Anställd i ekonomisk förening?

En ekonomisk förening är en egen juridisk person liksom ett AB och det går bra att vara anställd i föreningen.

Hur är förutsättningarna jämfört med AB och då tänker jag på:
- fonderingar
- utdelningar (vilket det kanske inte heter i detta fall)

andra viktiga skillnader?

Roger

• Liksom i ett AB kan ni göra en maximal avsättning till periodiseringsfond med 25 % av resultatet före skatt.
• Ni betalar statlig skatt med 28 % på resterande vinst.
• Överskottsutdelning kan ske till medlemmarna.
• Är det ett arbetskooperativ e.dy. jämställs utdelningen (gottgörelsen) med lön och beläggs med sociala avgifter som är avdragsgilla för föreningen.
• Är det ett producentkooperativ kan utdelningen baseras på exempelvis levererad mängd och blir då avdragsgill för föreningen men skattepliktig för leverantören (om han är näringsidkare).
• Inget krav på kvalficerad revisor eller inlämnande av årsredovisning till Bolagsverket för mindre föreningar.

Tack Ulf för dina uttömmande svar.

Vi startar det som fastighetsmäklare (med kompanjonsavtal), men har ambitionen att ombilda till AB efter ett år eller så.
Med tanke på detta kanske du har några ytterligare synpunkter?

En ekonomisk förening är en bra form för ett arbetskooperativ;

• Ni kan dela ut det eventuella överskottet i proportion till hur mycket medlemmarna har deltagit i verksamheten.
• Varje medlem har en röst i styrelse och på stämman oavsett antalet insatser.
• Var och en kan ha en enskild firma som debiterar föreningen för uppdragen eller vara anställda och få en lön från föreningen.

När det gäller det bästa förfarandet vid en ombildning till ett AB  kan vi hoppas på nya inlägg med förslag.

I ett första läge så tänkte vi att vi skulle ha olika företag "under" den ekonomiska föreningen, mest beroende på att en person ville ha möjlighet att ta in andra delar i sitt företag.
Nu, när den personen inte längre är kvar i gruppen, så finner vi det mer praktiskt (=smidigare) att vi alla blir anställda i den ekonomiska föreningen.
Två av oss kan också ha rätt till nystartsjobb och då är en förutsättning att företaget är en juridisk person (vilket inte enskild firma är).
I mitt fall så hade jag annars skissat på att ha ett kommanditbolag för att lösa den biten (men varför behöva konstra till det).
Rent generellt är det väl så att man inte bör ha en ekonomisk förening om man tänkt upparbeta kapitalet, vilket kan var en anledning att efter hand ombilda till AB.
En fråga som dock kan ställa till det är följande:
jag behöver troligen ta ett banklån (ca 75.000) inför starten och hade tänkt lösa det inom företaget för att slippa betala med skattade pengar.
Går det att lösa inom kompanjonsavtalet med tanke på att det endast är jag som skall betala? Eller måste det bli ett privat lån?

I en ekonomisk förening kan förlagsinsatser göras. I dittt fall exempelvis med 75000 kr . Föreningen kan betala årlig ränta på beloppet och förlagsainsatsen kan  återbetalas efter 5 år eller vid föreningens likvidation.

Du får då ta ett privat lån för att finansiera insatsen och får en privat räntekostnad som skulle kunna balanseras mot en räntebetalning till dig privat från föreningen.

Ni kan ju försöka sätta lönerna så att inget större överskott uppstår i föreningen, då det sparade överskottet i föreningen först blir tillgängligt efter föreningens likvidation.

Tack än en gång för dina kommentarer.

En sista (?) fråga om det eventuella överskott som kan bli i föreningen.
Om föreningen går i likvidation efter några år (troligen med tanke om att ombilda till AB) hur beskattas då överskottet? Som uttag av lön?

När det gäller räntan på förlagsinsatsen brukar det handla om statslåneräntan + ca 5 %?

Vänligen,
Roger

Jag fann en text om frågeställningen i Skatteverkets handledning så vi kan fortsätta diskussionen med utgångspunt från lagtexterna. Ni kommer troligvis att betraktas som fåmansföretagare.

