En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Pensionsstiftelser är inte skattskyldiga till inkomstskatt utan till avkastningsskatt. Den sistnämnda skatten är inte beroende av en pensionsstiftelses verkliga avkastning utan av statslåneräntan. Pensionsstiftelser kan därför vara intressanta från skatteplaneringssynpunkt.

 

Sedan gammalt finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) en bestämmelse (3 kap. 2 §) som innebär att stiftelser och ideella föreningar inte får vara komplementärer i kommanditbolag.

 

Per 1 juli har införts en ny paragraf i HBL (1 kap. § 2 a) som innebär ett totalförbud för pensionsstiftelser att investera i handels- och kommanditbolag. Märkligt nog är bestämmelsen införd i HBL och inte i lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen), som är den lag som reglerar pensionsstiftelser. HBL behandlar givetvis endast svenska handels- och kommanditbolag. Det innebär enligt min mening att förbudet inte innefattar investeringar i utländska motsvarigheter till handels- och kommanditbolag. På engelska benämns dessa ofta ”partnerships”. Möjligheten att investera i utländska partnerships gäller dock endast så länge som pensionsstiftelsen inte kommer i konflikt med någon bestämmelse i tryggandelagen.

 

Tryggandelagen lägger ett ansvar på pensionsstiftelsens styrelse att se till att stiftelsens förmögenhet är nöjaktigt placerad. Enligt praxis innebär det bl.a. att en pensionsstiftelse inte får ta upp lån. Rimligtvis får därför inte heller en pensionsstiftelse vara ansvarig för en utländsk juridisk persons skulder. Investeringar som innebär att pensionsstiftelsen får ett ansvar som motsvarar det som en delägare i ett svenskt handelsbolag eller en komplementär har torde därför vara uteslutna. Däremot bör det så vitt jag kan förstå vara möjligt för en pensionsstiftelse att vara delägare i ett utländskt partnership på sådant sätt att det endast är den utgivna kapitalinsatsen i bolaget som riskeras. Jfr en svensk kommanditdelägare! En ytterligare förutsättning är naturligtvis att investeringen allmänt sett kan anses uppfylla kravet på att förmögenheten skall vara nöjaktigt placerad.

 

Delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster (s.k. CFC-bolag) är skattskyldiga för en så stor andel av överskottet av dessa som svarar mot respektive delägares andel av kapitalet i personen. Svenska delägare i ett CFC-bolag beskattas alltså ungefär som om de ägt andelar i ett svenskt handelsbolag. Detta gäller även om CFC-bolaget inte är ett partnership utan mera påminner om ett svenskt aktiebolag i civilrättsligt hänseende. Det torde dock inte vara något problem för en pensionsstiftelse att äga ett sådant bolag under förutsättning att förmögenheten kan anses vara nöjaktigt placerad.

 

Eftersom pensionsstiftelser inte är skattskyldiga till inkomstskatt, kan innehav i vissa utländska juridiska personer vara fördelaktigt från skattesynpunkt. Exempelvis kan inte en pensionsstiftelse beskattas för ett CFC-bolags inkomster.