En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Nedanstående är en uppdatering av föregående års råd till ägare av fåmansaktiebolag. Nu är sista chansen att justera ägarnas löner från företaget. Ofta tar fåmansföretagaren ut för lite i lön! Här finns mycket att fundera över!

När det gäller löner, betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla (icke skattepliktiga) blir marginalskatten cirka 54 %. Då räknar jag med avdragseffekten m.h.t. den privata skattesatsen, dvs. 33+31,42*(1-0,33). Om arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten i stället 56 %, dvs. 33+31,42*(1-0,263)

Första brytpunkten för beskattningsåret 2011 ligger på 395 600 kronor (före grundavdrag m.m.)

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 68 %. Om arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten hela 76 %. Många fåmansföretagare lägger sitt löneuttag precis på första brytpunkten varje år. Det kan vara en god strategi men betänk löneunderlaget och den pensionsgrundande inkomsten (se nedan).

Andra brytpunkten ligger på 560 900 kronor 2011. Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71 %. Om arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten hela 81 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 420 447 kronor 2011. För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2011 till 52 100 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den penion som staten står för.

Minsta lön för att få lönebaserat utrymme är 6 inkomstbasbelopp (6*52 100= 312600 plus 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget. Om lönen uppgår till minst 10 inkomstbasbelopp räcker det dock alltid.

Om aktie- eller andelsägaren har någon närstående som tagit ut lön enligt ovanstående, kan det räcka i vissa fall.

Lönerna i företaget höjer gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet kan sedan ske till endast 20 % beskattning för aktie- eller andelsägaren. Det låter inte mycket men det är naturligtvis inte hela sanningen. Innan utdelning kan ske måste vinsten beskattas i bolaget med 26,3 % bolagsskatt. Om vinsten i bolaget före skatt uppgår till 100 blir skatten således 26,3. Vinsten efter skatt blir 73,7. Detta belopp kan utdelas. Skatten för ägaren blir 20 % av 73,7 = 14,74. Skatten blir således totalt 26,3+14,74=41,04. I det här fallet uppkommer inga arbetsgivaravgifter.

41 % i skatt på inkomst är för svenska förhållanden mycket lågt. Jämför vad marginalskatterna uppgår till inklusive arbetsgivaravgifter ovan.(Tillagt 2011-12-09: Jämförelsen haltar något. Se även mitt svar på en kommentar nedan)

Det är därför mycket viktigt att höja gränsbeloppet så mycket som möjligt. Gränsbeloppet höjs i princip med 25 % av lönerna i företaget upp till 60 inkomstbasbelopp. Om lönerna i företaget överstiger 60 inkomstbasbelop höjs gränsbeloppet med 50 % av den del som överstiger 60 inkomstbasbelopp.En förutsättning för att få tillgodoräkna sig löneunderlag är dock att ägaren eller någon närstående tagit ut tillräckligt mycket lön under året före det år utdelning skall ske. Observera! Om ägaren tar ut en krona för litet i lön, bortfaller hela löneunderlaget.

Gränsbelopp som inte utnyttjas ett visst år sparas automatiskt till nästa år. Det innebär att det kan vara viktigt att ta fram löneunderlag även sådana år då verksamheten tillfälligt går med förlust och inte kan lämna utdelning.

Om det återstår något sparat utdelningsutrymme (gränsbelopp), när ägaren säljer sina andelar någon gång i framtiden, får detta utdelningsutrymme utnyttjas vid beräkningen av skatt på kapitalvinst.

Det är alltså av yttersta vikt att ta ut så mycket lön att löneunderlaget kan utnyttjas eller sparas för kommande behov.

Tänk dock på schablonregeln! Den innebär för beskattningsåret 2011 att 2,5 inkomstbasbelopp schablonmässigt får höja gränsbeloppet utan ytterligare utredningar. Det innebär att lönerna inte får betydelse förrän de kommer upp över ungefär en halv miljon.

Reglerna kring beräkning av löneunderlag och gränsbelopp är ytterst komplicerade. Det är mycket lätt att göra fel. Ett vanligt sådant är att beräkna den egna lönen och öka upp den i december för att komma upp till rätt nivå. Sedan glömmer man bort att ökningen av lönen också ökar det belopp som 5 % skall beräknas på. Anlita expertis för beräkningarna! Vi på Skattepunkten kan ge konsulthjälp om så önskas.

Många frågar nog: Detta var krångligt, vilken lön skall jag då ta ut?

