktier från Holding till Marat AB inte ska beskattas hos honom enligt bestämmelserna i 11 kap. inkomstskattelagen. De förfogandeinskränkningar för sökanden som följer av aktieägaravtalet mellan Holdings ägare föranledde inte heller någon annan bedömning (jfr t.ex. RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129).

Yrkanden m.m. 

15. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska fastställas. 

16. M.V. anser också att förhandsbeskedet ska fastställas. 

Skälen för avgörandet 

Rättslig reglering m.m. 

17. Enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen ska löner, arvoden och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. 

18. Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Inkomster ska enligt 8 § tas upp som intäkt det beskattningsår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. 

19. Av 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § framgår att utdelningar på grund av innehav av tillgångar ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. 

20. I artikel 4 d i AIFM-direktivet definieras carried interest som en andel av AIF-fondens vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltning av AIF-fonden, exklusive eventuell andel av AIF-fondens vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som avkastning på investering som AIF-förvaltaren har gjort i fonden.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning 

21. Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterätts­nämnden. Förhandsbeskedet ska alltså fastställas.

______________________________

Skatterättsnämnden (2024-02-10, Cejie, Dahlberg, Eng, ordförande, Hellenius, Rubenson, Sundin och Östman Johansson [skiljaktig]):

Förhandsbesked

Frågorna 1–2

Inkomsterna kommer inte beskattas i inkomstslaget tjänst.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1 

Frågan i denna del gäller beskattning av inkomster som härrör från den typ av vinstandel som gäller för riskkapitalfonder och om de kan beskattas som inkomst av tjänst hos sökanden. De ersättningar som frågeställningen avser är dels medel som betalas från Fonden till ILP, dels utdelning från ILP till Holding. 

Skatterättsnämnden delar sökandens uppfattning att oavsett hur dessa inkomster skatterättsligt ska klassificeras finns det inget i ärendet som talar för att han har någon möjlighet att disponera över inkomsterna före det att hans holdingbolag Marat AB mottar medel såsom utdelning eller som kapitalvinst på aktierna i Holding (jfr RÅ 2008 ref. 66). Eftersom beskattningstidpunkten inte infallit utesluter detta i sig att inkomsterna beskattas som inkomst av tjänst. 

Fråga 2 

Utifrån den definition som gäller beträffande carried interest enligt AIFM-direktivet är denna typ av inkomst en ersättning för arbetsprestationer som tillkommer AIF-förvaltaren för förvaltning av en fond. Det går emellertid inte att endast utifrån denna definition avgöra om utdelning på sökandens indirekt ägda B-aktier i Holding till hans bolag Marat AB, ska beskattas som inkomst av tjänst eller på annat sätt. 

I detta fall gäller dessutom, till följd av de avtal som ligger till grund för fondstrukturen, att ersättningen i form av carried interest kan sägs komma från annan än förvaltaren av fonden. Att ersättningen på detta sätt destinerats till ILP kan enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte ha någon betydelse för svaret på den ställda frågan eftersom det är medel som omfördelas inom en helägd koncern. Detta påverkar inte sökandens beskattningssituation. 

Vid bedömningen måste beaktas att inkomsten i fråga är medel som enligt beslut på bolagsstämma ska betalas ut till aktieägarna så som utdelning. Vidare gäller enligt förutsättningarna att samtliga B-aktieägare kommer ha samma rätt till utdelning, dvs. ingen innehavare av B-aktie kommer erhålla en högre utdelning per aktie än någon annan. Omständig­heterna utgör då inte en sådan aktiebolagsrättslig säregen situation som motiverar ett avsteg från den angivna huvudprincipen om hur ersättningen ska klassificeras. Enligt förutsättningarna gäller visserligen att antalet B-aktier som de anställda erbjuds att förvärva till viss del baseras på roll och senoritet inom Nordic Capital. Dessa omständigheter kan emellertid enligt Skatterättsnämndens mening inte jämställas med förhållandena i HFD 2019 ref. 52 där det i praktiken kunde bli en betydande grad av differen­tiering av utdelning på aktier av samma slag. Det finns för sökandens del inte en som i rättsfallet motsvarande direkt och avgörande koppling mellan de arbetsinsatser som han ska utföra som verksam inom fondstrukturen och den utdelning han genom sitt bolag kan komma att uppbära. 

Mot bakgrund av ovanstående saknas anledning att bedöma den ställda frågan på annat sätt än vad parterna gör, dvs. att utdelning på sökandens B-aktier från Holding till Marat AB inte ska beskattas hos honom enligt bestämmelserna i 11 kap. IL. De förfogandeinskränkningar för sökanden som följer av aktieägaravtalet med Partners Holding föranleder inte heller någon annan bedömning (jfr t.ex. RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129).

Östman Johansson var skiljaktig såvitt avsåg svaret på fråga 2 och anförde:

Av den fondstruktur som har presenterats för Skatterättsnämnden framgår att den särskilda vinstandelen (carried interest) enligt punkterna c) och d) i fondavtalet slussas från Fonden till ILP och vidare till Holding. Därefter slussas den vidare för att slutligen hamna hos personer som är anställda inom Nordic Capital. Den särskilda vinstandelen tillkommer genom detta endast sådana personer som är verksamma inom Nordic Capital. Det framgår också att enbart personer som är anställda inom fondstrukturen kommer att erbjudas att förvärva aktier i Holding. Vidare uppges att antalet aktier i Holding som anställda erbjuds att förvärva kommer att baseras på roll och senioritet. 

Av presentationen framgår alltså att avkastningen från Fonden enligt punkterna c) och d) i fondavtalet, genom olika aktieslag i ILP och Holding, kommer att fördelas asymmetriskt så att personer som arbetat med Fondens värdeutveckling får en större andel av kvarvarande vinstmedel än de externa investerarna. Det finns alltså en direkt koppling mellan dessa personers arbetsinsatser för Fondens räkning och den avkastning de får på sin investering. 

Den särskilda vinstandel som tillfaller sökanden utgår till följd av hans arbete för Fonden. Det är alltså enligt min mening fråga om en sådan ersättning som ska beskattas som inkomst av tjänst (se Högsta förvalt­ningsdomstolens avgöranden RÅ 2008 ref. 66, HFD 2019 ref. 52 och HFD 2020 ref. 1 punkt 14). 

Det framgår vidare att det är sökanden som, på grund av sin anställning som investeringsrådgivare för Fonden, har fått förvärva aktier i Holding. Sökanden är därmed rätt skattesubjekt för inkomsten. Den omständigheten att han valt att förlägga ägandet i sitt holdingbolag innebär inte att han kan undgå att beskattas för inkomsten från Holding som inkomst av tjänst. Rätt beskattningstidpunkt är när sökanden kan disponera över ersättningen, det vill säga när beloppet utbetalats från Holding. (Se bl.a. RÅ 1962 ref. 46 och RÅ 2008 ref. 66.) Jag anser därmed att fråga 2 ska besvaras med ja.

 

Punkt Markering: Högsta förvaltningsdomstolens referatmål Tweet

HFD 2025 ref. 37 offentliga källor tis, 09/16/2025 - 18:19 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

Undantaget från tjänstebeskattning för den som äger kvalificerade andelar i ett företag som förvärvar tillgångar genom en underprisöverlåtelse gäller även till den del det värde som förs över genom överlåtelsen motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 7374-24).

Bakgrund