En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver privat hjälp av en skattekonsult.

 Pressmeddelande
 23 augusti 2014
 Finansdepartementet

Behov av budgetförstärkningar 2017 och 2018 för att värna skyddsvallar

Sverige har klarat krisen väl. De offentliga finanserna är bland de starkaste i EU. En svag utveckling i omvärlden ger nu en något långsammare återhämtning i Sverige enligt Finansdepartementets augustiprognos. Detta tillsammans med ökade utgifter i slutet av mandatperioden ställer krav på budgetförstärkningar. För att värna återhämtningen bör dessa ske först när ekonomin gradvis normaliseras 2017 och 2018. Budgetförstärkningar gör att finansiellt sparande återgår till överskott på 1 procent 2018.

Webbutsändning
•Pressträff med finansminister Anders Borg vid Harpsundsmöte

Sverige står starkt trots oron i omvärlden och har förmåga att möta utmaningarna. Tillväxten väntas också framöver utvecklas starkare än i de flesta jämförbara länder. Sverige har högre sysselsättningsgrad och lägre långtidsarbetslöshet än de allra flesta jämförbara länder. Sysselsättningen ökar dessutom under de kommande åren och arbetslösheten minskar gradvis. Sveriges starka offentliga finanser har gjort det möjligt att föra en aktiv politik för att motverka att den internationella krisen slår igenom på hushåll och företag. Finanspolitiken har varit välavvägd och ger ett stöd för den gradvisa återhämtningen som nu sker.

- Det är viktigt att de offentliga finanserna är starka också framgent. Sverige måste kunna möta framtida kriser från en styrkeposition och det måste säkras att vi har säkerhetsmarginaler också i framtiden, säger finansminister Anders Borg.

Det krävs ansvarstagande de kommande åren för att fortsatt säkra Sveriges starka position. Det är nödvändigt att reformer finansieras krona för krona. Det bedöms också bli nödvändigt med budgetförstärkningar mot slutet av mandatperioden för att Sverige fortsatt ska stå tryggt i en orolig värld.

Under sommaren har de internationella tillväxtutsikterna försämrats i EU, men också i USA och Japan. Denna utveckling drabbar svensk export och investeringsvilja både i år och nästa år. Tillväxten blir därmed mer dämpad än vad som tidigare förutsetts. Den svenska ekonomin bedöms gradvis återhämta sig men återhämtningen är fortsatt osäker. Riskbilden är alltjämt negativ och det kvarstår risk för en svagare utveckling. Detta ställer krav på utformningen av finanspolitiken för att säkra den ekonomiska återhämtningen samtidigt som säkerhetsmarginalerna i de offentliga finanserna värnas genom att sparandet återvänder till överskott.

Finansiellt sparande revideras ned jämfört med Finansdepartementets tidigare bedömningar under våren och sommaren. Det finansiella sparandet påverkas av dämpad ekonomisk utveckling och oväntade förändringar av inkomster och utgifter. Den svaga utvecklingen i omvärlden dämpar exportindustrin och bidrar också till lägre skatteintäkter. När fler människor söker skydd från krig och förföljelse medför det ökade flyktingmottagandet ett behov av ett resurstillskott.

För att trygga goda skyddsvallar och möjligheten att värna jobb och välfärd när nästa kris kommer bör överskottet i offentliga finanser nå 1 procent av BNP 2018. Den nu liggande prognosen visar att det kommer att krävas budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under nästa mandatperiod. Utformningen av finanspolitiken bör ta hänsyn till att resursutnyttjandet de närmaste åren är fortsatt lågt. För att värna jobb och tillväxt bör finanspolitiken därför inte föras i en riktning som håller tillbaka återhämtningen i ekonomin 2014-2016. Budgetförstärkningar bör genomföras 2017 och 2018 när ekonomin bedöms normaliseras.

Om en ny allvarlig störning drabbar svensk ekonomi och ekonomin hamnar längre från balans bör de budgetförstärkande åtgärderna förskjutas längre fram i tiden. Omvänt kan budgetförstärkningarna behöva tidigareläggas om återhämtningen sker snabbare.

Regeringens budgetförstärkningar 2017 och 2018

Regeringen är överens om att budgetförstärkningarna till övervägande del kommer att ske genom intäktsökningar, men det kommer också vara nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna framöver. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. Inom sjukvård, utbildning och omsorg bör det i stället ske fullt finansierade reformer för att förbättra kvaliteten. Det är också centralt att budgetförstärkningarna inte sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättningen och företagsklimatet.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn.

Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. Idag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. En utredning tillsätts. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.

Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Dessutom avser regeringen höja skatten på alkohol och tobak i syfte att stärka folkhälsan.

Det är viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Sysselsättningen ökar för närvarande starkt och Finansdepartementets prognoser visar på en förbättring av arbetsmarknadsläget. Därmed är det naturligt att anpassa omfattningen av arbetsmarknadsåtgärderna längre fram.

Det bör vidtas åtgärder som långsiktigt minskar ohälsa och sjukfrånvaro. Det kan till exempel handla om åtgärder för att motverka kvinnors ohälsa och stärka stödet i arbetet mot psykisk ohälsa.

Det är också centralt att upprätthålla god kostnadskontroll i olika ersättningssystem genom att motverka förekomsten av fusk och överutnyttjande. Den statliga förvaltningen bör effektiviseras. Det bör också framgent ske en begränsning av de årliga anslagsökningarna i pris- och löneomräkningssystemet. För att inte motverka den förstärkning som nu sker av försvaret bör detta område undantas. Kostnaderna kan också minskas genom att myndigheternas lokalkostnader och lokalisering prövas hårdare.

Kontakt
Caroline Karlsson
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 80 13
072-744 23 30
Evin Khaffaf
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 40 23
070-283 95 97