Avgångsvederlag ger orimliga skatteeffekter - Hur undvika dessa effekter?
Skriven av Polajsen den 11 januari, 2011 - 12:11
Forums:
Body:
Skatteverket betraktar ett avgångsvederlag som ska avse en längre period, som en lön under ett och samma år vilket gör att skatten blir extremt hög detta år. Samtidigt gör A-kassan bedömningen att lönen avser en längre period framåt och vill inte ge A-kassa så långt som de anser att lönen ska avse. Snacka om Kafka! Myndighetsbeslut tas som gynnar just den myndigheten maximalt men där den enskilde personen kommer i kläm!
Bakgrund:
Min pappa har fått ett avgångsvederlag som motsvarar 29 månadslöner. Avgångsvederlaget skulle ge honom en garanterad inkomst fram tom februari 2011. De första 3 månaderna betalades ut månadsvis fram till årsskiftet 2008. Därefter betalades en klumpsumma om 13 månadslöner ut i januari. Slutligen betalades en klumpsumma om 13 månadslöner ut i november 2009. Avgångsvederlaget är avräkningsbart och ska upphöra om han får ett nytt jobb under tiden.
Skatteverket betraktar dessa två klumpsummor som en lön under 2009. Detta gör att skatten blir extremt hög eftersom det motsvarar 26 månadslöner under ett år. Detta pga att arbetsgivaren (kommunen) inte ville belasta 2010 års budget och ville därför betala ut summan som avsåg 2010-2011 redan i slutet av 2009. Skatteverket har prövat frågan om ackumulerad inkomst (både bakåt och framåt) men denna "lättnadsregel" ger konstigt nog ingen lättnad! Trots att de räknar med åren framåt så lägger de på en fiktiv inkomst på år 2010 (trots att han inte har haft någon inkomst under 2010). Skatteverket påstår att även om man ska räkna framåt så ska den genomsnittliga inkomsten läggas på baserat på lönen i den förflutna tiden, oavsett om man har haft ngn inkomst då eller inte.
Så effekten med den statliga inkomstskatten blir att min pappa inte har något att leva på och dessutom måste sälja sin bostad för att ha råd att betala skatten som skatteverket kräver honom på. Han har dessutom inte haft rätt till A-kassa under hela 2010 och har först rätt till A-kassa i mars 2011.
Det är orimliga effekter som uppstår bara för att en lön betalas ut ca 5 veckor tidigare. Det hade varit bättre för honom att inte ens få ut den sista utbetalningen över huvud taget, eftersom han då hade fått A-kassa under hela 2010 och framåt och inte varit skyldig att betala en statlig inkomstskatt på 130.000.
FRÅGA:
Stämmer det verkligen det Skatteverket säger? Ska de lägga på en genomsnittsinkomst på 2010 trots att han inte haft ngn lön då? Finns det ingen möjlighet att fördela avgångsvederlaget om 26 månader som han fick ut 2009( och som avsåg 2009, 2010 och två månader i 2011) under åren 2009-2010?
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Hej Polajsen!
Din pappa har fått lön för 26 månader under 2009. Lönen avser tid under 2008, 2009 och 2010. Enligt bestämmelserna om ackumulerad inkomst gäller då, som jag förstår dem, följande.
Det sammanlagda beloppet av de 26 månadslönerna ska delas upp i tre lika stora delar. Skatten ska bestämmas på varje tredjedel ökad med genomsnittet av din pappas beskattningsbara inkomster vid 2008, 2009 och 2010 års taxeringar. Den beskattningsbara inkomsten vid 2010 års taxering ska dock minskas med den ackumulerade inkomsten. Skatten på varje del ska bestämmas enligt den skatteskala som gällde vid 2010 års taxering.
Om summan av den statliga skatten på dessa tre skattebelopp blir lägre än vad skatten skulle bli vid 2010 års taxering utan tillämpning av bestämmerlserna om ackumulerad inkomst så är det den skatten din pappa ska betala.
Bestämmelserna tillämpas endast på den statliga inkomstskatten, eftersom det är endast den som är progressiv.
Skatteverket har alltså rätt när verket hävdar att skatten ska beräknas i ett högre skikt, nämligen i skiktet ovanför den genomsnittliag beskattningsbara inkomsten.
Hälsningar/Ove
http://www.skattepunkten.se/
Hälsningar/OveSkattepunkten AB