En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

Skattepunkten får ofta förfrågningar om vi har några tips på lämpliga ämnen för akademiska uppsatser. Idag har jag fått en sådan förfrågan och när jag skrivit och funderat en stund, kom jag fram till att det kunde vara idé att publicera svaret som en blog.

Ett område där de som skriver uppsatser och avhandlingar skulle kunna göra en verklig samhällsinsats är rättssäkerhetsfrågorna. Vi som sitter fast i vanliga arbeten har oftast inte den tid som krävs för att på djupet ananlysera dessa viktiga frågor. Märkligt nog är också de stora näringslivsorganisationerna ganska passiva när det gäller rättssäkerheten för sina medlemmar.

Här följer tips på några områden som jag menar är särskilt intressanta att studera från rättssäkerhetssynpunkt.

Skalbolagsreglerna är enligt min åsikt det värsta exemplet på dålig skattelagstifning. Jag råder så gott som alltid mina klienter att upprätta skalbolagsdeklaration vid försäljningar av bolag för säkerhets skull men till stora och egentligen helt onödiga kostnader. Annars får Skatteverket alldeles för stora möjligheter att efter eget skön driva vilken seriös säljare som helst till ekonomisk katastrof.

De långa handläggningstiderna hos Skatteverket och i domstolarna är kränkande för de mänskliga rättigheterna. Det borde vara en självklar rättighet för företagare att snabbt få sina ärenden avgjorda. Hur skall de annars kunna gå vidare med att investera och anställa? Någon form av lagstiftning mot långa handläggningstider måste tas fram. Ärenden som tar mer än ett år i en instans att handlägga borde helt enkelt avskrivas, om det inte kan visas av Skatteverket eller domstolen att tidsutdräkten beror på den skattskyldiges åtgärder eller brist på åtgärder.

I praktiken drivs numera ett skatteärende av en enda tjänsteman på Skatteverket hela vägen upp till kammarrätten. Före 1990 var en taxeringsrevisor tvungen att övertyga en särskilt utbildad taxeringsintendet, som sedan skulle driva målet. Det var ett bättre system, eftersom det då krävdes att åtminstone två skattetjänstemän hade samma uppfattning. Tyvärr fungerar nuvarande system ofta på det sättet att när en handläggare bestämt sig för att driva ett ärende ger han sig inte oavsett vilka argument han får emot sig och oavsett hur han kan ha missuppfattat sakomständigheterna. Många företagare kommer i kläm - särskilt som handläggningstiderna kan dra ut på tiden i åratal.

Skönstaxeringarna är särskilt skrämmande. De drabbar ofta invandrare som inte har vår kultur att sätta in alla pengar på banken utan ofta arbetar med stora kontantbelopp, som de t.ex. lånar från släktingar i stället för att  låna i bank. Skatteverket godtar inte förklaringar om att ett kontantbelopp lånats av släktingar ens om det finns skriftliga avtal. I stället anses sådana belopp regelmässigt med stöd av en kammarrättsdom som inkomst av svart verksamhet.

Den skattskyldige kan få ersättning för ombudskostnader om han vinner skatteprocessen eller om den har prejudikatsintresse. De ersättningar som domstolarna beviljar är dock skrattretande låga. Domstolarna tycks nämligen inte ha någon förmåga att förstå vilket arbete ett ombud måste lägga ned för att i grunden utreda ett ärende för få fram relevanta fakta och strukturera ett överklagande. Dessutom finns alltid misstanken att det är svårare att vinna ett mål, om man begär ersättning för ombudskostnader. Om argumenten i målet väger ganska lika, slipper nämligen domstolen våndan av att avgöra ersättningsfrågan, om den ger Skatteverket rätt. Hela systemet måste göras om enligt min mening.

Skattetillägg har traditionellt praktiskt taget alltid tagits ut om en uppgift varit fel i en deklaration. Detta har dock blivit något bättre på senare år tack vare några domar i Europadomstolen. Helt utan skattetillägg kan inte Skatteverket arbeta. De kan därför inte tas bort men en het fråga just nu är hur den som blivit frikänd i hovrätten för skattebrott ändå på samma bevismaterial kan bli skyldig betala skatten enligt dom i förvaltningsdomstol och dessutom få skattetillägg. Svaret är att det är lägre beviskrav i en förvaltningsdomstol än i hovrätten men hur skall man se på detta från rättssäkerhetssynpunkt? Och varför kan inte hela ärendet avgöras av en och samma domstol?

För den som är intresserad av rättsäkerhet och skatter finns det hur mycket som helst att skriva uppsatser och avhandlingar om. 

Institut för skatter och rättssäkerhet kan säkert ge fler tips.

http://www.isr.org.se/

 

Clas Ramert

Skattekonsult hos Skattepunkten AB