Om Du har möjlighet att höja Ditt gränsbelopp genom att utnyttja lönerna i bolaget, bör Du enligt min mening i första hand följa den linjen.

Om Du inte kan utnyttja löneunderlag, kan det vara frestande att lägga lönen precis på första brytpunkten. Då får Du dock inte maximal allmän pension. Men, Du kan då eventuellt kompensera med privata pensionavsättningar. Här fordras eftertanke!

3 Comments
  1. anon
    mikaelgreen
    Dec 08, 2011

    Tack för bra och informativt inlägg, Claes.

    Jsg hängde inte helt med på dina beräkningar kring marginalskattesatsen i de olika scenarierna, speciellt skillnaden mellan avdragsrätt mot den privata skattesatsen vs bolagsskatten. Vad är bakgrunden till den marginalskattesats du räknar fram, dvs hur används den för jämförelser mm?
    Jag brukar jämföra hur en AB-delägare kan ta ut en vinst före skatt på 100 kr. Med bolagsskatt och utdelning inom gränsbelopp blir skatteavbränningen ca 41% som du säger. Med löneuttag får jag kvar efter skatt 100 / 1,3142 * 0,67 = 51 kr, dvs en skatt på 49 kr. Med 20% statlig skatt hamnar jag på drygt 64 kr skatt. Misstänker att vi räknar på olika saker. Kan du säga hur de skiljer sig?
    Har ni förresten räknat på det där att ta ut lön utöver brytpunkten för att få bättre pension, dvs hur står sig den ökade pensionen mot 20% extra skatt på marginalen?
    /Micke

  1. anon
    Clas Ramert
    Dec 09, 2011

    Hej Mikael Green!

    Va kul att få sådana kommentarer!!!

    Du räknar procent av ursprunglig vinst i bolaget. Jag räknar procent av det som kallas officiellt kallas "lön". I Ditt exempel har Du kommunalskatt 33 % av 76 (vinsten efter avdrag för arbetsgivaravgifter). Det blir 25. Men, vem säger att kommunalskatten är 25 %?

    Ditt inlägg har dock fått mig att fundera på om jag rätt återger skatten på utdelning. Jag har angivit den som 41 %. Det procenttalet är ju baserat på ursprungliga 100 före skatt i bolaget. För att jämföra detta tal med marginalskatterna på lön borde dessa räknas om på det sätt Du gör. Det innebär alltså att skatten under första brytpunkten blir den Du säger, nämligen 100-100/1,3142+100/1,3142*0,33+=49. Skatten mellan brytpunkterna blir 100-100/1,3142+100/1,3142*0,53+=64. Skatten över högsta brytpunkten blir 100-100/1,3142+100/1,3142*0,58+=68.

    Pensionsgrundande inkomst är vidare något att tänka ytterligare på. I samtliga fall ovan har vi antagit att arbetsgivaravgifterna i sin helhet är skatt. I någon mån betalas de ju för att vi ska få den statliga allmänna pensionen. Det bör vi inte glömma bort och jag har berört det i samband med min redogörelse för maximal pensionsgrundande inkomst. Däremot har vi inte gjort några beräkningar på hur mycket en inbetalning till det allmänna pensionssystemet betyder för individen.

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

    Hälsningar/Clas

    Skattepunkten AB

     

     

     

  1. anon
    mikaelgreen
    Dec 10, 2011

    Som jag resonerade ville jag jämföra hur 100 kr vinst före skatt i ett AB kan tas ut som lön eller utdelning. I lönefallet blir ju skatten 49, 64 resp 68 kr som du skriver senast. Och med utdelning blir den ca 41 kr, som vi båda kom fram till. För en AB-ägare som kan välja själv hur han/hon tar ut sin vinst, är väl de jämförbara, eller hur?
    Hänger inte riktigt med på det du sa om att jag får kommunalskatten till 25%, dock. Varför skulle jag jämföra den med vinsten i AB:t?
    Det kruxiga med jämförelsen är ju att den effektiva marginella inkomstskatten är ju faktiskt inte lika med kommunalskatten förrän man kommer upp sig lite i inkomsterna. Innan dess är den ju lägre, tack var grundavdrag, jobbskatteavdrag mm. Eller mer konkret, om man börjar på 0 i lön kan man ta ut de första 200-250 tkr i AB-vinst billigare med endast lön än med lön+utdelning (har räknat med kommunalskatt 32%). Så jag brukar råda AB-ägare att inte ta utdelning förrän man ligger hyfsat nära eller över brytpunkten.