400 Byte av företagsform kapitel 14

14.8 Ombildning av svensk ekonomisk

Ekonomiska föreningar är för sin kapitalförsörjning främst hänvisade

till medlemsinsatser och till de vinster som kan genereras i

verksamheten. De begränsade möjligheterna till kapitalförsörjning

kan göra den ekonomiska föreningen mindre lämpad

som associationsform för mer kapitalkrävande verksamhet. För

en verksamhet som en gång startades som ekonomisk förening

kan en expansion med krav på ökade investeringar innebära ett

behov av att övergå till aktiebolagsform för att förbättra möjligheterna

att skaffa riskkapital.

Det har därför ansetts motiverat att göra det möjligt för en ekonomisk

förening att under vissa förutsättningar kunna ombildas till

aktiebolag utan några omedelbara skattemässiga konsekvenser.

Särskilda bestämmelser för sådana ombildningar finns i 22 kap.

10 § IL samt i 42 kap. 20 § IL. Dessa bestämmelser omfattar inte

sådana ekonomiska föreningar som utgör fåmansföretag.

Utgångspunkten för ombildning utan omedelbara skattemässiga

konsekvenser är att föreningen överför tillgångar och skulder till

ett aktiebolag, varefter föreningen upplöses och aktierna skiftas

ut till medlemmarna i den ekonomiska föreningen. Vid en sådan

utskiftning som avses i 42 kap. 20 § IL ska uttagsbeskattning inte

ske om marknadsvärdet på aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.

Detta gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande

företag som utgör lagertillgångar (22 kap. 10 § IL).

Aktier som skiftas ut till medlem ska inte behandlas som utdelning

om den utskiftande föreningen inte är ett fåmansföretag, föreningen

äger samtliga aktier i bolaget, samtliga aktier skiftas ut och värdet av

vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av

aktiernas nominella värde. Vad som utöver aktierna skiftas ut till

medlem behandlas som utdelning (42 kap. 20 § IL).

För aktier som förvärvas genom sådan utskiftning ska som anskaffningsutgift

anses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts

om andelen i den överlåtande föreningen hade avyttrats vid

tidpunkten för utskiftningen (48 kap. 9 § IL).

Underprisöverlåtelse

En ombildning på sätt ovan beskrivits kan ha föregåtts av en underprisöverlåtelse

av tillgångar från föreningen till aktiebolaget.

En svensk ekonomisk förening är liksom aktiebolag ett företag i

underprisreglernas mening (23 kap. 4 § IL). Ett företag kan vara överlåtare

eller förvärvare i en underprisöverlåtelse (23 kap. 14 § IL).

Aktiebolaget ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldigt för

inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår (23 kap.

Byte av företagsform kapitel 14 401

16 § IL). Om avdragsrätt för koncernbidrag saknas ska överlåtelsen

avse en hel näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller

en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren (23

kap. 17 § IL). Vidare gäller att det under beskattningsåret före det

beskattningsår då överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott

hos aktiebolaget eller hos ett företag till vilket aktiebolaget

med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår

då överlåtelsen sker (23 kap. 27 § IL). Villkoret tillämpas

inte om föreningen under det beskattningsår då överlåtelsen sker

kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt till förvärvaren och

avdragsbegränsning genom koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 §

IL inte gäller om aktiebolaget får koncernbidrag från föreningen

avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning

får inte heller gälla om ett företag, till vilket aktiebolaget

kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning

gäller för företaget, indirekt via aktiebolaget får

koncernbidrag avseende samma beskattningsår från föreningen

(23 kap. 26 § IL). Ett företag får avstå från att utnyttja underskott

varvid det bortses från detsamma vid tillämpning av dessa bestämmelser

(23 kap. 29 § IL).

Periodiseringsfond Vid ombildning enligt 42 kap. 20 § IL får periodiseringsfond tas

över av aktiebolaget (30 kap. 14 § 2 st. IL).

Ersättningsfond Vid ombildning enligt 42 kap. 20 § IL får ersättningsfond tas

över av aktiebolaget (31 kap. 23 § IL).

