En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Nedanstående är en uppdatering av föregående års råd till ägare av fåmansaktiebolag. Nu är sista chansen att justera ägarnas löner från företaget. Ofta tar fåmansföretagaren ut för lite i lön! Här finns mycket att fundera över!

Innan vi går vidare med löneuttaget måste vi påpeka att outnyttjat, sparat lättnadsutrymme måste utnyttjas före årsskiftet. Utdelning inom lättnadsutrymmet är helt skattefri. Företeelsen försvann i och med utgången av 2005 men den som då hade sparat lättnadsutrymme kan - om han ej utnyttjad det tidigare - utnyttja utrymmet senast 31 december 2010 genom att ta utdelning från bolaget.

När det gäller löner, betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.

Första brytpunkten för beskattningsåret 2010 ligger på 384 600 kronor (före grundavdrag m.m.)

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 67,5 %.Många fåmansföretagare lägger sitt löneuttag precis på första brytpunkten varje år. Det kan vara en god strategi men betänk löneunderlaget och den pensionsgrundande inkomsten (se nedan).

Andra brytpunkten ligger på 545 200 kronor 2010.  Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaraavgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71,0 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 412 377 kronor 2010.  För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2010 till 51 100 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den penion som staten står för.

Minsta lön för att få lönebaserat utrymme är 6 inkomstbasbelopp (6*51 100= 306600 plus 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget. Om lönen uppgår till minst 10 inkomstbasbelopp räcker det dock alltid.

Om aktie- eller andelsägaren har någon närstående som tagit ut lön enligt ovanstående, kan det räcka i vissa fall.

Lönerna i företaget höjer gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet kan sedan ske till endast 20 % beskattning för aktie- eller andelsägaren. Det låter inte mycket men det är naturligtvis inte hela sanningen. Innan utdelning kan ske måste vinsten beskattas i bolaget med 26,3 % bolagsskatt. Om vinsten i bolaget före skatt uppgår till 100 blir skatten således 26,3. Vinsten efter skatt blir 73,7. Detta belopp kan utdelas. Skatten för ägaren blir 20 % av 73,7 = 14,74. Skatten blir således totalt 26,3+14,74=41,04. I det här fallet uppkommer inga arbetsgivaravgifter.

41 % i skatt på inkomst är för svenska förhållanden mycket lågt. Jämför vad marginalskatterna uppgår till inklusive arbetsgivaravgifter ovan.

Det är därför mycket viktigt att höja gränsbeloppet så mycket som möjligt. Gränsbeloppet höjs i princip med 25 % av lönerna i företaget upp till 60 inkomstbasbelopp. Om lönerna i företaget överstiger 60 inkomstbasbelop höjs gränsbeloppet med 50 % av den del som överstiger 60 inkomstbasbelopp.En förutsättning för att få tillgodoräkna sig löneunderlag är dock att ägaren eller någon närstående tagit ut tillräckligt mycket lön under året före det år utdelning skall ske. Observera! Om ägaren tar ut en krona för litet i lön, bortfaller hela löneunderlaget.

Gränsbelopp som inte utnyttjas ett visst år sparas automatiskt till nästa år. Det innebär att det kan vara viktigt att ta fram löneunderlag även sådana år då verksamheten tillfälligt går med förlust och inte kan lämna utdelning.

Om det återstår något sparat utdelningsutrymme (gränsbelopp), när ägaren säljer sina andelar någon gång i framtiden, får detta utdelningsutrymme utnyttjas vid beräkningen av skatt på kapitalvinst.

Det är alltså av yttersta vikt att ta ut så mycket lön att löneunderlaget kan utnyttjas eller sparas för kommande behov.

Tänk dock på schablonregeln! Den innebär för beskattningsåret 2010 att 2,5 inkomstbasbelopp schablonmässigt får höja gränsbeloppet utan ytterligare utredningar. Det innebär att lönerna inte får betydelse förrän de kommer upp över ungefär en halv miljon.

Reglerna kring beräkning av löneunderlag och gränsbelopp är ytterst komplicerade. Det är mycket lätt att göra fel. Ett vanligt sådant är att beräkna den egna lönen och öka upp den i december för att komma upp till rätt nivå. Sedan glömmer man bort att ökningen av lönen också ökar det belopp som 5 % skall beräknas på. Anlita expertis för beräkningarna! Vi på Skattepunkten kan ge konsulthjälp om så önskas.

Många frågar nog: Detta var krångligt, vilken lön skall jag då ta ut?

Om Du har möjlighet att höja Ditt gränsbelopp genom att utnyttja lönerna i bolaget, bör Du enligt min mening i första hand följa den linjen.

Om Du inte kan utnyttja löneunderlag, kan det vara frestande att lägga lönen precis på första brytpunkten. Då får Du dock inte maximal allmän pension. Men, Du kan då eventuellt kompensera med privata  pensionavsättningar. Här fordras eftertanke!

1 Kommentarer
  1. anon
    Kjemob
    dec 17, 2010

    Hej!

    Jag är delägare i ett aktiebolag som gör en viss vinst som ska delas ut till ägarna. Eftersom vi är fler ägare som varierande löner kan endast en del av ägarna utnyttja det lönebaserade utdelningsutrymmet. Min egen lön ligger strax under nivån 10 inkomstbasbelopp. Jag skulle självklart vilja justera denna uppåt så att jag kan ta del av det mer förmånliga utdelningsutrymmet.

    Vad har jag som delägare för befogenheter att "se över" min egen lön som det rekommenderas. Bör ägarlönerna i bolaget alltid vara överenskomna ägarna emellan? Om så är fallet kan ju alltid de ägarna med lön över 10 inkomstbasbelopp ta ut mycket mer utdelning till 20% skatt än de andra.

     

    Stämmer detta?