En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Aktieägartillskott finns vad jag vet inte reglerat i lag. Behandlingen av dem bygger i stället på praxis. Det finns två typer av aktieägartillskott - villkorade och villkorslösa. De lämnas vanligen för att täcka uppkommna förluster.

Aktieägartillskott som lämnas utan villkor till ett aktiebolag brukar bokföras som fritt eget kapital. Noga räknat brukar fritt eget kapital vara negativt och aktierägartillskottet gör att fritt eget kapital kommer upp till noll. Det innebär att det inte kan komma tillbaka till aktieägarna på annat sätt än att bolaget räddas så att det kan ge vinster i framtiden. Aktieäganas utgifter i form av villkorslösa aktieägartillksott brukar läggas till anskaffningskostnaden för hans aktier.

Villkorade aktieägartillskott har delvis karaktär av ett lån till bolaget. Villkoren regleras i ett avtal mellan aktieägaren och bolaget. Visserligen brukar även villkorade aktieägartillskott bokföras som fritt eget kapital men en eventuell återbetalning blir då normalt sett inte skattepliktig intäkt för aktieägaren. Det är ju fråga om återbetalning av ett lån. Villkoret brukar utformas på det sättet att återbetalning inte får ske förrän det finns fritt eget kapital som täcker återbetalningen, så att denna inte resulterar i att fritt eget kapital blir negativt. Villkorade aktieägartillskott kan naturligtvis inte öka anskaffningskostnaden för aktierna i bolaget.

I samband med överlåtelse av aktier i bolaget brukar även rätten att återfå villkorade aktieägartillskott överlåtas. Om Du köpt en sådan rättighet, blir skillnaden mellan vad Du får från bolaget såsom återbetalning och vad Du anskaffat rättigheten för att betrakta som skattepliktig kapitalvinst. Frågetecknen kan dock bli många. Det gäller bl.a. fördelningen av anskaffningsutgiften för aktierna och för aktieägartillskottet.

Det finns en del obehagliga rättsfall från senare år kring aktieägartillskott. Domstolarna har ibland underkänt anskaffningskostnaden för aktieägartillskott i sådana fall då man redan då tillskotten gavs knappast kunde förvänta sig att bolaget skulle kunna återbetala det. I något fall har också återbetalningen av tillskottet till ny innehavare behandlasts på ett skattemässigt ofördelaktigt sätt. Jag skulle vilja påstå att rättslägen för närvarande är något oklart i de här avseendena. Den som vill ha en någorlunda säker uppfattning om en hur ett visst aktieägartillskott kan komma att behandlas, bör kontakta skatterättslig expertis. Det krävs en analys av hela den aktuella situationen jämfört med de rättsfall som finns för att kunna ha en uppfattning.

 

3 Kommentarer
  1. anon
    Arto
    mar 20, 2009

    Hej

    Tack för ett väldigt intressant inlägg. Jag är dock lite osäker på hur jag skall tolka din text.

    Gäller osäkerheten, dvs de obehagliga rättsfallen kring taxeringen endast villkorade tillskott, eller gäller det även villkorslösa?

    Ett exempel:
    Ett AB har 900.000 i aktieägartillskott + 100.000 i aktiekapital samt 900.000 i ansamlade förluster. Dvs det egna kapitalet uppgår till 100.000. Bolaget säljs för 100.000.

    Säljaren får ett avdrag (kostnad) på 900.000 för sin förlust på aktierna om det är ett bolag, annars 70% av beloppet om det är en privatperson baserat på de 900.000 som denne tillskjutit bolaget - oavsett om det är villkorat eller ej. Är det rätt?

    Köparen borde få tillgodoräkna sig förlusten så att bolaget kan generera vinst på 900.000 innan det blir tal om inkomst skatt i bolaget, men eventuell utdelning beskattas som kapitalvinst - oavsett om det är villkorat eller ej. Har jag fattat det rätt?

    Om aktieägartillskottet vore villkorat, kan jag förstå att man kan bli taxerad för kapitalet om man tar ut det so men återbetalning av lån - annars skulle ju förlusten/tillskottet bli utnyttjad dubbelt - en gång hos säljaren, och en gång hos köparen. Eller tänker jag fel?

    Vänligaste hälsningar
    Arto

  1. anon
    Göran F.
    maj 23, 2010

    Jag undrar om sådana tillskott kan vara villkorade.

    Sen kanske man ska säga i Clas text att villkoren handlar om förhållandet mellan den som ger tillskottet och övriga aktieägare. Om det ska återbetalas något ska det ju inte ges utdelning till alla, och det verkar ju vara skattemässigt fördelaktigt att det betraktas som återbetalning av ett lån till den som gett det.

     

  1. anon
    axelble
    apr 29, 2016

    Om ett moderbolag vill ge ett aktieägartillskott till ett dotterbolag, krävs det att beloppet ryms inom FEK? Det känns självklart att det är så, men allt som skrivits om aktieägartillskott fokuserar bara på hur tillskottet ska redovisas hos mottagaren, samt bedömningar av tillskottets värde. Just det sistnämnda hänger ju ihop med frågan, men om ett bolag ger ett aktieägartillskott som överstiger FEK är frågan hur det överskjutande beloppet ska behandlas?

    Och gör det skillnad på om det är ett helägt eller bara delägt dotterbolag (alt. två fristående bolag)?