Underskott Föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut ska anses

som ett och samma företag när det gäller i vilken utsträckning

underskott från tidigare beskattningsår är avdragsgilla (40 kap.

23 § 2 st. IL). Aktiebolaget tar därför över den ekonomiska föreningens

rätt att dra av underskott.

Ulf!

Jag var in och läste i Inkomstskattelagen och kunde därmed konstatera att det mesta talade för att vi skulle räknas som fåmansföretagare.
Som icke-jurist (även om jag läst Höken och Beskattningsrätt) är det inte alldeles lätt att hänga med i svängarna när juristerna får fritt spelrum i texterna, men jag tolkade det som att ett överskott därmed inte kunde beskattas i form av utdelning vid ombildning till AB (rätta mig om jag har fel).
Det gick inte heller att kringå detta med att öka på antalet medlemmar då det avgörande var om fyra eller färre äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget.
Frågan är dock vad som i detta fall menas med andelar?
Har du möjlighet att förtydliga detta litet mer är det bra, men jag känner att jag snart inte kan hoppas på mer "gratishjälp".
Vänligen,
Roger

Ni behövde vara 9 andelsägare för att inte klassas som ett fåmansföretag enligt huvudregeln:

Ett fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare tillsammans har mer än 50% av rösterna.

Om en delägare har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, räknas bolaget/föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt.

Vid beräkningen av antalet personer läggs alla närståendes andelsinnehav ihop och betraktas som ett enda ägande.

utomståenderegeln:

Om minst 30% av andelarna ägs av utomstående som har rätt till utdelning motsvarande ägarandelen räknas företaget inte som ett fåmansföretag (om det inte finns särskilda skäl). Den som äger andelar i ett annat fåmansföretag med likartad verksamhet räknas inte som utomstående.

Ni kan kanske dra in några fler i kretsen av andelsägare; sekreterare, lokalvårdare etc?

Ulf (men även andra delgivare av kunskap)!

Sitter fortfarande och sliter med frågan vilket som är bäst:
att ta ett personligt lån och stoppa in det som förlagslån där en viss "överränta" kan balansera min privata räntekostnad

eller

ta lånet inom företaget för att slippa betala med skattade pengar (även här måste min bostad vara säkerhet för lånet).
Rent formellt, är det något problem att lösa alternativ 2 inom kompanjonsavtalet? Det är ju trots allt endast mitt lån, inte kompanjonernas.

Fråga nr 2:
Hur är det med inköp som man gör som privatperson (för att utnyttja ett erbjudande), men som egentligen är tänkt att användas i tjänsten?
Jag tänker bl a på mobiltelefon med lockande abonnemang?
Oftast är ju inte företagsabonnemang riktigt lika bra konkurrensutsatta. Går det att ta in detta i företaget?

Hej Rogero!

1. Lån till företag eller borgen för lån som företaget tar upp i eget namn blir problem om företaget har flera delägare. Skulle företaget gå dåligt är det ju den som givit lånet eller som gått i borgen för företagets lån som förlorar pengar - inte de andra. Går företaget bra vill de andra däremot vara med och dela på vinsterna. Denna ojämlikhet är inte sund i ett affärsförhållande och måste undvikas. Likaså är solidarisk borgen något man bör undvika. Vid solidarisk borgen tar banken ut hela lånebeloppet av den som har tillgångar medan de andra ofta slipper. Mitt råd: Eftersträva att resultatet av verksamheten alltid delas i samma relationer oavsett om det blir vinster eller förluster.
2. Om det vi talar om är en "tjänstetelefon" ser jag ingen anledning till varför Du inte skulle kunna utnyttja ett bra erbjudande och ta in kostnaden i företaget.

Hälsningar/Clas

http://www.ramert.se

Kan man istället för förlagsinsatser (som har vissa villkor) låna pengar till den ekonomiska föreningen (lån av medlem)?

Hej Rogero!

Se http://www.skatter.se/index.php?q=node/1250#comment-2332

Hälsningar/Clas

http://www.skattepunkten.se